Det kristdemokratiska regionrådet i Stockholms län, Ella Bohlin, vänder sig emot regeringens riktade statsbidrag till kommuner och regioner som hon kallar för skadliga.

Bohlin förespråkar generella statsbidrag framför riktade satsningar på läslyft, elbussar och solceller.

”Det är här skattepengarna verkligen kommer vård, skola och omsorg till gagn”, skriver KD-politikern.

Det är lätt att skratta åt de stolliga idéer som landets politiker satsar skattepengar på. Men skrattet fastnar i halsen när konsekvenserna går ut över finansieringen av skola och omsorg. fPlus har intervjuat Slöseriombudsmannen som menar att arbetsuppgifterna aldrig tar slut.

Sveriges regioner och landsting har köpt ut personal för mer än 600 miljoner kronor de senaste fem åren, enligt en kartläggning som P4 Örebro har gjort.

Kartläggningen visar att 2019 går mot ännu högre nivåer än tidigare. Bara i Stockholm har personal köpts ut för nära 30 miljoner kronor under årets första nio månader.

– Om man sätter det i kontexten att vi är en av Sveriges största arbetsgivare med över 45 000 medarbetare och har en omslutning på över 100 miljarder så är det här en väldigt liten del. Sedan är jag ödmjuk över att det är väldigt mycket pengar totalt sett, säger Ulrika Sundqvist, HR-direktör för Region Stockholm, till Sveriges Radio.

Totalt kostar föreningsbidragen lika mycket som hela rättsväsendet med polis och domstolar eller närmare 4 000 kronor per skattebetalare och år. Samhället skapar nya generationer av bidragsentreprenörer och det är hög tid att stänga bidragskranen till föreningslivet. Det skriver slöseriombudsman Johan Gustafsson i Dagens Samhälle.

”Så gott som varenda förening eller organisation som ägnar sig åt icke-vinstdrivande verksamhet kan få bidrag. En hel del pengar går till sådant som politisk opinionsbildning för den ena eller andra åsikten eller till att betala för vuxna människors fritidsintressen”, skriver Gustafsson.

Han fortsätter:
”Det måste finnas bättre sätt att få civilsamhället att blomstra än att göra alla föreningar och organisationer bidragsberoende. Vi kan faktiskt göra saker på fritiden utan att någon annan ska stå för notan”.

Örebro kommun har hittills i år lagt sju miljoner kronor på att köpa ut ett trettiotal anställda – allt från chefer till lärare och undersköterskor. Det rapporterar Nerikes Allehanda.

Förfarandet får kritik av den tidigare C-politikern Hannah Ljung, som menar att utköpsbesluten sker för ”lättvindigt”.

Enligt kommunens HR-direktör Lena Larsson finns det inga krav om exempelvis motiveringar eller nämndbeslut när en anställd köps ut.

– Det är en frivillig överenskommelse mellan två parter, säger hon till NA.

Göteborgs kommunala parkeringsbolag har anlitat den amerikanska coachen Maria Nemeth för miljonbelopp sedan i maj förra året, skriver GT. Stjärncoachen har fakturerat bolaget för över 1 000 timmar, motsvarande över ett halvårs heltidsarbete – trots att hon bara befunnit sig i Sverige fyra gånger sedan dess.

Parkeringsbolagets vd, Maria Stenström, och en annan hög chef arbetsbefriades i förra veckan. När Stenström konfronteras med de nya uppgifterna säger hon att hon inte känt till coachuppdragens omfattning.

– Jag kan inte bedöma om summan timmar är rimlig eller inte, säger hon.

Mikael Lekfalk, kommundirektör i Luleå, får sparken efter avslöjandet att han köpt en mentor till sig själv för 570 000 kronor, rapporterar SVT Norrbotten.

– Allmänhetens förtroende är avgörande för oss, säger kommunalrådet Niklas Nordström (S) till SVT.

Avtalet, som är dubbelt så dyrt som kommunens redan avtalade konsulter, tecknades utan att politikerna i kommunstyrelsen fått någon information.

