Det är bra att möjligheten att skjuta upp skatteinbetalningarna förlängs. Men det är väldigt dåligt att regeringen nu kraftigt höjer räntan på skatteanstånden, menar Moderaternas ledamot i finansutskottet, Edward Riedl. ”För företag som använder det här finns inga marginaler”, säger han till fPlus.

Mer jobb men inte större intäkter. Det är en av de ekonomiska smällar som har drabbats landets trafikskolor på grund av pandemin. Trafikskoleföretagaren Niklas Vågelind satsar på att övervintra tills tiderna blir bättre.

Stina Wallster sparkade igång en ny verksamhet. Då slog krisen till och det krävdes snabba beslut för att säkra stöd. Än i dag har hon inte fått det. Anledningen är en detalj som stoppar. ”Jag känner mig misshandlad, ifrågasatt och idiotförklarad”, säger hon till fPlus.

I Sydsvenskans huvudledare behandlas krispaketen som presenterades i förra veckan. De är välkomna, inte minst efter Arbetsförmedlingens negativa rapporter, anser skribenten.

Men det tar för lång tid att att få ut stöden till företagen.

”Många företag har redan pressat sig till det yttersta. Det är därför också lätt att förstå desperationen, inte minst hos restaurangägare när alkoholförbudet efter kl 20.00 nu förlängs” skriver skribenten.

Stöden kan dock inte förlängas hur länge som helst.

”På sikt måste den diskussionen tas. Men här och nu handlar det alltjämt om att rädda normalt konkurrenskraftiga företag från att slå igen. Även om det innebär att en och annan som inte kommer klara tiden "post pandemi" också får sin livslängd utsträckt”.

Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke är nöjd med att det i den nya pandemilagen utgår full ersättning vid exempelvis en nedstängning av ett företags verksamhet. Det säger han i en intervju.

Organisationen Företagarna glädjer sig åt att företag som tvingas stänga sin verksamhet under pandemin kan få ökad ersättning, rapporterar TT.

Företag som tappat omsättning under en period ska kunna få ersättning på upp till 100 procent för fasta kostnader, enligt en överenskommelse mellan Liberalerna, Centerpartiet och regeringen.

– Ett oerhört välkommet besked, säger Företagarnas vd Günther Mårder till nyhetsbyrån.

Det nya stödet måste godkännas av EU-kommissionen. Det kan därför tidigast träda i kraft i april, men ska tillämpas retroaktivt.

Risken är att många av landets krogar försvinner, skriver sex företrädare för restaurangbranschen i på Sydsvenskans debattsida. Om så blir fallet drabbar det inte bara ägare och anställda, utan hela samhället.

”Vi förstår de restriktioner som ålagts branschen och hoppas att de förmår minska smittspridningen. Men ska branschen överleva behövs kraftigare stöd. För restaurangvärldens – och samhällsekonomins - skull”, skriver de.

Därför föreslår de bland annat tillfälligt avskaffade arbetsgivaravgifter, ett generellt ekonomiskt stöd till restauranger, och sänkt trösklar för omställningsstöd.

Nedstängningsdrabbade företag föreslås få ersättning för sina fasta kostnader, enligt en ny överenskommelse mellan Liberalerna, Centerpartiet och regeringen. Det rapporterar SVT Nyheter.

Bland annat ska företag som tappat all omsättning under en period kunna få ersättning på upp till 100 procent, enligt överenskommelsen.

– Fasta kostnader kan handla om hyreskostnader, leasingkostnader och det som inte har med personalfrågor att göra, för det täcks in via korttidspermitteringar, säger Nyamko Sabuni (L).

Processen för utbetalning av stöd till krisdrabbade företag måste snabbas upp. Det menar Almegas vd Thomas Erséus, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Krisen har pågått såpass länge att det inte längre håller att skylla på att det saknas effektiva rutiner”, säger han.

Han befarar att i grunden sunda företag kan gå under på grund av vad han kallar en ”stelbent byråkratisk ordning”. Han exemplifierar med att det finns företag som har fått vänta i uppemot fem månader på besked från Tillväxtverket.

– Vi kräver att de företag som har rätt till stöd ska få detta inom 30 dagar. Och det är knappast några orimliga krav att ställa på en myndighet, säger Thomas Erséus.

Det kan komma krav på svenska idrottsklubbar att betala tillbaka delar av de 1,8 miljarder kronor som har skjutits till idrotten under pandemin. Det säger idrottsminister Amanda Lind (MP) i Olof Lundhs podcast ”Lundh”.

Hon tycker att det är ”självklart” att regeringen och Riksidrottsförbundet följer upp och kräver en återrapport kring hur pengarna har använts, enligt Fotbollskanalen.

Det har visserligen inte funnits något förbud mot att ta emot pengar och därefter värva spelare, i och med att det är en del av en idrottsverksamhet.

– Men har ett lag kunnat använda statens krisstöd rakt av till att investera och dra på sig nya kostnader, då är det fel, säger Lind.