En majoritet i riksdagens socialutskott vill att regeringen så snabbt som möjligt ska göra en tillfällig lagändring så att kommuner med många sommarboende ska kunna neka hemtjänst till personer som egentligen bor i andra kommuner. det rapporterar SR Ekot.

Många kommuner har inte tillräckligt mer personal för att täcka upp de extra behoven, menar utskottets ordförande Acko Ankarberg Johansson (KD).

– Då bör man ha en möjlighet att säga nej den här sommaren, säger hon till Ekot.

Initiativet till tillkännagivandet har tagits av Centerpartiet.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Vänsterpartiet står inte bakom majoriteten.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, bedömer att det krävs ytterligare 8 miljarder i statsbidrag år 2021. Finansminister Magdalena Andersson (S) svarar i SvD att några sådana stödpengar inte kommer utlovas för tillfället.

– Vi följer utvecklingen noga och lämnar besked senast vid höstbudgeten.

Men hon betonar samtidigt i en intervju med TT att kommunerna kommer få full täckning för extraordinära kostnader i vården och omsorg till följd av krisen.

– Det är väldigt viktigt att man verkligen hör det beskedet, säger hon.

Corona ritar om de ekonomiska förutsättningarna för kommuner och regioner. Skatteintäkterna faller med elva miljarder i år jämfört med prognoser före pandemin, skriver Dagens Samhälle.

Att skatteunderlaget ändå växer och att SKR ser en viss tillväxt beror på ökande arbetslöshetsersättningar och pensioner som ingår i skatteunderlaget.

Enligt SKR:s chefekonom Annika Wallenskog stundar kärva tider och det kommer att ta lång tid innan samhället har återhämtat sig fullt ut. Till dess gäller att försöka laga för läge.

– Det dröjer åtminstone till 2023 innan vi är uppe i en normal konjunktur igen enligt vår bedömning, säger Annika Wallenskog.

Trots ett statsbidrag på 15 miljarder kronor för att hantera coronakrisen, så går många kommuner en hård match mot fallande intäkter.

– Det är viktigt att kommuner och regioner inte drar ned ytterligare och förstärker konjunkturnedgången. I vissa kommuner tvingas man nu diskutera det, säger Annika Wallenskog.

Samtidigt som klockan klämtar för vissa kommuner, så är det andra som rapporterar om en riktigt hyfsad ekonomi, enligt Dagens Samhälle.

– Vi ser hur skillnaden mellan kommuner och regioner blir ännu större än den brukar vara, säger Annika Wallenskog.

Nästan 90 procent av Sveriges kommuner befarar att kostnaderna för ekonomiskt bistånd kommer att öka i kölvattnet av coronakrisen, enligt en enkät gjord av TV4 Nyheterna.

160 av 179 kommuner har svarat ja på frågan om de tror att fler kommer att söka ekonomiskt bistånd. 40 har svarat att ansökningarna redan har ökat.

– Det kommer vara restaurangpersonal, hotellpersonal, timanställda, egenföretagare och småföretagare som kommer att drabbas, säger Margareta Antonsson, socialchef i Partille kommun, till tv-kanalen.

Två av tre kommuner, 61,2 procent, uppger att man har brist på personlig skyddsutrustning. Det visar en enkät som TV4 Nyheterna har gjort.

Kommunerna uppger att läget än så länge är under kontroll men att det råder en osäkerhet kring hur länge lagren kommer att räcka.

I Säffle kommun har flera verksamheter ställt om och hjälper till med att göra munskydd och visir.

– Vi är oroliga för om vi får en rejäl epidemi så har vi inte så att vi klarar oss i många dagar, säger Sylvia Nilsson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Säffle till TV4.

Kommunsammanslagningar möter mothugg. Argument som ventileras är att större enheter försvagar den lokala demokratin och att rejäla kostnadsbesparingar eller effektivitetsvinster uteblir.

I Dagens Samhälle luftar tidigare huvudsekreteraren i kommunutredningen Sverker Lindblad tanken att det är hög tid att beakta alla idéer och förslag som stärker kommunerna.

Dagens debatt präglas av ett gap mellan utmaningarnas allvar och de lösningsförslag som lanseras, menar Lindblad och konstaterar att samverkan, digitalisering och mer stöd från staten inte räcker.

