Jesper Hallén, socialdemokratisk kommunpolitiker i Göteborg, vill att staden reser en staty över maträtten ”halv special” – korv med både bröd och mos, skriver GP.

– Det är ändå en göteborgsk kulinarisk specialitet. Det är en folklig grej som vore kul att lyfta fram, säger Hallén till tidningen.

Halléns förslag är ett av tolv förslag på konstprojekt som har skickats in till Göteborgs kommunfullmäktige. Politikerna i staden kan skicka in sina förslag vart tredje år.

När chefer i Hultsfreds kommuns socialförvaltning gick på spa lät de skattebetalarna stå för notan, rapporterar P4 Kalmar. Fakturan attesterades av en av cheferna som var med på den konferens i början av året då spabesöket ägde rum.

– Det är inte okej, säger Ann-Gret Sillén, socialchef i Hultsfreds kommun, som inte deltog på konferensen.

Enligt Sillén ska pengarna betalas tillbaka.

En halv miljon på en egen ljudidentitet, hus för möss eller nylagd asfalt som rivs upp efter en vecka. Trots pandemin visar fPlus genomgång att det finns gott om märkliga prioriteringar i landets kommuner. ”Man vill framhäva sig själv som politiker och ledare. Det är ett allmänmänskligt fenomen som kan förklara många ekonomiskt tvivelaktiga beslut”, säger professorn Mats Alvesson.

I februari betalade Malmö kommun 485 000 kronor för att skapa en egen ljudidentitet som bland annat skulle spelas på busshållsplatser och i parker. Enligt kommunens presschef Nicklas Sjöqvist har ljudfilerna endast använts en gång, rapporterar SVT.

– Vi hade önskat att ljudfilerna kommit ut på bredare front men vi har varit otroligt upptagna av pandemin, säger Sjöqvist.

Projektet har kritiserats av flera som anser att det är bortkastade pengar.

Det är skattebetalarna som får hosta upp pengarna när kommunernas kalkyler spricker. Därför måste kommunerna sluta upp med saker som det privata näringslivet klarar bättre. Det menar Susanna Silfverskiöld i en ledare i Svenska Dagbladet.

Hon hänvisar till den nyligen genomklubbade satsningen, vattenlandet Oceana i Göteborg, som ska bekostas av Göteborgs kommun.

”Lokalpolitiker som vill ”sätta kommunen på kartan” har nästan blivit en uttjatad ramsa. Vi har hört det förut, vi har sett det göras och vi vet hur det brukar sluta. Melodin är bekant, men det tar emot att nynna med. Alldeles för ofta tvingas skattebetalarna hosta upp mer pengar när glädjekalkylen spricker”, skriver Susanna Silfverskiöld.

I den första delen av Smedjans granskning av den offentliga sektorns digitalisering skriver Joakim Broman om IT-plattformen som kostat som en resa till Mars – men som flera år efter lanseringen fortfarande dras med allvarliga brister.

Joakim Broman beskriver IT-chefer ute i regionerna, kommunerna och på myndigheter som är förtvivlade över system som använts sedan 1970-talet. Att försöka byta ut systemen har visat sig vara oerhört komplicerat och framförallt dyrt. Som exempel nämns Stockholms stads skolplattform som gick mer än en kvarts miljard kronor över budget och som lidit av rad problem sedan det lanserades för två år sedan.

Svenska myndigheters IT-kostnader ligger på ungefär 30 miljarder kronor om året. Men trots den stora budgeten ligger digitaliseringen av offentlig sektor efter samhället i stort. Merparten av budgeten för IT går till att underhålla föråldrad digital infrastruktur, rapporterar Smedjan.

Tre små mushus i miniatyr har dykt upp i Lund. Bakom projektet står Anonymouse, ett anonymt konstkollektiv från Malmö, och många förbipasserande har uppmärksammat den lilla installationen i sociala medier.
Men nu visar det sig att Lunds kommun betalat för husen. Notan landar på 99 000 kronor, rapporterar SVT. Anledningen, enligt kommunens kulturchef Annika Eklund, är coronasommaren.

– Det utbud som vi brukar kunna erbjuda lundaborna med kulturupplevelser som musik, dans och teaterföreställningar gick ju inte. Då diskuterade vi att vi måste ändå göra någonting, och det skulle vara något som passa äldre, barn, något man kunde ha som mål på sin promenad eller cykeltur och något man kunde prata om och dela med sig av i sociala medier, säger hon till SVT.

På frågan om varför de inte berättat att kommunen betalat för husen svarar Annika Eklund:

– Det handlar om det sättet man arbetar, det är en typ av laddning kring det.

”Ytterst lite talar för att kommunala initiativ behövs för att unga, friska människor ska ’aktiveras’”, skriver Maria Ludvigsson i en ledare i Svd. Hon skriver om att många kommuner beklagar sig över att bidraget för kommunala sportlovsaktiviteter – som Löfvens regering inrättade 2017 och togs bort med M/KD-budgeten – inte längre finns.

Men Maria Ludvigsson anser att det är helt rätt att de kommunala aktivitetspengarna inte finns. ”Vi bör allt oftare ställa oss frågan vad som är det offentligas uppdrag. Svaret ska då inte innehålla allt möjligt som stat och kommun skulle kunna bekosta, utan enkom det som bara offentlig sektor kan finansiera” skriver hon. Hon menar att kommunerna borde prioritera kärnverksamheten framför sådant som borde vara upp till medborgaren själv att råda över.

Medan Malmö har många svåra problem att hantera kostar staden på sig att ta fram ljud för nästan en halv miljon. Malmö behöver inte en dyr ”ljudidentitet”, skriver Lisa Magnusson i en ledare i DN.

Bakgrunden är att Malmö stad betalat en kommunikationsbyrå för att dokumentera Malmös ljudbild. Ljudet ska framförallt användas för filmer som produceras av kommunen men också till annat. Kostnad: 485 000 kronor.

”Man skulle kunna tro att idén kom från ett barn på LSD. Men skrämmande nog är personerna bakom denna ”satsning” inte bara vuxna utan också – får man förmoda – alldeles nyktra. Staden har 159 (!) kommunikatörer, vilket verkar vara minst 158 för mycket”, skriver Lisa Magnusson som också menar att detta är något ett par drivna gymnasieelever hade kunnat slänga ihop på en dag.

”Malmö stad har åkt på en blåsning. Och det enda som är värre än att bli blåst är att vägra erkänna att man blivit blåst, att något alls skulle vara fel. För detta är själva garantin för att det kommer att ske igen”, skriver Lisa Magnusson i DN.

Malmö stad har betalat nästan en halv miljon för att dokumentera ljudet av staden. Kritiker menar att det är bortkastade pengar, skriver SVT.

En kommunikationsbyrå har spelat in ljud på olika platser, som skulle användas för att skapa ljudet av Malmö. Ljudet ska framförallt användas för filmer som produceras av kommunen men kan även komma att användas i andra sammanhang. En av dem som reagerat är Kalle Oldby, Malmöbo och före detta programledare på Sveriges Radio.

– Ansvarslöst av Malmö stad att ge pengar till en sådan här låtsas-hittepå-lekstuga där man ska spela in saker och bunta ihop dem när själva ljudupplevelsen av en stad är när man rör sig genom stan. Ansvarslöst, löjligt, onödigt, säger han.

Men Malmö stads kommunikationsstrateg Lucas Dietrichson menar att ljudarbetet kommer att innebära minskade kostnader för kommunen.