Vem äger egentligen Internationella engelska skolan efter utköpet från börsen i december? Och bedöms de nya ägarna lämpliga att bedriva skolverksamhet enligt gällande svenska lagar och regler? De frågorna håller Skolinspektionen som bäst på att utreda, skriver Sydsvenskan.

Carin Clevesjö, chef vid Skolinspektionens tillståndsenhet, säger till tidningen att det rör sig om en stor huvudman med en väv av ägare som nu kartläggs.

– Det är ett omfattande arbete, konstaterar hon.

Att lägga ner det fria skolvalet är inte nyckeln till minskad segregation, skriver två forskare vid Linköpings universitet på SvD debatt.

Friskolor såväl som kommunala skolor är långt ifrån homogena enheter, och det är inkorrekt att tro att det fria skolvalet driver på segregeringen, menar debattörerna. Istället är segregationen i skolan en reflektion av segregationen på bostadsmarknaden. De positiva effekterna av skolvalet ska heller inte förbises, som det faktum att många barn utan förmögna föräldrar har fått en möjlighet att söka sig till andra skolor än de lokala.

”Man kan vara negativt inställd till systemet med fria skolval av många olika skäl men man lär bli mycket besviken om man lägger ned det nuvarande systemet därför att man tror att man då kommer att få en mindre segregerad skola”, skriver forskarna.

Anders Morin och Magnus Wallerå på Svenskt Näringsliv skriver om kritiken mot friskolor som drivs i aktiebolagsform i en replik på DN Debatt.

”Den svenska skolans problem handlar inte om att det finns friskolor som drivs i aktiebolagsform och problemen löses inte genom försök att eliminera dem. Tvärtom skulle kvaliteten försämras och kostnaderna öka”, skriver de.

De konstaterar att idéburna skolor inte är en kungsväg till minskad segregation då majoriteten av Sveriges mest segregerade skolor drivs av idéburna aktörer.

Debattörerna replikerar på en DN debattartikel skriven av Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund och Sverker Sörlin, Folkuniversitet.

”De som vill slopa skolvalet helt blundar för alla barn som utsätts för mobbing och annan kränkande behandling”, skriver Isak Skogstad, skolpolitisk expert hos Liberalerna och lärare, i en gästkolumn på GP:s ledarsida.

Han konstaterar att vissa tycks ha svårt att se individen bakom statistiken när de läser om att elevsegregationen ökar.

”När jag förklarar hur möjligheten att välja skola är särskilt viktig för utsatta barn, brukar jag få höra att ”undantag ska beviljas för mobbade elever”. Men då är skadan redan skedd”.

Anders Morin och Magnus Wallerå på Svenskt Näringsliv skriver om kritiken mot friskolor i en replik på DN Debatt. De ifrågasätter de förslag som fyra forskare för fram i en debattartikel där de menar att marknadskrafterna i skolan måste fungera bättre.

”Den svenska skolan har problem med sviktande kunskapsresultat och minskad likvärdighet. Ökat fokus på kunskap i skolan, ordning och reda samt på lärarnas viktiga uppdrag är centralt. Att ge friskolorna skulden för skolans problem är emellertid ett fullständigt villospår”, skriver Anders Morin och Magnus Wallerå.

De menar att några av förslagen som de fyra forskarna presenterar med all sannolikhet leder till att friskolor tvingas stänga igen.

En skoldebatt präglad av felaktigheter och okunskap. Det hjälper inte den svenska skolan framåt, menar Gunilla Parish på Internationella Engelska Skolan, en skola som beskylls för att sätta vinstintresse före behörighet och lönenivåer. ”Det är synd att en så viktig debatt ska innehålla så många felaktigheter”, säger hon.

Kvotering, slopat kösystem och mindre pengar till friskolor är inte rätt väg för att bryta segregationen i skolan, enligt flera remissvar på regeringens förslag om en likvärdig skola.

I de svenska friskolorna går det i snitt 14 elever per lärare, fler än i de kommunala skolorna där siffran är 12 elever. Dessutom har friskolornas lärare lägre utbildning och sämre lön, skriver DN.

Uppgifterna kommer från en rapport från riksdagens utredningstjänst. S-politikern Gunilla Svantorp menar att det är ett resultat av att friskolorna behöver generera vinst till ägarna, vilket även ordföranden för Lärarnas riksförbund Åsa Fahlén håller med om.

Liberalernas ledare Nyamko Sabuni tycker å sin sida att det är fel att låta debatten handla om vinstfrågan.

– Det är inte där vi hittar lösningen på de problem som skolan dras med, säger hon.

Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet, riktade skarp kritik mot regeringens hantering av friskolor. ”Talet om drev är inte seriöst”, svarar nu utbildningsminister Anna Ekström (S) till fPlus.

När regeringen förlorade striden om vinsten i välfärden, bytte regeringen snabbt spår. Det visar fPlus genomgång. ”Drevet mot friskolorna används för att vända bort uppmärksamheten från skolans verkliga problem”, säger Inger Enkvist, professor emerita vid Lunds universitet, till fPlus. Samtidigt slår expertmyndigheten fast – minskad valfrihet ger ökad diskriminering.