Jämfört med många andra länder har Sverige det låneutrymme som behövs för att investera sig ur coronakrisen. Det säger Marcus Wallenberg, ordförande i SEB och vice ordförande i Investor, i en intervju i Dagens Industri.

”Jämfört med andra nationer har vi ett väldigt stort utrymme att agera om vi vill”, säger han och pekar ut infrastrukturprojekt som järnväg och 5G-teknologi som möjliga investeringsområden.

”Det vore bra om vi kunde våga höja blicken och se att det finns långsiktiga mål som Sverige skulle kunna vidta – att använda det utrymme vi har i statsbudgeten för att göra något som innebär att vi kommer vara en konkurrenskraftig nation framöver”, säger Marcus Wallenberg till DI.

Han kommenterar även frågan om aktieutdelningar från banker, vilket många politiker motsätter sig.

”Vi har styrelser i företag som är satta av aktieägarna att se efter aktieägarnas intressen. De fattar sina beslut i varje enskilt bolag utifrån vad de ser för bolaget – så även för bankerna. Jag tror att det vore oerhört olyckligt om man frångick den principen, att det faktiskt är styrelsernas ansvar att fatta de besluten”, säger han.

Över en natt, praktiskt taget, gick en stor del av den svenska tjänstemannakåren över till att arbeta hemifrån. Hur påverkas organisationer och anställda av den nya digitala ordningen som tvingats fram på kort tid i coronasmittans spår? fPlus har pratat med Haval van Drumpt, vd för Tre Sverige, om hur företaget tacklat omställningen och hur han ser på Sveriges möjligheter att omfamna digitaliseringen i stort.

Staten garanterade 100 miljarder kronor till små och medelstora företag i kris. Men i slutet av april hade endast 189 miljoner beviljats, skriver Dagens Industri.

Tidningen har sökt finansmarknadsminister Per Bolund (MP) för en intervju, vilket han avböjt.

”Vi avstår från att kommentera i dag”, meddelar ministerns pressekreterare Frida Färlin i ett sms till DI.

”Företagsakuten” som krispaketet kallats förhandlades fram av regeringen i mars och var tänkt att hemma effekterna av coronapandemin.

Bristen på direktstöd gör att det är bättre för företagen att välja rekonstruktion, menar advokaten Guy Lofalk. ”Lånestöd är en bra metod för att cementera en kris. Företagen får en jättelik ryggsäck att bära”, säger han till fPlus.

När flera länder försiktigt börjar öppna upp ekonomierna igen svävar svenska företag i total osäkerhet. Även när allt är upp och ner behöver företagen en färdriktning, menar flera experter. Åtminstone behöver de veta hur regeringen tänker i nästa steg. ”Men ingen vet hur regeringen kommer att agera framöver. Det spär på osäkerheten”, säger en tung ekonom till fPlus.

Coronapandemin har fått Salvatore Grimaldis imperium i gungning. Men cykelkungen tänker göra allt han kan för att rädda sina företag, skriver Di.

Förra veckan begärdes cykelkaféet Bianchi Café & Cycles Stockholm AB i konkurs. Nu kämpar Salvatore Grimaldi för att rädda de övriga av koncernens bolag.

– Att stänga kaféet var ett fruktansvärt svårt beslut, men på två veckor försvann nästan alla kunder, så vi såg ingen möjlighet att fortsätta driva det. Nu gäller det att rädda det som räddas kan, säger Salvatore Grimaldi till Di.

Under 2018 omsatte koncernen 2,8 miljarder kronor. Den största delen av intäkterna kommer från cykelverksamheten med kända varumärken som Bianchi, Crescent och Monark. På de största marknaderna, Italien och Frankrike, som står för hälften av koncernens totala intäkter, har både produktion och återförsäljning stoppats.

– Fokus nu är att rädda mina bolag och så många arbetstillfällen som möjligt genom att övervintra oss igenom det här, säger Salvatore Grimaldi till Di och uppger att det viktigaste framöver är att frigöra kapital.