”Stannar vi där känns det som vi bara lappar och lagar på ett system som inte är i samklang med det samhälle vi lever i. Därför är det hög tid att vidga perspektiven och tänka nytt i kommunfrågan”, skriver han.

Sverker Lindblad framhåller vidare att storleken på befolkningen påverkar kommunens ekonomiska och kompetensmässiga slagstyrka. I spåren följer minskad sårbarhet, ökad investeringsförmåga och utvecklingskapacitet. Det resulterar i att den kommunala självstyrelsen stärks, konstaterar artikelförfattaren i Dagens Samhälle. 

Mer än var fjärde kommun har bytt högsta chef efter valet och nästan lika många har haft minst tre kommundirektörer under den senaste mandatperioden. Omsättningen får oacceptabla konsekvenser för den kommunala verksamheten, skriver företrädare för Akademikerförbundet SSR och Sveriges Skolledarförbund, på Dagens Samhälle debatt.

Partierna måste ta ansvar för sina företrädare i Sveriges kommuner, menar debattörerna. Den snabba omsättningen på chefer får konsekvenser som att dialoger bryts, och strategiskt arbete och planering stannar upp. För att kunna rekrytera personer som stannar, krävs ett gott ledarskap.

Inte som idag, när ledarskapet ofta bär på en slags misstro, menar företrädarna.

”En verksamhet som var rustad för en viss uppgift ska plötsligt klara mycket mer, kanske med minskad bemanning eller annan kompetens, eller sämre resurser. Och det får inte påverka leveransen och kvaliteten”, skriver debattörerna.

Kommunerna brottas med dålig ekonomi. Politiker tuggar fraser om höjda bidrag.

Satsa på kommunsammanslagningar istället. Skär ner på dyra kommunalråd och förvaltningar är företagaren Magnus Lagerkvist budskap i en debattartikel i Expressen.

”En sammanslagning skulle inte bara spara pengar och möjliggöra en skattesänkning, utan också ge bättre service. Målet bör vara att ingen kommun ska ha under 100 000 invånare”, skriver han

Lagerkvist presenterar fler förslag på lösningar: Slå samman Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik till en kommun och Sundsvall, Timrå och Ånge till en annan. Låt Härnösand bli sovstad till Timrå eller sänk skatten på Gotland till 29 kronor i ett försök att få stockholmare som äger fastigheter att skriva sig på ön.

Att frågan om kommunsammanslagningar inte drivs hårdare, tror debattören beror på att dagens system är en lukrativ födkrok för kommunalråd och kommunchefer. ”Många har kommit från anställningar – om de haft någon – där de haft betydligt lägre lön och villkor.”

Kommunpolitiker rynkar pannan. Ansträngd ekonomi, minskande befolkning och låg utbildningsnivå ökar polariseringen mellan kommuner. Sammanslagning eller stå på egna ben? Dagens Samhälle har sammanfattat några av kommunutredningens bedömningar.

En kategori är vidsträckta kommuner i Norrlands inland. Utredningen ser svårigheter men bedömer att sammanslagningar är bra för såväl det dagliga drifts- som det långsiktiga utvecklingsarbetet.

Köping, Arboga och Kungsör är ett exempel på jämnstora kommuner med korta avstånd och som redan idag samverkar med varandra på olika områden. Genom att gå samman anser utredningen att slagkraften ökar ytterligare, skriver Dagens Samhälle.

Även en större kommun som omgärdas av mindre, glest befolkade kranskommuner bedömer utredningen har potential att lyckas. Vindeln kan dra nytta av Umeå, likaså Forshaga av Karlstad. ”Det minskar sårbarheten i de mindre kommunernas verksamhet”, skriver utredarna, enligt DS.

Kristdemokraterna vill ersätta försörjningsstödet för arbetslösa med en statlig dagpenning, rapporterar TT.

Partiledaren Ebba Busch Thor pekar särskilt på att många kommuner får allt högre kostnader till följd av att många nyanlända är arbetslösa.

– Kostnaden för integrationen har nu gått över till kommunerna. Det är kommunerna som får stå för notan för boende, skolgång och bidrag, säger KD-ledaren på en pressträff.