Den våldsamma narkotikamarknaden, en förändrad EBO-lagstiftning och ökad ungdomsarbetslöshet är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

Allt fler pekar på narkotikan som en viktig orsak till de ökande morden på unga och användningen av sprängmedel, skriver PM Nilsson i en ledare i Dagens industri. Han ställer sig därför frågan om en avkriminalisering av cannabis kan lugna situationen eller förvärra den?

Det är bra att både M och KD nu vill avskaffa EBO-lagen eftersom den leder till segregation. Men det räcker inte, anser Expressens ledarsida. ”Vill man på allvar skapa ordning och reda i mottagandet måste man också ta tag i frågan om vilka effekter självbosättningen efter uppehållstillståndet ger upphov till”.

Aftonbladets ledarskribent Jonna Sima fokuserar i stället på att arbetslösheten för unga stiger, samtidigt som marknaden för influencers sviktar. ”Isabella Löwengrip fick kritik för att det är svårt att kombinera privatjets-liv med hållbarhet för klimatet. Kanske är det inte särskilt hållbart som karriärplanering heller” skriver Sima.

Moderaternas besked om att man vill skrota EBO-lagen, som ger asylsökande rätt att välja var man vill bosätta sig, är ett led i en strängare migrations- och integrationspolitik. Det menar statsvetaren Jenny Madestam i en intervju i Expressen TV.

– Det blir en viktig symbolpolitik att säga att du inte kan komma till Sverige och välja fritt var du vill bo, säger hon.

Enligt henne har borgerliga partier historiskt sett inte velat rucka på lagen om eget boende på grund av den ideologiska aspekten där man som individ fritt ska få bestämma var man vill bo utan statlig påverkan.

Moderaterna föreslår att lagen om eget boende, EBO, avskaffas i sin nuvarande form och begränsas till att gälla asylsökande med en egen arbetsrelaterad inkomst. Övriga asylsökande ska bo på boenden som Migrationsverket tillhandahåller. Det uppger Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och partiets migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard på en pressträff.

– Lagen har skapat en extrem segregation, säger Ulf Kristersson.

Lagen ger asylsökande rätt i dag att välja eget boende, till exempel hos släkt eller vänner. I dag väljer ungefär hälften av alla asylsökande eget boende.

Moderaterna riktar kritik mot gymnasielagen efter beskedet att 750 ensamkommande ungdomar kan tvingas lämna Migrationsverkets boende nästa år eftersom verket tolkat gymnasielagen som att ungdomarna inte har rätt att bo kvar.

– De olika tolkningar som SKL och Migrationsverket gör visar ju hur oförutsägbar den här lagstiftningen är, säger Maria Malmer Stenergard, M:s migrationspolitiska talesperson, till Ekot.

Hon säger vidare att hon hoppas att den parlamentariska migrationskommittén ska kunna lösa såna lagstiftningsproblem.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är mycket kritiskt till att 750 unga ensamkommande inte längre får bo på Migrationsverkets boenden. Ungdomarna kan nu bli tvungna att vända sig till socialtjänsten om de inte lyckas hitta en egen bostad.

– Vi menar att det här är ett beslut som får stora konsekvenser för individer och för kommuner, säger Fredrik Lennartsson, chef för avdelningen för vård och omsorg hos SKL till Ekot.

Beslutet är en konsekvens av hur Migrationsverket tolkat en dom från i somras. Lennartsson tycker att verket borde ha vänt sig till regeringen och begärt en lagändring i stället för att tolka lagen på egen hand.

750 ensamkommande ungdomar kommer att bli tvungna att lämna Migrationsverkets boenden i februari nästa år, rapporterar Ekot. Detta sedan verket tolkat en kammarrättsdom från i somras som att ungdomarna, som fått stanna i Sverige tack vare gymnasielagen, inte har rätt att bo på boendena.

– Vi förstår att det här är ett tungt besked att få, säger Veronika Lindstrand Kant, chef för nationella samordningsavdelningen på Migrationsverket.

Enligt lagtolkningen har personerna själva ansvar för att ordna sitt boende. Om de inte hittar bostad kan de tvingas vända sig till kommunernas socialtjänst.

På punkt efter punkt har farhågorna med den så kallade gymnasielagen besannats, larmade SKL i går.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson instämmer i kritiken.

– Det var det här vi varnade för. Men det finns ingen bättre lösning än att tillämpa lagen och då ska de som inte uppfyller kraven för att få stanna i Sverige också lämna Sverige, säger han till TT.

En del av kritiken från SKL går ut på att lärare hamnar i kläm när betygssättning och närvarorapportering kan avgöra frågan om uppehållstillstånd.

Kristersson säger att han lider med lärare som tvingas uppfatta sig som domare, men att deras uppgift i grund och botten är att säga om personer studerar och vilka resultat de når.

– Men jag förstår att de tycker att det är en otroligt obehaglig situation och det var en av våra kritikpunkter från början.

Gymnasielagen som gav ensamkommande unga rätt att stanna i Sverige är svårtolkad och måste ses över, skriver SKL:s ordförande Anders Knape i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Lagen trädde i kraft i juli förra året och omfattar 7 800 ungdomar. På punkt efter punkt har farhågorna kring lagen besannats, enligt Knape. Efter 15 månader ska de unga nu ansöka om förlängt uppehållstillstånd med stor ovisshet som följd, skriver han.

Knape nämner bland annat att skolpersonal står utan vägledning, att utbildningsplatserna är för få och kostsamma och att många unga drabbas av psykisk ohälsa. Han varnar också för ett växande parallellsamhälle när unga som omfattats av lagen får avslag på ansökningar om förlängning.

Flera företrädare för M och KD i kommuner i Stockholms län menar att de svenska kommunerna har tagit stort ansvar för att ta hand om ensamkommande barn trots ett tufft ekonomiskt utgångsläge.

I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver bland andra M-politikerna Filip Wiljander, kommunalråd i Nacka, samt Marie Bladholm, kommunalråd i Värmdö, att Migrationsverket senaste tiden gjort överprövningar av beslut som fattats av erfarna och specialutbildade handläggare, som i vissa fall redan är verkställda.

”Migrationsverket har varken kompetens eller mandat att göra en sådan prövning”, skriver debattörerna som menar att kostnaden då vältras över på dem.

”Regeringen behöver underlätta vårt arbete och säkerställa att vi klarar av mottagandet – inte motverka oss”, skriver debattörerna.

Antalet apatiska asylsökande barn minskar i Stockholm, enligt SVT Stockholm som har granskat fallen i regionen. För fem år sedan infördes diagnosen uppgivenhetssyndrom. Sedan dess har i snitt åtta barn insjuknat årligen, men i år har bara ett barn fått diagnosen.

Samtidigt ökar den psykiska ohälsan bland asylsökande barn.

– Som det sett ut de senaste åren så har det varit andra stora grupper flyktingbarn som haft andra psykiatriska symptom, säger Mikael Billing, psykiater och biträdande enhetschef på BUP Trauma i Stockholm.