Anders Ferbe, regeringens samordnare för coronas effekter på näringslivet, varnar för att avveckla krisstöden för snabbt. En del stöd bör till och med permanentas, säger han till fPlus.

KTH-professorn Pontus Braunerhjelm är orolig för att de nuvarande stöden till företagen ska dämpa förmågan till förnyelse inom marknadsekonomin. Det säger han till Svenska Dagbladet. Konkurrensen bör återställas och incitamentsstrukturer stärkas, menar han.

– Vi är på det stora hela redan nu förbi det mest akuta läget i krisen. Det var rätt att inledningsvis rädda företagen. Nu vill jag se åtgärder som ger oss långsiktigt positiva effekter och konkurrensfördelar på sikt, säger han till tidningen.

Fortsatta stöd bör vara villkorade med att företagen till exempel satsar på kompetensutveckling.

Företagen får inte krisstöd för de månader de drabbades hårdast, larmar företagare och politiker. Att regeringen vill förlänga ansökningstiden för omställningsstöden är bara en skenmanöver, anser riksdagsledamoten Helena Lindahl (C). "Det skulle kännas bra att inte falla på en snäv tidslinje”, säger krögaren Anders Lundström till fPlus.

Nyhetsmedier har drabbats hårt av annonsbortfall under krisen. Nyligen beslutade regeringen om utformningen av krisstödet på en halv miljard till branschen.
Petra Wikström, publik policy-chef för mediekoncernen Schibsted, säger att stödet är viktigt för dem.

– I och med att vi har ökad trafik kan man ju tänka sig att vi har ökade intäkter, men det har blivit tvärtom. Vi har faktiskt förlorat en massa intäkter samtidigt som vi har sett hel massa mer användande av våra tjänster. Så vi är väldigt glada över att staten har valt att stödja, säger hon till Sveriges Radio.

Att regeringen tagit sommarledigt samtidigt som småföretag väntar på besked om stöd, upprör Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson.

– Jag har varit otroligt provocerad över att finansministern och andra har varit på semester, säger hon till Dagens Industri.
Hon fortsätter:

– Att under hela juli vara helt tyst och inte arbeta med den här frågan. Det här handlar om tiotusentals småföretag, där många av dem har i princip fått näringsförbud.

– Det är helt oacceptabelt.

Med anledning av kritiken svarar Magdalena Anderssons pressekreterare till Dagens Industri att ”statsråd är alltid i tjänst och Finansdepartementet är bemannat hela sommaren. Vid de tillfällen finansministern inte är på plats i byggnaden har hon dagliga avstämningar med sina tjänstemän om pågående ärenden.”

Skatteverket har tagit emot nästan 12 000 ansökningar om omställningsstöd. Hotell och restaurang är den bransch som beviljats mest stöd, sammanlagt cirka 320 miljoner kronor, enligt ett pressmeddelande.

På andra och tredje plats hamnar branscherna transport och handel.

De flesta ansökningarna kommer från företag i Stockholmsregionen, där närmare 4 000 har beviljats stöd på sammanlagt drygt 330 miljoner kronor.

571 000 personer är i dag permitterade i Sverige enligt Tillväxtverkets statistik. Trots stigande kostnader för regeringen väntas slutnotan dock halveras till 44 miljarder kronor, skriver SvD Näringsliv.

Och trots att över en halv miljon permitterats hyllas stödet av experterna.

Anders Ferbe, regeringens coronasamordnare, kallar permitteringsstödet för ”suveränt” eftersom alternativet varit massuppsägningar, något som på sikt kan skada svensk industri.

Även Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, tycker att stödet överlag varit positivt. Hon ser dock att arbetsmarknaden står inför andra utmaningar efter krisen när arbetssätten förändrats.

– Det [...] kommer behövas pengar till olika former av omskolningsstöd. Där har vi den stora utmaningen, säger hon till tidningen.

27,3 miljarder kronor har delats ut i permitteringsstöd och Tillväxtverket börjar nu kräva tillbaka pengar från företag som inte följt reglerna och efter tre månader inkommit med en avstämning om hur pengarna förvaltats. De första 60 till 80 återkraven kommer att gå ut i veckan, skriver DN.

– Det är ärenden där det är ganska klart för oss att företaget inte lämnat in uppgifter för avstämningen utan att ha något giltigt skäl för det, säger avdelningschefen Tim Brooks.

När permitteringsstödet infördes i våras rullade ansökningarna in och snart räknade regeringen på att stöden skulle kosta dem 95 miljarder kronor. Nu, några månader senare mer än halveras prognosen som Tillväxtverket har gjort. Det rapporterar DI.

Permitteringsnotan räknas uppgå till 43 miljarder istället för 95 miljarder kronor.
– Vi kan se att det är många företag som i samband med avstämningen indikerar att de har behövt ett mindre stöd än de ursprungligen har ansökt om, säger Richard Källstrand, avdelningschef på Tillväxtverket, till DI.

Regeringen öppnar för att förlänga ansökningstiden för omställningsstödet, som i nuläget löper ut den sista augusti. Det uppger finansminister Magdalena Andersson (S) för Studio Ett.

– Det har ju varit regeringens attityd hela tiden att vi lyssnar på olika inspel, säger hon.

SVT Nyheter rapporterade i helgen att endast 621 miljoner kronor har delats ut jämfört med väntade 39 miljarder. Samtidigt har endast 11 700 företag ansökt om stödet av 180 000 företag som möter dess kriterier, enligt regeringens beräkningar.

En möjlig förklaring, som lyfts fram av företagarorganisationen Företagarna, är att ansökan är krånglig. Men de många uppgifterna är nödvändiga, enligt finansministern.

– Det är ju ändå skattebetalarnas pengar som ska betalas ut och då är det också viktigt att vi har en viss kontroll, säger hon till Sveriges Radio.

Omställningsstödet är ett bidrag på minst 5 000 kronor och som mest 150 miljoner kronor som kan betalas ut till företag som med anledning av covid-19 förlorat mer än 30 procent av sin nettoomsättning under mars och april i år.