Migrationsverket är kritiskt till regeringens planer om vissa lättnader i den så kallade gymnasielagen, rapporterar TT.

Myndigheten anser att ändringarna kommer att göra det ännu svårare att förstå ett redan komplicerat regelverk – inte minst för de ensamkommande som söker uppehållstillstånd.

– Därför efterfrågar nu verket förtydliganden kring vilka omständigheter som ska tas i beaktande då vi gör bedömningarna kring försörjningskravet ,säger Carl Bexelius, tillförordnad rättschef, i ett pressmeddelande.

I regeringens förslag står bland annat att ensamkommande unga som studerar ska få ett år på sig att hitta arbete efter studier. Nu gäller sex månader.

Politiker måste sluta använda ensamkommande unga som en politisk spelbricka, skriver Amria Majidis, från Ensamkommandes förbund Stockholm, på SvD Debatt.

Han menar att det är orimligt höga krav på gruppen, som enligt nuvarande regler ska lyckas hitta ett fast jobb inom sex månader efter examen, eller en tillfällig anställning som sträcker sig över minst två år. Därför skulle regeringens förslag om att sänka kravet till ett år göra stor skillnad och han uppmanar politikerna att ge ensamkommande unga en chans.

”Det vore en förlust för det svenska samhället att utvisa oss unga som har rotat oss här och som har både kompetens och framtidstro”, skriver han.

Just nu diskuteras en lättnad i den nya, kritiserade gymnasielagen utifrån de ändrade förutsättningarna på grund av coronakrisen. Men det räcker inte, skriver representanter för kampanjen ”Håll ihop Sverige” i en debattartikel i GP.

De varnar för att ett skuggsamhälle av papperslösa kommer att växa fram och kräver i stället en snabb lösning:

”Besluta om permanenta uppehållstillstånd för alla Sveriges ensamkommande ungdomar, av alla nationaliteter, som har varit här i mer än ett år - och gör det nu, det brådskar”, skriver de.

Flera partier vill skärpa kraven på de ungdomar som får stanna tillfälligt i Sverige för att läsa klart gymnasiet, rapporterar Ekot.

I gruppen ingår de omkring 7 000 unga ensamkommande som omfattas av den nya gymnasielagen. Dagens lagstiftning gör att ungdomarna kan få behålla sina tillfälliga uppehållstillstånd även om de inte har godkända betyg, bara man visar att man deltar aktivt i sina studier.

Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna är kritiska och menar att det är rimligt att ställa krav på godkända betyg.

– De får stanna här för att studera, och då måste vi vara tydliga med att de ska klara sina studier, säger Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard till radion.

Enligt migrationsminister Morgan Johansson är det inte aktuellt med någon förändring av lagen i nuläget.

De första två unga ensamkommande har nu fått permanent uppehållstillstånd genom den nya gymnasielagen, rapporterar Ekot. En av dem är ”Ahmad” som fått fast jobb på en snabbmatskedja och därmed får stanna i Sverige.

– Jag blev väldigt glad. Jag kan inte beskriva den känslan, men det var en bra dag för mig, en riktigt bra dag, säger han.

Lagen ger runt 7 350 unga ensamkommande som fått avslag på sina asylansökningar en andra chans att stanna, om de lyckas få ett fast jobb senast sex månader efter att de gått klart gymnasiet.

Miljöpartiet vill justera villkoren för vilka som ska omfattas av gymnasielagen, rapporterar Ekot. Lagen ger ensamkommande rätt att stanna permanent i Sverige om de lyckas skaffa ett jobb inom sex månader efter gymnasiet. MP vill nu att även provanställningarna ska räknas, vilket inte är fallet i dag.

– Jag tycker att Migrationsverket gör en väl hård bedömning, säger MP:s migrationspolitiska talesperson Rasmus Ling.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) säger dock att det inte finns några planer på att ändra lagen.

Ensamkommande utnyttjas i allt högre utsträckning ekonomiskt och sexuellt till följd av att de hamnar utanför trygghetssystemen, rapporterar SVT Nyheter och hänvisar till en ny rapport från Röda Korset.

Enligt rapporten är det särskilt boendesituationen som tvingar många ensamkommande till desperata handlingar.

– Vi har minst 1 200 unga vuxna som lever i akut hemlöshet. Det är en förfärande stor grupp, säger Martin Ärnlöv, generalsekreterare på Röda Korset.

Hjälporganisationen efterlyser nu ett nationellt samordningsansvar för ensamkommande barn och unga i Sverige.

Gymnasielagen har fått ”allvarliga konsekvenser” för de personer och kommuner som omfattas av den. Det skriver Maria Malmer Stenergard och Hans Eklind, migrationspolitiska talespersoner för M respektive KD på Expressen Debatt.

De vill nu ha svar från regeringen om vilka krav som ställs för att ett uppehållstillstånd ska förlängas och de undrar om lagen i realiteten innebär en amnesti. De undrar också om det är staten eller kommunen som är ansvarig när många ensamkommande snart väntas lämna de boenden där de bor i dag.

Debattörerna skriver att osäkra boendeförhållanden och osäker försörjning har gjort att vissa ensamkommande sålt sex eller sålt droger för att kunna försörja sig.

Nyhetsbyrån TT har intervjuat flera personer med kunskap om gruppen ensamkommande unga. Samtliga är kritiska till att processen kring dem har tillåtits att bli så utdragen.

Omid Mahmoudi, grundare av Ensamkommandes förbund, säger att många unga afghaner inte har något annat val än att gå under jord med tanke på säkerhetssituationen som råder i Afghanistan.

Matilda Brinck-Larsen, verksamhetsansvarig på frivilligorganisationen Agape i Göteborg, som stöttar ensamkommande, varnar för att situationen med ensamkommande som dras in i kriminalitet och missbruk på sikt även blir ”ett stort hot mot den allmänna säkerheten”.

– I centrala Göteborg har vi identifierat ett 40-tal heroinister, som behöver finansiera sitt missbruk med 1 000–1 500 kronor per dygn. Det måste alltså in 400 000 i veckan (sammantaget för individerna, reds anm) på personrån, snatterier, stölder, prostitution och slaveriarbete, för att driva in det, säger hon.

Hundratals unga ensamkommande har gått under jord efter att ha fått avslag på sina ansökningar att få stanna i Sverige enligt den nya gymnasielagen, skriver TT.

Myndigheterna vet inte var de befinner sig men enligt personer som jobbar med gruppen lämnar de antingen landet för andra europeiska storstäder eller blir en del av det svenska parallellsamhället, med drogmissbruk, hemlöshet och kriminalitet.

– Man jobbar svart på restauranger för i princip inga pengar alls. Man sköter gatulangning och ägnar sig åt butiksstölder. Det är inte snyggt, det är smutsigt och det är väldigt svåra förhållanden, säger Christian Frödén, polis som jobbar på gränspolisens särskilda grupp med ensamkommande i Stockholm.