Tillväxtverket krävde tillbaka hela ersättningen för korttidspermitteringen på ett bräde. Trots att de själva gett fel besked till företagarna. Dessutom stoppas företaget från att söka ny ersättning. ”Det är rena dubbelbestraffningen”, säger en riksdagsledamot som synat fallet.

Krögarna Tareq Taylor och Niklas Ahlbom skriver på Expressen debatt att regeringen har övergett den krisande restaurangbranschen. Krisstöden funkar inte, menar de. Särskilt kritisk är de mot Annie Lööf och Nyamko Sabuni som han anser borde göra mer för företagen.

”Ett rimligt anständighetskrav är att regeringen ersätter företagen skyndsamt och presenterar belägg för att åtgärder jämförbara med näringsförbud verkligen ger avsedd effekt”, slår de fast.  

”Det brådskar med generösare och snabbare stöd, såsom man har lyckats med i våra nordiska grannländer Danmark och Norge”, skriver Peter Hjörne på GP:s ledarsida.

Han konstaterar att allianspartiernas och Socialdemokraternas gemensamma krispaket i Göteborg, som bland annat innehåller slopad avgift för serveringstillstånd, är en ”liten ljusglimt för krögarna i Göteborg”, men att det även krävs stöd från staten.

”Att inte få gå på bio, teater, konsert eller restaurang är trist för "oss i publiken". Men för dem som driver de verksamheter som vi inte kan besöka är det förödande”.

Att politiker talar om att utöka utdelningsförbudet tyder på kraftigt bristande insikt om permitteringsstödet, skriver tre företagare på SvD Debatt.

Mycket har varit besvärligt och besvärande under pandemin. En sak som är ytterst besvärande är att gång på gång tvingas lyssna till politiker, både till vänster och höger, som inte tycks ha begripit något alls om hur permitteringsstöden varit utformade och hur dessa relaterar till företagens vinster och utdelningar, menar debattörerna.

De skriver också att det är fel att påstå att företagen fått ”stöd” av staten i bemärkelsen injektion av kapital. Stödet, det vill säga pengarna, från staten har tvärtom kommit den anställde till del.

Att tvinga företag att spara sina vinstmedel på bankkonto, istället för att via utdelningar kunna sätta kapitalet i arbete i produktiva investeringar gynnar varken stat eller arbetstagarkollektiv och definitivt inte svensk samhällsekonomi, skriver de tre företagarna på SvD Debatt.

Skatteverket stoppade 546 miljoner av omställningsstödet innan det betalades ut. Efterkontroller har lett till 32 miljoner i återkrav, skriver myndigheten i ett pressmeddelande.

Skatteverket har hittills betalat ut 5,8 miljarder kronor till sammanlagt 27 000 företag i form av omställningsstödet, som ska hjälpa pandemidrabbade företag att klara de fasta kostnaderna.

– Tack vare förkontrollen hittar vi de flesta felen direkt. Pengarna betalas då aldrig ut. Om det behövs gör vi sedan en manuell efterkontroll av företag som fått stöd, där vi ser tecken på fel som förkontrollen missat, säger Conny Svensson, nationell samordnare på Skatteverket i ett pressmeddelande.

Det är två branscher som sticker ut. Byggbranschen har högst andel återkrav. På andra plats kommer konsultverksamheter.

Staten bör stå för 70 procent av kostnaderna om större, planerade evenemang tvingas ställa in, menar Moderaterna i ett förslag som under dagen vann majoritetsstöd i finansutskottet, enligt SVT Kultur.

Syftet med förslaget är att göra det lättare för kultur- och idrottssektorn att planera inför sommaren och hösten. Enligt förslaget ska 3,5 miljarder kronor avsättas till stödet, som har en nedre gräns som gör att små evenemang inte omfattas.

Nedstängningsstödet kompletteras med en ersättning för lönekostnader, meddelar regeringen på en presskonferens där finansminister Magdalena Andersson varnade för att en tredje våg under pandemin.

Regeringen vill stärka Sveriges företag efter pandemin och går nu vidare med förslaget om att företag utan anställda, som anställer upp till två personer, kommer ges rätt till sänkning av arbetsgivaravgifterna. Det rapporterar Dagens Juridik.

Förslaget gäller även för företag med en anställd som anställer ytterligare en person, och innebär att bara ålderspensionsavgiften på 10,21 procent ska betalas. Reglerna är tillfälliga och föreslås träda i kraft 1 juli 2021, och ska omfatta anställningar som påbörjas under perioden 1 juli 2021–31 december 2022.

Regeringspartierna tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna står bakom förslaget, med syftet att återstarta ekonomin. Förslaget har nu skickats på granskning hos lagrådet.

Företagaren Björn Ranweg har väntat i flera månader på utlovade krisstöd. Nu får han besked att hans ärende inte ens har påbörjats av Tillväxtverket. ”Lösningen kan inte vara att företag tillåts gå under bara för att man inte klarar av att hantera ansökningarna i rimlig tid”, säger han till fPlus.

Centerpartiet begär en särskild debatt i riksdagen med anledning av förseningarna i utbetalningarna till krisdrabbade företag. Partiet har flera gånger uppmanat regeringen att skjuta till pengar så att myndigheterna ska få ut pengar till företagen i tid.

– Vi gör allt vi kan för att sätta press på regeringen. Det händer ingenting, säger gruppledaren Anders W Jonsson till TT.

Frågan är då vad regeringen kan göra. Ansvariga myndigheter har hänvisat till att det tar tid att ställa om de administrativa systemen innan pengar kan betalas ut.

– Det beror ju på vilken inställning man har, säger Jonsson, som anser att regeringen bör betala ut pengarna direkt och korrigera i efterhand.

Det är nu upp till talmannen att bestämma om det ska anordnas en särskild debatt i frågan.