Förtroendet för Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är rekordhögt i Dagens industris och Ipsos färska mätning Di-Barometern.

Det skriver DI.se

Hela 43 procent svarar att de har starkt eller mycket starkt förtroende för partiledaren. Det kan jämföras med de 25 procent som Åkesson fick i samma mätning i april förra året och de 35 procent som han fick i juni i år.

DI-barometern mäter förtroendet bland höga chefer som ordförande, vd och ekonomichefer inom det svenska näringslivet.

SD:s partisekreterare Richard Jomshof säger till Dagens Industri att han tror att det beror på att partiet är ett tydligt regeringsalternativ.

Även förtroendet för själva partiet SD växer. I juni uppgav 10 procent av näringslivstopparna att de skulle rösta på SD om det var val idag. I november är den siffran 16 procent.

Men det är fortfarande Ulf Kristersson och Moderaterna som är störst. 70 procent av de tillfrågade säger att de har stort eller mycket stort förtroende för Kristersson och 47 procent skulle rösta på M om det var val idag.

Dagens Industri konstaterar att det så kallade konservativa blocket bestående av M, KD och SD har ett mycket starkt stöd i det svenska näringslivet.

Just nu råder det förseningskaos på Bolagsverket i Sundsvall. Nästan 17 000 bokslut har legat hos myndigheten i tre månader utan att färdigställas, vilket slår hårt mot företagen, rapporterar Dagens Industri.

I och med implementeringen av inlämning av digital årsredovisning har nya rutiner kommit på plats på Bolagsverket, något som lett till stora förseningar på myndigheten. Ett stort antal bokslut är ännu inte behandlade och de långa handläggningstiderna skapar stora problem för företagen.

Bland annat så har det psykologiska effekter, menar Günther Mårder, vd för intresseorganisationen Företagarna, som säger att den utdragna väntan på att få sin årsredovisning godkänd kan väcka oro eftersom sent inskickade bokslut kan innebära stora avgifter.

Dessutom påverkar det företagens möjlighet att hålla koll på konkurrenterna.

Enligt Lena Munther, avdelningschef för årsredovisning på Bolagsverket, är målet att vara nere på normala handläggningstider under november.

Den lågprioriterade mängdbrottsligheten kostar svenska företag stora summor och politikerna måste i högre grad prioritera dessa brott, skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv i en debattartikel i Dagens Industri.

Problemen finns i näringslivets alla sektorer, menar arbetsgivarorganisationens vd som vittnar om att ”nästan sex av tio företag uppger att de har utsatts för brott under de senaste två åren”.

Utsattheten för brott har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga butiken och i byggbranschen ökade antalet inbrottsstölder med 60 procent under perioden 2013–2018, skriver Jacke och pekar på att brottsligheten hämmar företagens tillväxt- och utvecklingsmöjligheter. HUI Researchs uppskattning av direkta kostnader av brottsligheten uppgick till 55 miljarder kronor i fjol.

Dessutom får den ökande grova brottsligheten som effekt att den traditionella Sverigebilden förändras vilket påverar möjligheten att rekrytera från utlandet. ”Detta är allvarligt och gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder”, skriver Jacke.

Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industris ledarsida skriver om företagens försök att navigera i sin samtid.

Hon menar att medan det kan vara rimligt att företag i vissa fall är lyhörda för omvärlden och står upp för etiska principer som gör dem attraktiva för medarbetare så är det självklart att vinsten måste komma först.

”Svaret på kärnfrågan, huruvida företag ska sätta andra värden än vinst först, måste vara nej. Vinst är det oöverträffade medlet att styra verksamhet i de flesta branscher”.

Engzell-Larsson menar att vinstmålet i sig inte heller behöver krocka med bättre löner eller arbetsvillkor, en god arbetsmiljö främjar verksamheten och lockar medarbetare.

”Löner sätts på marknadsvillkor. Den långsiktiga vd:n vet att hög personalomsättning är dyrt, och underbetald arbetskraft är illojal”, skriver hon.

De senaste penningpolitiska stimulanserna från USA:s och EU:s centralbanker Federal Reserve och ECB signalerar att de låga räntorna är här för att stanna. Det riskerar därmed att grusa Riksbankens planer på en räntehöjning i september, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth, enligt Dagens Industri.

”Det är svårt att stå emot tongivande centralbanker som Fed och ECB, en konjunktur som försvagas och en fallande inflationstakt”, skriver Annika Winsth, enligt tidningen.

Den rådande lågräntemiljön kan också bädda för att räntorna ska ner ännu mer, vilket i sin tur sänker boräntorna. Om så blir fallet, lär bostadspriserna inte minst i Stockholm börja stiga igen, tillägger Winsth och avslutar:

”Räkna med att räntor förblir låga länge ännu".

I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.

Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.

"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.

"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.

Radix hade 350 anställda, fick 20 000 personer i arbete och utsågs till årets supergasell 2016. Två år senare tvingades företaget i konkurs – på grund av Arbetsförmedlingens orimliga krav, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu varnar Svenskt Näringsliv för att fler företag kan gå samma öde till mötes.

Trots att vattenmagasinen har hämtat sig efter förra sommarens extremtorka är elpriserna fortsatt höga, rapporterar Dagens Industri.

Vattenmagasinen har sakta men säkert återhämtat sig sedan förra sommarens varma väder. I juli 2018 låg elpriserna på 54 öre per kWh och har till samma månad i år sjunkit med 20 öre per kWh. Men ändå är elpriset högre än tidigare somrar, priserna har inte legat på över 30 öre per kWh sedan 2013.

Enligt Staffan Forsgren, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft, förväntas elpriserna att stiga framöver och landa på 45 öre per kWh i vinter, och i snitt ligga på 30–35 öre kWh över resten av året.

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för Klimatklivet blir hisnande höga, när pengarna har gått till klimatångestterapi – lektioner i vegansk matlagning och elcyklande, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Dagens Industri.

Ellen Gustafsson pekar på att de satsningar som pengarna gått till är föga resultatgivande. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar är kostnaden per ton utsläppsminskning mellan 1 000 och 4 000 kronor. Det tål att jämföras med internationella klimatsatsningar som 2018 sas ligga på 60 kronor per ton utsläppsminskning.

En effektivisering är därför högst nödvändig – klimatet ligger illa till om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi, skriver Ellen Gustafsson.

”Föreställningen att svenska företagsledare skulle vara obildade är inte sann. Det slår en ny undersökning av företagsledares läsvanor fast”, skriver Handelshögskolan i Stockholms rektor Lars Strannegård med flera på DI debatt.

Jan Gradvall citerade i en krönika i DI en fransk affärsman som hävdade att man i Paris drog lott om vem som skulle träffa den svenska affärsmannen då denne enbart kunde prata om affärer eller golf. Ingen sades ha läst romaner eller sett konst.

”Den krönikan blev min kanske mest spridda någonsin. Den citerades på ledarsidor, i tal i Almedalen”, har Jan Gradvall kommenterat flera år senare, skriver debattörerna.

Nu hänvisar de till en undersökning gjord av Bokmässan i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Den visar att 58 procent av de som besvarade enkäten läst en bok under gårdagen. Liknande studier över svenskars läsvanor visar på lägre siffror.

Debattörerna menar att nidbilder skapar klyftor i samhället oavsett vilken grupp de riktas mot. ”Det är därför viktigt att inte nedsättande och förminskande generaliseringar av svenska företagare får spridning och blir anekdotiska sanningar”, skriver de i DI.