Kommunernas ekonomi visar ett rekordöverskott för pandemiåret 2020: plus 35 miljarder kronor. Bakom resultatet ligger stora statsbidrag i kombination med lägre efterfrågan i delar av välfärden, rapporterar Dagens Samhälle.

254 av landets 290 kommuner når högre resultat än 1 000 kronor per invånare. 16 kommuner brottas med förluster, vilket kan vara tecken på ekonomiska problem. Bästa resultaten redovisar Kiruna och Solna följt av Täby, Arjeplog och Bengtsfors.

Lägger man till regionerna landar överskottet på 54 miljarder kronor, skriver tidningen.

Det är fel av regeringen att lösa kommunernas problem genom att tillföra mer medel, anser de så kallade välfärdsekonomerna som skriver på SvD Debatt. De menar att kommunerna istället måste bli bättre på att använda resurserna.

”När färre ska hjälpa fler måste resursutnyttjandet effektiviseras. Det är nödvändigt för öka kvaliteten och ha en rimlig kostnadsutveckling”, skriver debattörerna som listar flera förslag på lösningar, till exempel genom digitalisering.

Socialförvaltningen i Herrljunga har haft 71 chefer de senaste fem åren, rapporterar P4 Sjuhärad med hänvisning till socialförvaltningens egna kartläggning.

– Det är väldigt mycket. Jag tänker att det är olyckligt för att det drabbar våra kommuninvånare, säger kommunens socialchef Sandra Säljö till Dagens Samhälle.

Hon började sin tjänst för ett år sedan och då var hälften av de 16 chefstjänsterna vaktanta. Nu är det fastanställda chefer på samtliga positioner förutom en och enligt Säljö ligger nu fokus på att skapa en god arbetsmiljö för chefer.

Landets regioner och kommuner går med ett rejält överskott i år. Orsaken är främst höjda statsbidrag.

I en tid av nya hastigheter ställs det höga krav på långsiktig planering. Konsultföretaget PwC målar upp en svart bild av läget i landets kommuner i en enkätstudie.

Den statliga stödkorsetten och oväntat låga kostnadsökningar ger kommunerna ett rekordöverskott. ”En unik situation”, konstaterar Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner.

Regeringen väcker liv i kommunakuten från 90-talskrisen. Kommuner och regioner med ekonomiska utmaningar kan ansöka om ett tillfälligt och riktat statligt stöd, skriver TT.

En miljard kronor fördelas över fyra år med början 2021. Bakom uppgörelsen står regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Enligt civilminister Lena Micko (S) är pengarna bland annat avsedda för utsatta glesbygdskommuner med många gamla.

– Det handlar om att uppmärksamma de kommuner och regioner som har ett sämre utgångsläge än andra, säger civilministern till TT.

Vad som krävs för att få ta del av stödet vill inte Lena Micko inte avslöja. Men det statliga stödet innebär motkrav. Målet är en långsiktig ekonomi i balans, utan skenande skulder.

Många av Sveriges kommuner går med rekordöverskott och väldigt få väntas gå med underskott – trots rådande coronapandemi, enligt Sveriges kommuner och regioner (SKR). Det skriver TT.

Aldrig tidigare har staten skjutit till så mycket pengar till kommunerna, 28,5 välfärdsmiljarder i generella statsbidrag för 2020. Samtidigt har kostnaderna för kommunerna varit oväntat låga när färre sökt äldreboenden och hemtjänst, daglig verksamhet har uteblivit samt idrott- och kulturområdet har minskat.

Däremot väntas de statliga bidragen att upphöra efter 2022. Utmaningen för kommunerna blir att spara.

– 2022 ser fortfarande riktigt tufft ut. För 2023 är det många kommuner som säger att de inte får ihop budgeten, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR.

Fallande skatteintäkter, ökade kostnader för sjukvård och minskade intäkter för kollektivtrafiken som en följd av coronakrisen gör att regionerna kräver full kostnadstäckning av staten.

Det skriver det blågröna styret i Region Stockholm på DI Debatt.

Man hänvisar bland annat till stora intäktsbortfall som en följd av den historiskt stora minskningen av BNP som gett lägre skatteintäkter. Även näringslivet i Stockholmsregionen är hårt drabbat vilket resulterat i en snabbt stigande arbetslöshet som kostar pengar.

Trots coronapandemin kommer Sveriges Kommuner och Regioner att göra ett överskott på mellan 10 och 20 miljarder kronor i år, rapporterar DI. Anledningen till att skatteintäkterna ökar är de stora krispaketen med framför allt permitteringsstödet, menar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

Därmed kan det bli svårt att få de stöd från statskassan organisationen önskar för nästa år. Regeringen har hittills lovat 12,5, men SKR vill ha mellan 10 och 20 miljarder nästa år.

– Sett i backspegeln fick vi kanske lite för mycket pengar av regeringen i år. Behoven kommer framöver, säger Wallenskog till DI.