”Kritiken mot det fria skolvalet har de senaste åren blivit allt intensivare. Även om många av kritikerna drivs av ideologiskt motstånd mot valfrihet, har debatten också gjort bristerna i friskolesystemet tydliga. Därför behövs en ny friskolereform som skyddar valfriheten”, skriver Benjamin Dousa, Vd för Timbro i en essä i Smedjan.

Han menar bland annat att friskolereformen kan bli ännu bättre om man ser till att mäta progression, ha en traditionell kunskapssyn i läroplaner och skärpta rutiner för Skolinspektionen.

Elever på friskolor får lägre skolpeng än de som går på kommunala skolor. Det skriver Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan, i en debattartikel i DI.

En analys som han hänvisar till visar att Kunskapsskolan 2019 i genomsnitt fick cirka 81 procent av de pengar som går till elever i kommunala skolor.

”Lagens krav att friskolor ska få 100 procent av vad kommunala skolor kostar är överspelat av verkligheten. Friskolor får redan långt mindre”, skriver han.

8 000 fler barn och ungdomar går på en friskola i år jämfört med året innan. Totalt blir det 384 000 barn och elever. Det framgår av en statistiksammanställning, Fakta om friskolor, från Friskolornas Riksförbund.

– Det visar att allt fler föräldrar och elever värdesätter, och gör, ett aktivt skolval. Hundratusentals vårdnadshavare och elever fortsätter, trots en allt hårdare debatt om friskolor, att tydligt markera att skolvalet är viktigt, säger Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att barn och föräldrar är nöjda med valet av skola. Till exempel upplever man att studieron är bra och att tryggheten är stor. På den punkten har friskolor bättre siffror än kommunala skolor.

fPlus har tidigare skrivit om AcadeMedias enkätundersökningar där nästan 80 000 elever, föräldrar och personal svarat. Enligt dem är fler elever och vårdnadshavare nöjda med undervisningen på förskolorna och skolorna jämfört med året innan. Allt fler rekommenderar också sin förskola och skola till andra personer.

Regelskärpningar och tuffa krav försvårar mest för de små friskolorna. Det skriver Ulla Hamilton, vd på Friskolornas Riksförbund, i Dagens Samhälle.

”Kompetensprövningen är särskilt tuff. Den innebär att styrelsen ska ha insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten och framförallt inom områdena skolförfattningarna, arbetsrätt, arbetsmiljö och ekonomi. Det räcker inte att anställda har sådan kompetens eller tillgodoräknar sig det genom att anlita någon; den måste finnas i den samlade styrelsen. Krav som är svåra att uppfylla i små skolor som initieras av föräldrar och lärare”, anser hon.

Larmen från en skola i kris har avlöst varandra under pandemin. Men nya undersökningar visar att trivseln till och med ökar på friskolor. ”Resultaten är glädjande och ger en annan bild än den gängse”, säger Marcus Strömberg, vd på AcadeMedia, till fPlus.

Allmänheten överskattar kraftigt vinstnivåerna i friskolor, visar en ny undersökning. Samtidigt är landets föräldrar tydliga med att friskolor ska finnas kvar och att de ska få göra vinster. ”En debatt värd namnet måste baseras på fakta, därför är det bra att undersökningar av det här slaget tas fram”, säger skolexperten Inger Enqvist till fPlus.

”En våg som rymmer misstro mot allt företagande och bottendjup okunnighet”. I en djuplodande fPlus-intervju berättar Engelska skolans grundare Barbara Bergström om hur attackerna mot friskolor har intensifierats de senaste månaderna och vad som får henne att orka försvara det hon tror på.

Trots att friskoledebatten om vinstbegränsningar tagit fart igen har storspelare som storbankerna ökat innehavet i den lukrativa branschen, skriver DI. Tidningens granskning visar att de fem största friskolekoncernerna i sina senaste bokslut redovisar ett rörelseresultat på totalt 1,5 miljarder kronor.

Störst är Academedia med 218 grund- och gymnasieskolor i Sverige. Där har Swedbank Robur Fonder flaggat upp och sitter numera på 9,8 procent av kapitalet, jämfört med 2 procent ett år tidigare. Handelsbanken äger numera 6,3 procent i Academedia och Nordea 7,7 procent.

I sitt nya skolpolitiska program ska Liberalerna se över frågan om riskkapitalbolagens roll i skolan. Det säger partiets skolpolitiske talesperson Roger Haddad till SvD.

Partiledaren Nyamko Sabuni sa nyligen att hon var tveksam till att låta riskkapitalbolag äga svenska skolor, bland annat på grund av risken att Kina skaffar sig inflytande genom ägandet av infrastruktur. Haddad säger att det finns en bred uppslutning i partiet för Sabunis hållning.

– Jag ser behov av skärpningar, säger han till tidningen.

Centerpartiets Annie Lööf och Fredrik Christensson anser att skolvalet är här för att stanna. ”Vi har ett unikt system i Sverige som gör att alla elever, oavsett tjockleken på föräldrarnas plånbok, kan välja skola”, skriver de på DN debatt.

De punktar upp flera förslag som ska skapa en skola som minskar segregationen. De vill bland annat att fler ska välja skola och det ska stimuleras genom att antagningen blir transparent och en reformering av kösystemet.

”Det ska tidigast gå att ställa sig i kö tre år före skolstart och finnas en inflyttarkvot vid val av kö på förslagsvis 10 procent så att alla elever får faktisk möjlighet att komma in på skolan de önskar”, skriver politikerna.