Om bolåneräntan stiger till tre procent inom två år påverkar det 56 procent av svenska hushållen jämfört med 40 procent i fjol. Det visar en undersökning Demoskop gjort på uppdrag av SEB, skriver Dagens Industri.

Orsaken är pandemin som skapat en känsla av kris och en försämrad ekonomi.

– Sammantaget bidrar det till att fler känner att om vi dessutom får en ränteuppgång, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson till DI.

Riksbanken har räntemöte under torsdagen där experterna tror att Ingves låter räntan vara på nuvarande nivå, noll procent.

I kristider är företagens överlevnad viktigare än arbetstagarnas löneökningar. Det anser mer än hälften av svenskarna, enligt en undersökning som Arbetsmarknadsnytt har låtit Demoskop genomföra.

Ett av påståendena i undersökningen löd ”I kristider är företagens överlevnad viktigare än arbetstagarnas löneökningar”. 51 procent av svenskarna och 28 procent av LO-medlemmarna svarar att de helt eller delvis instämmer. Mindre än en fjärdedel, 23 procent, håller inte alls eller i huvudsak inte med.

Samtidigt har avtalsrörelsen dragit igång igen och lönefrågan är onekligen het. Både IF Metalls ordförande Marie Nilsson och LO:s Susanna Gideonsson motsätter sig att avstå löneökningar för att ”hålla företag under armarna”. Men i undersökningen framgår det att LO:s medlemmar inte håller med.

Mattias Dahl, Svenskt näringslivs vice vd, menar att LO varken håller eller ska ”hålla några företag under armarna”.

– Det är inte deras uppgift. Företagen och deras anställda utgör grunden för vårt välstånd. De har tillsammans uträttat stordåd under året som gått och vi bör alla tacka dem för det, säger han.

Sex av tio egenföretagare anser att deras privatekonomi har påverkats negativt av coronakrisen, visar en undersökning av kredithanteringtjänsten Lowell tillsammans med Demoskop.

Dessutom ser en av tio egenföretagare att de inte kommer att kunna betala sina fakturor under de närmsta månaderna på grund av den ansträngda situationen.

Undersökningen visar även att åtta procent av egenföretagarna tror att de behöver ta någon form av lån utan säkerhet de närmsta tre månaderna.

Hälften av alla svenskar känner en oro för sin privatekonomi, jämfört med 39 procent i Danmark och 55 procent i Finland. Det visar en undersökning av kredithanteringtjänsten Lowell tillsammans med Demoskop.

– Danskarna är de som är minst oroliga för sin privatekonomi till följd av coronaviruset. Vi ser också att danskarna upplever minst negativ påverkan på sin ekonomi av de tre länderna, säger Tove Gerdin, kommunikationschef på Lowell.

Sverige valde en mer öppen väg i coronakrisen jämfört med Danmark som stängde ner samhället helt.

Svenskarnas förtroendet för myndigheterna, riksdag och regering har varit högt hittills under coronakrisen. Men en ny undersökning från Aftonbladet/Demoskop visar att förtroendet nu faller.

63 procent säger sig nu ha stort eller mycket stort förtroende för Folkhälsomyndigheten, jämfört med 71 procent i april. För regeringen är förtroendet nu 41 procent, jämfört med 53 i april.

Demoskops opinionschef Peter Santesson påpekar att siffrorna dock är högre än före coronautbrottet.

– Med tanke på hur de svenska dödstalen sticker ut internationellt så är det slående att förtroendet i Sverige ligger kvar på en så hög nivå, säger han.

Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

Förtroende för regeringen och för Folkhälsomyndigheten har skjutit i höjden, visar en ny undersökning som Demoskop genomfört, rapporterar Aftonbladet. Från 50 procent som hade ganska eller mycket stort förtroende för Folkhälsomyndigheten i mars månad är siffran nu 71 procent. Siffran för regeringen är 53 procent nu jämfört med 32 procent i mars.

Folkhälsomyndigheten har fått kritik för sin linje, bland annat från forskarhåll.

– Det finns en kritik, men samtidigt en väldigt stor uppslutning bakom dem, säger Peter Santesson på Demoskop till Aftonbladet.

Svenskarna blir allt mindre oroliga för coronakrisen trots att uppmaningarna blir allt strängare. Det skriver Anders Lindholm på mätinstitutet Demoskop, som sedan 15 mars mäter svenskarnas syn på utvecklingen, på DN Debatt.

Kulmen nåddes den 3 april, då 66 procent av svenskarna trodde att läget skulle förvärras innan det blev bättre, medan 24 procent trodde det skulle bli bättre. I går var första dagen som fler var positiva än negativa. Samtidigt syns tecken på att det distanserade beteendet så smått börjar avta.

”Få nyheter talar för att Sverige ännu nått kulmen i krisen. Ändå finns en tendens att se mindre allvarligt på den”, skriver Lindholm.

Efter ett decennium med fallande boendekostnader vänder kurvan uppåt. Nu har det blivit allt dyrare att bo och trenden lär fortsätta uppåt, skriver Di.

Demoskop har på uppdrag av SEB sedan 2010 frågat svenskarna hur stor del av inkomsten efter skatt som går till boendet. För tio år sedan var medelvärdet nästan 28 procent av hushållsinkomsten som gick åt till boendekostnader som hyra/månadsavgifter, räntor, amorteringar och driftskostnader.

Under decenniet har kostnaderna sjunkit ned mot 24 procent, där den viktigaste förklaringen är fallande räntor. Men under 2019 blev vårt boende dyrare.

– Det var det första året på länge då vi fick uppleva en höjning av reporäntan. Jag tror inte på någon stor dramatik, men räknar med att svagt stigande boendekostnader är en trend som står sig, säger Jens Magnusson till Di.

Nordnet uppger att svenskarnas räntekostnader ökar med 3,2 miljarder kronor på årsbasis, vilket är en genomsnittlig höjning på 0,16 procentenheter per svensk. Bankens sparekonom Frid Bratt menar att ökningen inte är helt motiverad.

– Upplåningskostnaderna för bolån har ökat för bankerna, men samtidigt innebär höjningen från minusränta till nollränta en lättnad för bankerna, säger hon till Di.

Nästan en fjärdedel av de socialdemokratiska väljarna tycker att Stefan Löfven är en av partiets svagaste punkter. Det visar en opinionsundersökning av Demoskop som gjorts på uppdrag av Aftonbladet.

S-väljarna har delats upp i två grupper, dels de som skulle rösta på Socialdemokraterna om det vore val i dag och dels de som inte skulle göra det.

Undersökningen visar att vissa S-väljare anser att partiets politik gått för långt åt höger. 72 procent av de av de som i dag inte skulle rösta på partiet menar det, respektive sju procent av de väljare som fortfarande skulle ge sin röst till S.

Nästan hälften av väljarna som inte skulle rösta på S tycker att januariavtalet är mycket dåligt.