Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industris ledarsida skriver om företagens försök att navigera i sin samtid.

Hon menar att medan det kan vara rimligt att företag i vissa fall är lyhörda för omvärlden och står upp för etiska principer som gör dem attraktiva för medarbetare så är det självklart att vinsten måste komma först.

”Svaret på kärnfrågan, huruvida företag ska sätta andra värden än vinst först, måste vara nej. Vinst är det oöverträffade medlet att styra verksamhet i de flesta branscher”.

Engzell-Larsson menar att vinstmålet i sig inte heller behöver krocka med bättre löner eller arbetsvillkor, en god arbetsmiljö främjar verksamheten och lockar medarbetare.

”Löner sätts på marknadsvillkor. Den långsiktiga vd:n vet att hög personalomsättning är dyrt, och underbetald arbetskraft är illojal”, skriver hon.

De senaste penningpolitiska stimulanserna från USA:s och EU:s centralbanker Federal Reserve och ECB signalerar att de låga räntorna är här för att stanna. Det riskerar därmed att grusa Riksbankens planer på en räntehöjning i september, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth, enligt Dagens Industri.

”Det är svårt att stå emot tongivande centralbanker som Fed och ECB, en konjunktur som försvagas och en fallande inflationstakt”, skriver Annika Winsth, enligt tidningen.

Den rådande lågräntemiljön kan också bädda för att räntorna ska ner ännu mer, vilket i sin tur sänker boräntorna. Om så blir fallet, lär bostadspriserna inte minst i Stockholm börja stiga igen, tillägger Winsth och avslutar:

”Räkna med att räntor förblir låga länge ännu".

I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.

Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.

"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.

"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.

Radix hade 350 anställda, fick 20 000 personer i arbete och utsågs till årets supergasell 2016. Två år senare tvingades företaget i konkurs – på grund av Arbetsförmedlingens orimliga krav, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu varnar Svenskt Näringsliv för att fler företag kan gå samma öde till mötes.

Trots att vattenmagasinen har hämtat sig efter förra sommarens extremtorka är elpriserna fortsatt höga, rapporterar Dagens Industri.

Vattenmagasinen har sakta men säkert återhämtat sig sedan förra sommarens varma väder. I juli 2018 låg elpriserna på 54 öre per kWh och har till samma månad i år sjunkit med 20 öre per kWh. Men ändå är elpriset högre än tidigare somrar, priserna har inte legat på över 30 öre per kWh sedan 2013.

Enligt Staffan Forsgren, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft, förväntas elpriserna att stiga framöver och landa på 45 öre per kWh i vinter, och i snitt ligga på 30–35 öre kWh över resten av året.

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för Klimatklivet blir hisnande höga, när pengarna har gått till klimatångestterapi – lektioner i vegansk matlagning och elcyklande, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Dagens Industri.

Ellen Gustafsson pekar på att de satsningar som pengarna gått till är föga resultatgivande. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar är kostnaden per ton utsläppsminskning mellan 1 000 och 4 000 kronor. Det tål att jämföras med internationella klimatsatsningar som 2018 sas ligga på 60 kronor per ton utsläppsminskning.

En effektivisering är därför högst nödvändig – klimatet ligger illa till om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi, skriver Ellen Gustafsson.

”Föreställningen att svenska företagsledare skulle vara obildade är inte sann. Det slår en ny undersökning av företagsledares läsvanor fast”, skriver Handelshögskolan i Stockholms rektor Lars Strannegård med flera på DI debatt.

Jan Gradvall citerade i en krönika i DI en fransk affärsman som hävdade att man i Paris drog lott om vem som skulle träffa den svenska affärsmannen då denne enbart kunde prata om affärer eller golf. Ingen sades ha läst romaner eller sett konst.

”Den krönikan blev min kanske mest spridda någonsin. Den citerades på ledarsidor, i tal i Almedalen”, har Jan Gradvall kommenterat flera år senare, skriver debattörerna.

