Bevaka
Debatten om inkomstskillnader

Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Debatten om inkomstskillnader

”Volvos vd och LO har fel om ojämlikhet”

Tillståndet i Sverige har målats i mörka färger de senaste dagarna, bland annat av ledarna för LO och Volvo. Men det är en bild som bygger på ensidiga iakttagelser och en jämförelse ”mellan äpplen och gurkor”, skriver DI i en ledare.

– I rapporten jämför LO den genomsnittliga industriarbetarlönen med den totala inkomsten (kapitalinkomster och lön) för vd:arna i 50 av Sveriges största bolag. Förutom att man alltså inte jämför löner med löner, går det heller inte att betrakta personerna i urvalet som representativa för en genomsnittlig vd i Sverige. LO själva medger i sin rapport att två av vd:arna har ovanligt höga inkomster till och med i det ytterst selektiva urvalets mått mätt. LO:s metodik bygger således på att jämföra äpplen med gurkor.

Utgångspunkten för jämförelsen är 1980 och den betydligt större jämlikhet som, enligt LO, rådde då. Men det var det året då Astrid Lindgren slog larm att hon betalade 102 procent i marginalskatt.

– I början av 1980-talet hade även arbetare en negativ reallöneutveckling, och fick således mindre valuta för de pengar som de tjänade varje månad. Mellan 2000 och 2018 har arbetares reallöner enligt LO själva ökat med 30 procent. Alla har fått det bättre.

Inte heller påståendet om att Sverige är sämst i klassen, mest ojämlikt, i Norden håller, menar DI.

– Orsakerna bakom detta kan till viss del förklaras av att våra ambitioner om att vara en humanitär stormakt har kommit till priset av en mer spridd inkomstfördelning. Om nyanlända personer står utanför arbetsmarknaden eller arbetar i lågavlönade yrken, kan det delvis förklara varför ojämlikheten ökat i Sverige relativt andra nordiska länder dit invandringen varit lägre.

6 feb
Roland Magnusson / Roland Magnusson
Debatten om inkomstskillnader

Professor: Vi behöver jämnare fördelning av kompetensen

På senare år har inkomstfördelningarna i industriländerna vidgats kraftigt. Det skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Han menar att i den ekonomi som har bildats med den nya teknologin skapas nya kompetenskrävande jobb och att högpresterande människor bryter sig loss från stora arbetsgivare. Istället verkar de i egen regi och får då avkastning på sitt eget kompetenskapital. Enklare jobb utsätts för lönepress, automatiseras eller flyttar utomlands. ”Ny teknologi har sedan länge gjort marknaden för kompetens mer effektiv i så måtto att inkomsterna blivit bättre anpassade till kompetenskapitalets fördelning, det vill säga mer ojämnt fördelade”, skriver Gunnar Eliasson.

Det vore dåligt för alla i samhället att stoppa denna utveckling, anser han. Istället vill se en jämnare fördelning av kompetensen. ”Det enda som biter på inkomstfördelningarna är en jämnare fördelning av kompetensen, och skall den politiska makten göra något åt fördelningen handlar det om en skola som gör lärande på jobbet effektivt, samt individuell disciplin och ansträngning, inte om att skyffla skattepengar över offentlig budget”, skriver han.

I den gig-ekonomi som vi är på väg in i är det livsinkomsten som är det enda meningsfulla målet för en utjämningspolitik, hävdar Gunnar Eliasson. Han vill därför se en rationell politik om tillåter majoriteten att sköta förvaltningen av sina livsinkomster och försäkringsarrangemang privat utan inblandning av en offentlig byråkrati. ”Då kan politiken kanske åstadkomma något av den livsinkomstutjämning som är önskvärd, och utan att skada ekonomin”, avslutar han.

16 sep 2018