Direktörens avgångsvederlag kommer att kosta kommunen två miljoner kronor samtidigt som kommunen står inför nedskärningar och besparingar.

Luleås kommundirektör Mikael Lekfalk kritiseras för att han anlitade en mentor som kostar 20 000 per dag samtidigt som det görs stora besparingar. Nu säger han upp avtalet, skriver SVT.

Det var SVT Nyheter Norrbotten som avslöjade att Mikael Lekfalk skrivit ett avtal med en mentor/konsult som kostar 30 000 kronor för 1,5 dagars arbete i månaden. Samtidigt sker stora besparingar inom äldrevården och skolan, vilket fått kommuninvånare att reagera. Avtalet skrevs utan att det gjordes någon upphandling och kommunen har redan avtal med tre olika konsultfirmor som ger chefsstöd.

Men kommundirektören försvarar sitt agerande.

– Det är allt annat än oklokt att inte använda externa ögon för att klara av det uppdrag jag står inför och det står jag för, säger Mikael Lekfalk till Aftonbladet.

Han har också skickat ett mejl till alla politiska gruppledare för att ge sin syn på sitt omdiskuterade konsultavtal om ledarskapsutveckling.

”Det här är skattepengar, mycket pengar, men jag skulle vilja påstå att rätt rubrik på SVT:s inslag är ”Kommundirektören gör ett smart drag och tar in Sveriges bästa organisationsutvecklare...”, skriver Mikael Lekfalk i mejlet.

Han skriver också att avtalet inte kommer att förnyas.

29 statliga myndigheter har genom åren gjort egna poddar och Naturvårdsverkets är den överlägset dyraste produktionen, skriver DN. Myndigheten betalade 470 000 kronor för sammanlagt fyra avsnitt, men enligt Naturvårdsverkets egen statistik hade varje avsnitt i genomsnitt 2 400 lyssningar.

Svenska institutet ville ha 100 000 lyssnare per avsnitt. Här landade genomsnittet på 2 000 och podden skrotades efter sju avsnitt.

Andra myndigheter vars poddar det heller inte gått så bra för är Åklagarmyndighetens med 70 lyssnare i genomsnitt, Barnombudsmannens med 410 lyssnare per avsnitt och Transportstyrelsens podd med 290 lyssnare i genomsnitt.

Nästan 25 procent av landets kommuner samlar verksamhet under samma tak, visar en enkät från Dagens Samhälle. Samtidigt varnar forskare för maktkoncentration.

Knivsta är en av 67 kommuner som infört en superförvaltning. Peter Evansson (S), kommunstyrelsens ordförande, ser fördelar med modellen. Dels går beslutsfattandet snabbare, dels suddas gränserna bort mellan olika delar i förvaltningen.  

Många av de kommuner som gått över till en samlad förvaltning finns i glesbygden, enligt Dagens Samhälle.

I Leksand var ett motiv att motverka särintressen. Samtidigt kraxar olyckskorparna att det finns en risk att mindre verksamheter, som till exempel kultur och fritid, hamnar i skuggan av skola, vård och omsorg.

Det bekymrar inte kommunstyrelsens ordförande centerpartisten Ulrika Liljeberg. Varje område ska få den uppmärksamhet som det kräver, slår hon fast.

Ulrika Liljeberg värjer sig också mot en övertro på organisationsscheman.

– Med rätt ledarskap går allt att göra i vilka rutor som helst. Bra verksamhet sitter inte bara i organisationen, säger hon.

Kommunforskaren David Karlsson vid Göteborgs universitet höjer ett varningens finger. Maktkoncentration kan följa i spåren, då banden mellan höga tjänstemän och toppolitiker stärks, menar han.

– Relationen till direktören riskerar att bli den enda kontaktytan mellan den politiska ledningen och förvaltningen. Risken är att politikernas insyn i förvaltningens verksamheter minskar, säger han, skriver Dagens Samhälle.