Den statliga stödkorsetten och oväntat låga kostnadsökningar ger kommunerna ett rekordöverskott. ”En unik situation”, konstaterar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Regeringen väcker liv i kommunakuten från 90-talskrisen. Kommuner och regioner med ekonomiska utmaningar kan ansöka om ett tillfälligt och riktat statligt stöd, skriver TT.

En miljard kronor fördelas över fyra år med början 2021. Bakom uppgörelsen står regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Enligt civilminister Lena Micko (S) är pengarna bland annat avsedda för utsatta glesbygdskommuner med många gamla.

– Det handlar om att uppmärksamma de kommuner och regioner som har ett sämre utgångsläge än andra, säger civilministern till TT.

Vad som krävs för att få ta del av stödet vill inte Lena Micko inte avslöja. Men det statliga stödet innebär motkrav. Målet är en långsiktig ekonomi i balans, utan skenande skulder.

Många av Sveriges kommuner går med rekordöverskott och väldigt få väntas gå med underskott – trots rådande coronapandemi, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det skriver TT.

Aldrig tidigare har staten skjutit till så mycket pengar till kommunerna, 28,5 välfärdsmiljarder i generella statsbidrag för 2020. Samtidigt har kostnaderna för kommunerna varit oväntat låga när färre sökt äldreboenden och hemtjänst, daglig verksamhet har uteblivit samt idrott- och kulturområdet har minskat.

Däremot väntas de statliga bidragen att upphöra efter 2022. Utmaningen för kommunerna blir att spara.

– 2022 ser fortfarande riktigt tufft ut. För 2023 är det många kommuner som säger att de inte får ihop budgeten, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Fallande skatteintäkter, ökade kostnader för sjukvård och minskade intäkter för kollektivtrafiken som en följd av coronakrisen gör att regionerna kräver full kostnadstäckning av staten.

Det skriver det blågröna styret i Region Stockholm på DI Debatt.

Man hänvisar bland annat till stora intäktsbortfall som en följd av den historiskt stora minskningen av BNP som gett lägre skatteintäkter. Även näringslivet i Stockholmsregionen är hårt drabbat vilket resulterat i en snabbt stigande arbetslöshet som kostar pengar.

Trots coronapandemin kommer Sveriges Kommuner och Regioner att göra ett överskott på mellan 10 och 20 miljarder kronor i år, rapporterar DI. Anledningen till att skatteintäkterna ökar är de stora krispaketen med framför allt permitteringsstödet, menar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Därmed kan det bli svårt att få de stöd från statskassan organisationen önskar för nästa år. Regeringen har hittills lovat 12,5, men SKR vill ha mellan 10 och 20 miljarder nästa år.

– Sett i backspegeln fick vi kanske lite för mycket pengar av regeringen i år. Behoven kommer framöver, säger Wallenskog till DI.

Sveriges kommuner krisar, och SKR kräver skattehöjningar. Kommunexperten Oliver Rosengren har räknat på hur stor smällen blir för en normal skattebetalare. Han är oroad för att skattehöjningar kan vara triggern som leder till den verkligt stora krisen.

Erik Bengtzboe, chefsekonom på Skattebetalarnas Förening, varnar för att ökade bidrag till kommunerna under pandemin riskerar att bli permanenta.

”Stöd måste vägas mot andra åtgärder som kan förbättra företagsklimatet och bidra till att undvika att krisen blir alltför långdragen”, skriver han i en debattartikel i DI.

Han misstänker att SKR snarare vill lösa kommunernas strukturella problem med bidragen. Det är ett allvarligt misstag. ”Statsbidrag till kommuner och regioner bör vara aktiva beslut, inte övervintrade insatser från en kris”, skriver han.

Det statsbidrag på 21 miljarder kronor som kommuner och regioner fått för att hantera coronapandemin räcker inte. Det säger chefsekonomen på Sveriges kommuner och regioner, SKR, Annika Wallenskog till DN.

– Höjer inte regeringen statsbidragen för nästa år ytterligare kommer många behöva höja skatten, säger hon till tidningen.

Hon kan inte säga exakt hur många kommuner och regioner det rör sig om men säger att läget ser värre ut för regionerna. Endast region Jönköping räknar på ett resultat omkring plus minus noll, enligt Wallenskog.

En majoritet i riksdagens socialutskott vill att regeringen så snabbt som möjligt ska göra en tillfällig lagändring så att kommuner med många sommarboende ska kunna neka hemtjänst till personer som egentligen bor i andra kommuner. det rapporterar SR Ekot.

Många kommuner har inte tillräckligt mer personal för att täcka upp de extra behoven, menar utskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD).

– Då bör man ha en möjlighet att säga nej den här sommaren, säger hon till Ekot.

Initiativet till tillkännagivandet har tagits av Centerpartiet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet står inte bakom majoriteten.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedömer att det krävs ytterligare 8 miljarder i statsbidrag år 2021. Finansminister Magdalena Andersson (S) svarar i SvD att några sådana stödpengar inte kommer utlovas för tillfället.

– Vi följer utvecklingen noga och lämnar besked senast vid höstbudgeten.

Men hon betonar samtidigt i en intervju med TT att kommunerna kommer få full täckning för extraordinära kostnader i vården och omsorg till följd av krisen.

– Det är väldigt viktigt att man verkligen hör det beskedet, säger hon.