Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

Förtroende för regeringen och för Folkhälsomyndigheten har skjutit i höjden, visar en ny undersökning som Demoskop genomfört, rapporterar Aftonbladet. Från 50 procent som hade ganska eller mycket stort förtroende för Folkhälsomyndigheten i mars månad är siffran nu 71 procent. Siffran för regeringen är 53 procent nu jämfört med 32 procent i mars.

Folkhälsomyndigheten har fått kritik för sin linje, bland annat från forskarhåll.

– Det finns en kritik, men samtidigt en väldigt stor uppslutning bakom dem, säger Peter Santesson på Demoskop till Aftonbladet.

Svenskarna blir allt mindre oroliga för coronakrisen trots att uppmaningarna blir allt strängare. Det skriver Anders Lindholm på mätinstitutet Demoskop, som sedan 15 mars mäter svenskarnas syn på utvecklingen, på DN Debatt.

Kulmen nåddes den 3 april, då 66 procent av svenskarna trodde att läget skulle förvärras innan det blev bättre, medan 24 procent trodde det skulle bli bättre. I går var första dagen som fler var positiva än negativa. Samtidigt syns tecken på att det distanserade beteendet så smått börjar avta.

”Få nyheter talar för att Sverige ännu nått kulmen i krisen. Ändå finns en tendens att se mindre allvarligt på den”, skriver Lindholm.

Efter ett decennium med fallande boendekostnader vänder kurvan uppåt. Nu har det blivit allt dyrare att bo och trenden lär fortsätta uppåt, skriver Di.

Demoskop har på uppdrag av SEB sedan 2010 frågat svenskarna hur stor del av inkomsten efter skatt som går till boendet. För tio år sedan var medelvärdet nästan 28 procent av hushållsinkomsten som gick åt till boendekostnader som hyra/månadsavgifter, räntor, amorteringar och driftskostnader.

Under decenniet har kostnaderna sjunkit ned mot 24 procent, där den viktigaste förklaringen är fallande räntor. Men under 2019 blev vårt boende dyrare.

– Det var det första året på länge då vi fick uppleva en höjning av reporäntan. Jag tror inte på någon stor dramatik, men räknar med att svagt stigande boendekostnader är en trend som står sig, säger Jens Magnusson till Di.

Nordnet uppger att svenskarnas räntekostnader ökar med 3,2 miljarder kronor på årsbasis, vilket är en genomsnittlig höjning på 0,16 procentenheter per svensk. Bankens sparekonom Frid Bratt menar att ökningen inte är helt motiverad.

– Upplåningskostnaderna för bolån har ökat för bankerna, men samtidigt innebär höjningen från minusränta till nollränta en lättnad för bankerna, säger hon till Di.

Nästan en fjärdedel av de socialdemokratiska väljarna tycker att Stefan Löfven är en av partiets svagaste punkter. Det visar en opinionsundersökning av Demoskop som gjorts på uppdrag av Aftonbladet.

S-väljarna har delats upp i två grupper, dels de som skulle rösta på Socialdemokraterna om det vore val i dag och dels de som inte skulle göra det.

Undersökningen visar att vissa S-väljare anser att partiets politik gått för långt åt höger. 72 procent av de av de som i dag inte skulle rösta på partiet menar det, respektive sju procent av de väljare som fortfarande skulle ge sin röst till S.

Nästan hälften av väljarna som inte skulle rösta på S tycker att januariavtalet är mycket dåligt.

Sverigedemokraterna pressar på om att begränsa arbetskraftsinvandringen och SD-toppen Oscar Sjöstedt har inga problem att försvara partiets omsvängning i synen på värnskatten: ”Det är svårt att motivera skattesänkningar för höginkomsttagare jämfört med pensionärers”, säger han i en fPlusintervju. Han pekar ut tre huvudområden inför helgens partimöte: Migrationsfrågan, brotts- och rättsfrågor och kommunkrisen.

SD-ledaren Jimmie Åkesson får klart bäst betyg av väljarna när det gäller vilken partiledare som är bäst på att sköta frågor om lag och ordning. Det visar en undersökning från Expressen/Kantar Sifo.

23 procent svarar att Åkesson är bäst, medan 16 procent svarar M-ledaren Ulf Kristersson och 15 procent svarar Stefan Löfven (S). Övriga partiledare får alla 6 procent eller lägre.

Undersökningen visar också att 66 procent anser att Löfven inte har hanterat frågan om gängvåld på ett bra sätt.

Gängmord, skjutningar och sprängningar gör att Socialdemokraterna, i egenskap av regeringsparti, får betala ett högt pris. Det säger partisekreterare Lena Rådström Baastad (S) i en kommentar till att SD går om S som största parti i Aftonbladet/Demoskops mätning.

– Det är en skittuff situation just nu, säger Baastad till tidningen.

Hon lyfter fram att S fått kompromissa på grund av januariavtalet men säger samtidigt att hon är övertygad om att partiet kan vända uppåt igen.

SD får 24 procents stöd medan S noterar ett stöd på 22,2 procent i mätningen. M får 17,8 procents stöd. I huvudsak är det från S och M som SD tar väljare, enligt Demoskops opinionschef Peter Santesson.

Sverigedemokraterna är Sveriges största parti, enligt Aftonbladet/Demoskop. Mätningen visar att partiet skulle få 24,0 procent om det vore val i dag. Det är första gången sedan mätningarna inleddes som SD placerar sig högst.

Socialdemokraterna noterar ett stöd på 22,2 procent, vilket enligt tidningen är den lägsta siffran någonsin i en Demoskopmätning.

Jimmie Åkesson förklarar stödet för SD med att allt fler människor i sin vardag kan relatera till frågor som gängkriminalitet, otrygghet och icke-fungerande migrationspolitik.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor har blivit omvald som partiledare på KD:s riksting i Umeå. Detta samtidigt som väljarna ser henne som den partiledare i landet som har flest nödvändiga egenskaper för rollen, enligt en opinionsmätning som Demoskop gjort på uppdrag av Aftonbladet.

KD-ledaren tillskrivs epitet som trovärdig och kompetent från sina egna väljare medan andra partiers väljare menar att hon bland annat är lätt att förstå och engagerad.

Näst efter Ebba Busch Thor anser väljarna att det är Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som har flest partiledarmässiga egenskaper.