Skolverket ska se över sitt tidigare beslut om att kommuner ska betala tillbaka 15 miljoner kronor i statsbidrag som de fått för att utbilda yrkesförare på komvux.

Det var i oktober som Skolverket krävde en återbetalning eftersom det framkom att elever som gått utbildningen inte hade fått praktik, vilket är ett villkor för statsbidraget.

Flera kommuner har efter det hört av sig och förklarat att Skolverkets strikta tolkning av förordningarna kan äventyra alla yrkesinriktade vuxenutbildningar.

– Det är inget önskvärt läge. Och av de 296 eleverna i vårt underlag har vissa fått 25–29 dagars praktik, där vi har krävt 30 dagar, säger enhetschef Andreas Spång vid Skolverket till TT.

Pensionsskulderna i kommuner och regioner har växt till 478 miljarder. Nu varnar Skandia för att det kan slå hårt mot svenskarna. ”9 av 10 invånare riskerar höjd skatt till följd av pensionsskulden”, säger Greger Gustafson, pensionsspecialist på Skandia, till fPlus.

Allvarliga brister i hur Danderyds kommun skötte sin ekonomi har lett fram till kommunens ekonomiska kris. Det framgår av en rapport från revisionsbyrån EY som kommer att presenteras på kommunstyrelsens möte på torsdag, enligt DN.

I rapporten konstateras bland annat att riktlinjerna för ekonomistyrning inte tillämpades och att man inte följt kraven på åtgärder vid budgetavvikelser.

I går stod det klart att kommundirektören Åsa Heribertson får sluta.

– Vi behöver ett nytt ledarskap, säger kommunstyrelsens ordförande Hanna Bocander (M) till tidningen.

Vägen är skakig, osäker och törnbeströdd för landets 290 kommuner, där ett 90-tal redan i år kan komma att gå med underskott.

Sammantaget ökar behoven av skola, vård och omsorg och det blir allt svårare att hitta arbetskraft med rätt kompetens, konstaterar Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting, SKL, i en debattartikel i Västerbottens Kuriren.

Knape påminner om att regeringen har pekat på att om välfärden ska utvecklas i takt med befolkningsförändringarna, så behöver kommuner och regioner 90 miljarder kronor mer fram till 2026.

Trots det väljer regeringen, Centerpartiet och Liberalerna att inte öka de generella statsbidragen i budgetförslaget för 2020. Istället ökar andelen riktade statsbidrag, där staten öronmärker vad pengarna ska användas till, menar SKL:s ordförande.

Utvecklingen oroar Knape, som menar att riktade statliga satsningar hindrar kommuner och regioner att använda resurser där behoven och utmaningarna är som störst.

”I en kommun kan ett ökat antal äldre kräva en större satsning på äldreomsorg medan det i en annan kommun kan finnas ett ökat behov av resurser inom förskolan eller socialtjänsten”, skriver han.

Svenska kommuner har under de senaste fem åren lagt 1,4 miljarder kronor på att köpa ut totalt 7 000 anställda, enligt en undersökning som P4 Örebro har gjort.

Enligt radion handlar det i flera fall om sjukskrivna personer som inte kunnat återvända till sina jobb.

Offentlig sektor är långt ifrån bäst på digitalisering. Sektorn behöver rusta för att klara krav och förväntningar. Statistik visar att tre av fyra medborgare är missnöjda med hemkommunens digitala erbjudande, enligt en undersökning från revisions- och konsultföretaget PwC.

54 procent av de 165 kommuner och landsting som har svarat på frågor om den digitala mognadsnivån bedömer att de är i ett läge som motsvarar en tvåa på en femgradig skala. Endast två procent upplever att de har hög digital mognad, fyra procent har inte påbörjat digitaliseringen överhuvudtaget.

Kortsiktigt innebär det att kommuninvånare inte kan ta del av det digitala utbud som är en självklarhet i samhället i övrigt. På längre sikt ökar gapet mellan kommuner som hoppar på digitaliseringståget och de som står kvar på perrongen, framgår av undersökningen.