Finansminister Per Bolund kritiseras av flera stora bolag på Stockholmsbörsen efter sitt utspel om att alla bolag bör slopa sin utdelning, skriver Dagens Industri.

”Det är bolagsstyrelserna som ska göra bedömningar om utdelningar. Det är rimligen inte något staten eller Per Bolund ska ha åsikter om”, säger Alectas vd Magnus Billing, som får medhåll av bland annat Cevians grundare Christer Gardell.

Enligt Magnus Billing är det samtidigt inte lämpigt att de bolag som behöver statligt stöd på grund av coronakriset har kvar sina utdelningar.

Kapitalet behövs då uppenbarligen bättre i bolaget. Det är dessutom helt adekvat att staten ställer motkrav på sitt stöd till bolag”, anser Magnus Billing.

Christer Gardell menar å sin sida att det är fel att politiker bestämmer hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut och de besluten tas av bolagens styrelser. Han argumenterar också för att utdelningar är en viktig del i en dynamisk kapitalmarknad.

Med starka balansräkningar, en svagare svensk krona mot dollarn och euron än på mycket länge och låga nivåer på aktiepriserna är svenska bolag nu mycket attraktiva för utländska aktörer, skriver Dagens Industri.

”Svenska bolag är vidöppna för bud”, säger en investmentbankir som Dagens Industri har talat med.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger att den svenska regeringen är positiva till investeringar och att Sverige är ett öppet land, men är medveten om sårbarheten. Han menar att det finns en beredskap från regeringen att ingripa.

Samtidigt väcker liknande scenarion politisk vrede i exempelvis Tyskland. Landets näringsminister Peter Altmaier uttalade sig i frågan förra veckan med anledning av konflikten kring det tyska företag Curevac, vilket Donald Trump enligt uppgifter ska ha erbjudit en stor summa pengar för att flytta till USA:

”Till alla i hedgefonder och på andra ställen som ser fram emot att köpa det ena eller andra tyska bolaget billigt – tro inget annat än att vi är fast beslutna att att stå vid våra bolags sida”.

Dagens Industri skriver om nya oroande signaler från svenska företag i spåren av coronakrisen.

En ny enkät som arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv låtit göra visar att åtta av tio företag (79 procent) möter en vikande försäljning och för var fjärde företag handlar det om en halvering eller mer.

Sex av tio företag (57 procent) har finansierings- eller likviditetsproblem och mer än hälften (52 procent) planerar att korttidspermittera personal, skriver tidningen.

Regeringens åtgärder har hittills kostat 70 miljarder kronor och till det kommer även nya möjligheter att låna pengar och skjuta upp kostnader. 

”Läget förvärras för varje dag som går. Jag konstaterar att regeringens åtgärder är ungefär en fjärdedel i omfattning av vad vi föreslår”, säger vd Jan-Olof Jacke. 

De stödåtgärder på totalt 100 miljarder kronor till småföretagen som regeringen och stödpartierna presenterade på onsdagskvällen är bristfälliga och riktar sig bara till vissa sorts företag, skriver Tobias Wikström på Dagens Industris ledarsida.

Enligt Wikström finns det inte tid just nu för att avgöra vilka företag som är livskraftiga eller ej, eftersom alla företag drabbas. Därför måste stödet vara generellt och obyråkratiskt, utan att tjänstemän måste handlägga det enskilda ärendet.

”Och det kan inte i huvudsak handla om lån, eftersom den tappade nivån på efterfrågan visserligen kan komma tillbaka, men de månader som är förlorade kommer att vara borta för alltid.”, skriver han.

Wikström ifrågasätter också att stödet enbart gäller företag med färre än 30 anställda och efterfrågar en redogörelse av vilka avvägningar som låg till grund för gränsdragningen.

”I själva verket är behovet mycket brett, det går från bransch till bransch, stora företag, medelstora och små.”, fortsätter han.