Nu hänvisar de till en undersökning gjord av Bokmässan i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Den visar att 58 procent av de som besvarade enkäten läst en bok under gårdagen. Liknande studier över svenskars läsvanor visar på lägre siffror.

Debattörerna menar att nidbilder skapar klyftor i samhället oavsett vilken grupp de riktas mot. ”Det är därför viktigt att inte nedsättande och förminskande generaliseringar av svenska företagare får spridning och blir anekdotiska sanningar”, skriver de i DI.

Järnvägen har en avgörande roll för att uppnå klimatmålen och därför borde staten besluta om snabb utbyggnad av nya stambanor med hårda krav på klimatneutral anläggningsteknik, skriver företrädare för Tågoperatörerna och Swedtrain i en replik på Dagens Industri.

I repliken bemöter debattörerna Stockholms Handelskammare som tidigare i veckan meddelade att de säger tvärnej till höghastighetståg i Sverige. Enligt debattörerna missar Handelskammaren tre viktiga aspekter. Ökad kapacitet i transportsystemet och bostadsfrågan är två av dem, den tredje visionen om ett Europa med klimatsmarta och kapacitetsstarka transporter.

”Stockholms Handelskammares inspel innehåller intressanta förslag men har karaktären av avledningsmanöver. Politiken har lyckligtvis visioner och ansvarstagande politiker måste våga fatta de framåtblickande beslut som leder till ett starkare Sverige och konkurrenskraftigare näringsliv,” skriver företrädarna.

Butiksdöden breder ut sig i allt fler städer och nu larmar kedjorna om att hyrorna måste sänkas för att de ska överleva, skriver Dagens Industri.

Flertalet butikskedjor har signalerat att de vill omförhandla sina hyreskontrakt, bland annat rör det sig om Kapp-Ahl, Clas Ohlson och Kicks.

Det hade varit önskvärt med mer flexibla kontrakt, menar Kapp-Ahls Peter Andersson. Bland annat föreslår han att man då skulle ha med punkter för gemensam utvärdering för att se om kontraktet funkar för båda parter.

Från fastighetsägarnas sida bemöter man nödropen med liknande tankar om flexibilitet.

– Vi vet att konkurrensen från online får konsekvenser inte bara för handeln utan även för detaljhandelsfastigheterna. Därför har vi ögonen på detta och har börjat titta på våra kontrakt – går det skapa mer flexibilitet och hur kan vi tackla utmaningarna tillsammans? Jag tror det är viktigt att fastighetsföretagen inte underskattar utvecklingen, säger Reinhold Lennebo, vd för branschorganisationen Fastighetsägarna, till Dagens Industri.

Hur lyckas man skapa och uppehålla rekordtillväxt i sitt företag? Enligt Peter Dahlberg, stjärnentreprenören bakom Anicura, gäller det att vara strukturfascist. I intervju med Dagens Industri berättar han hur du lyckas få ditt företag att växa utan att tumma på kvaliteten.

Efter åtta framgångsrika år avgår Peter Dahlberg som vd för Anicura. Hans företag uppskattas ha växt med 40–50 procent årligen sedan starten, något som delvis beror på de lyckade förvärv som organisationen gjort. Enligt Peter Dahlberg krävs det mycket arbete för att lyckas med ett förvärv, och hans tips är att både ställa krav på kvalitet och att ha tydliga värderingar och en stark kultur inom den egna organisationen.

Dessutom får man inte stirra sig blind på de finansiella talen. Det är minst lika viktigt att medarbetare och kunder är nöjda. Därför måste man som chef det ha fortsatt nära kontakt med alla delar av organisationen när verksamheten börjar växa.

Och så gällde det ju att lägga fokus på struktur.

– Mycket handlar också om struktur. Man måste vara strukturfascist för att kunna driva 50-procentig tillväxt år efter år, säger Peter Dahlberg till DI.