Ett framgångsrecept är att prioritera ekonomi och budget. Utmaningen är att modernisera den finansiella styrningen för att klara av snabba svängningar i investeringar och drift som följer i kölvattnet av digitaliseringen. Andra viktiga ingredienser för att lyckas är ett långsiktigt utvecklingsarbete och tydliga verksamhetsprocesser.

Lägesbeskrivningen avslöjar också att eldsjälar, men också engagerade chefer och politiker, driver digitaliseringen i hälften av landets kommuner och landsting. 33 procent säger att frånvaron av en politisk vision på området och likgiltiga chefer hindrar utvecklingen.

Enligt rapporten från konsultföretaget PwC, så styrs det interna arbetet i hög grad av hur medarbetare och chefer valt att organisera sitt arbete, snarare än medborgarnas efterfrågan på tjänster och tillgänglighet. 

Framgångsfaktorer för en lyckad digitalisering:

• En politisk vision och ett engagerat ledarskap
• Skapa ett långsiktigt utvecklingsarbete
• Tydliga verksamhetsprocesser
• Prioritera ekonomi och budget

Många invånare i Gislaved protesterar mot kommunens prioriteringar med skattepengarna, rapporterar Aftonbladet. De gamla på äldreboendena fick börja betala för förbrukningsvaror som toalettpapper – och 25 politiker och tjänstemän reste sedan till Almedalen och Bryssel för de 400 000 kronor som frigjordes.

– Det hade blivit många toarullar för de pengarna, säger 85-årige Calle Skoogh.

Kommunalrådet Carina Johansson (C) vill inte kommentera tidningens granskning, men partikamraten Bengt Petersson tycker att det är ”provocerande att ta sig sådana friheter när man står inför stora besparingar”.

Hundratals Gislavedsbor har protesterat mot de nedskärningar som har gjorts inom vård och omsorg.

En åldrande befolkning och en stundande lågkonjuktur – det är de största anledningarna till att landets kommuner drar på sig växande skulder. Det menar Emelie Värja, forskningsansvarig på Kommuninvest. Ytterligare en faktor är det ökade behovet av att renovera fastighetsbestånd, säger hon till Di.

Den demografiska utvecklingen som bär med sig strukturförändringar är en tuff utmaning för många kommuner. Emelie Värja tror dock att kommunerna kommer att klara utmaningen, men då krävs rätt prioriteringar.

År 2018 var den genomsnittliga låneskulden per invånare år 64,165 kronor år 2017, på ett år har den skulden ökat med drygt fyra kronor. Högst upp på listan hamnar Strömstad och längst ner hittas det skuldfria Lidingö.

Andra kommuner som hamnar högt på listan är Linköping, Trollhättan och Kumla.

Statistiken bör dock betraktas med viss försiktighet. Höga skulder hänger troligtvis ihop med skulder inom kommunbolag eller fastigheter, skriver Di.

Totalt 22 vårdcentraler i Västra Götalands län som fuskat med sina journaler för att få mer pengar ska nu betala tillbaka 100 miljoner kronor. Det har en enig hälso- och sjukvårdsstyrelse bestämt, rapporterar SVT Nyheter Väst.

– Vårdcentralerna kommer i genomsnitt att betala tillbaka 225 000 kronor i månaden i 20 månader. Pengarna kommer att delas ut till de cirka 180 vårdcentralerna som inte har omfattats av granskningen, säger Jonas Andersson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, till SVT.

Fusket har skett genom att vårdcentralerna systematiskt använt sig av irrelevanta diagnoser för att få mer pengar via ett poängsystem.

Kommunernas och regionernas pensionsskulder till de anställda har svällt till 478 miljarder kronor och riskerar att leda till höjd skatt för nio av tio invånare. Det hävdar Skandia i en ny rapport.

Skandias pensionsspecialist Greger Gustafson säger att kommunerna och regionerna endast har två alternativ: höja skatterna eller skära ner i sjukvård, skola och omsorg.

– Skulden är ofantligt stor och kommer påverka Sveriges invånare på riktigt, säger han i ett pressmeddelande.