Regeringens ambition är att klimatfrågan ska integreras i alla politikområden. För att det ska vara möjligt måste all relevant lagstiftning ses över och anpassas om de inte uppfyller de klimatpolitiska målen, skriver Dagens Industri.

Regeringen har nu utsett Anders Danielsson, tidigare generaldirektör för Säpo och Migrationsverket, i dag landshövding i Västra Götaland, till utredare.

–Det är en väldigt viktig utredning. Om vi ska nå de klimatmål som riksdagen beslutat om måste det göras mer. Det inser vem som helst som är insatt i frågan, säger han till DI.

På frågan om klimatmålen ska vara överordnade samhällsmålen passar han.

–Det får jag titta på. Men det är väldigt tydligt att målsättningen är noll nettoutsläpp 2045. Och är det sagt av riksdagen måste någon kunna beskriva vad det får för konsekvenser i lagstiftningshänseende.”

Som landshövding i Västra Götaland har Anders Danielsson gett drivmedelsföretaget Preem tillstånd att utöka sin verksamhet trots att det innebär kraftigt ökande koldioxidutsläpp.

–Hade jag bara tagit in miljöaspekterna och ingenting annat, då hade det blivit ett annat yttrande. Men mitt uppdrag är inte detta. Mitt uppdrag är att göra samhällsavvägningar.

Nu menar LO, Unionen och Svenskt Näringsliv att regeringen och samarbetspartierna har satt käppar i hjulen för de etableringsjobb som parterna kom överens om att införa våren 2018.

Det skriver Mattias Dahl, vice vd Svenskt Näringsliv, Therese Guovelin, förste vice ordförande LO och Martin Linder ordförande Unionen på tidningen Dagens Industri debattsida.

Det slår framförallt mot den stora gruppen nyanlända och utrikesfödda som kommit till Sverige de senaste åren där många saknar de kunskaper och färdigheter som krävs på den svensk arbetsmarknaden.

Nu är närmare 60 procent av de arbetslösa på Arbetsförmedlingen födda utomlands, konstaterar artikelförfattarna.

Syftet med etableringsjobben var just att ge dessa personer de färdigheter som efterfrågas på arbetsmarknaden i en modell där företag och framförallt staten står för kostnaden.

Parterna pekar på att regeringen stött förslaget och ambitionen var att modellen skulle vara på plats under andra halvåret 2019. Men istället har regeringen under det senaste året ägnat kraft åt att förvanska och förfela parternas modell utifrån kraven från C och L i stället för att fullfölja det.

Nu är det hög tid för regeringen att stå upp det man lovat, menar man.

Det är ett misstag att lägga ned de båda kärnreaktorerna Ringhals 1 och 2 i förtid. Det var heller aldrig meningen att det skulle ske, skriver forskaren Staffan Qvist i en debattartikel i tidningen Dagens Industri.

Därför föreslår han att Fortum, som ska ta över de båda reaktorerna efter Uniper, under det första kvartalet 2020 ska ges förutsättningar att driva dem vidare.

Han påpekar att Fortum hela tiden varit emot en nedläggning och att man ser en viktig roll för kärnkraften framöver.

Han menar också att beslutet att lägga ned de båda reaktorerna var en följd av skatten på kärnkraft som stod för cirka 20 procent av produktionskostnaden, vilket i kombination med det låga elpriset gjorde driften olönsam.

Nu är förutsättningarna för att driva de båda reaktorerna vidare däremot goda, menar Staffan Qvist.

Efter förlikningen med justitiedepartementet i USA vänder Ericsson blicken mot enskilda anställda som mellan 2000 och 2017 varit aktiva i de mutor som nu genererat miljardböter. En möjlighet är att kräva tillbaka bonusar, säger vd Börja Ekholm i intervju med Dagens Industri.

– Vi har inte haft tid att fokusera på det här än. Det är nu nästa steg, säger han.

Ekholm är förbannad och berättar för SvD Näringsliv om känslorna när härvans omfattning blev uppenbar för honom.

– Jag blev fullständigt jävla rasande. Och jag skäms över vårt historiska beteende, säger han.

Boendekostnaderna har rakat i höjden de senaste åren och ökningen går mycket snabbare än inflationen, enligt den landsomfattande undersökningen Nils Holgerssonrapporten. Det skriver Dagens Industri.

Rapporten visar att kostnaderna i år, jämfört med fjolåret, har ökat med 4,8 procent samtidigt som inflationen varit 1,9 procent.

Det är priserna för el, värme, avfall och vatten som rusar. Framförallt gäller det elkostnaderna som har rusat 12 procent i år, skriver DI.

Men även skatt på el och avgifterna för elnäten har ökat, med 5 respektive 3,6 procent, skriver DI.

Förtroendet för Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är rekordhögt i Dagens industris och Ipsos färska mätning Di-Barometern.

Det skriver DI.se

Hela 43 procent svarar att de har starkt eller mycket starkt förtroende för partiledaren. Det kan jämföras med de 25 procent som Åkesson fick i samma mätning i april förra året och de 35 procent som han fick i juni i år.

DI-barometern mäter förtroendet bland höga chefer som ordförande, vd och ekonomichefer inom det svenska näringslivet.

SD:s partisekreterare Richard Jomshof säger till Dagens Industri att han tror att det beror på att partiet är ett tydligt regeringsalternativ.

Även förtroendet för själva partiet SD växer. I juni uppgav 10 procent av näringslivstopparna att de skulle rösta på SD om det var val idag. I november är den siffran 16 procent.

Men det är fortfarande Ulf Kristersson och Moderaterna som är störst. 70 procent av de tillfrågade säger att de har stort eller mycket stort förtroende för Kristersson och 47 procent skulle rösta på M om det var val idag.

Dagens Industri konstaterar att det så kallade konservativa blocket bestående av M, KD och SD har ett mycket starkt stöd i det svenska näringslivet.

Just nu råder det förseningskaos på Bolagsverket i Sundsvall. Nästan 17 000 bokslut har legat hos myndigheten i tre månader utan att färdigställas, vilket slår hårt mot företagen, rapporterar Dagens Industri.

I och med implementeringen av inlämning av digital årsredovisning har nya rutiner kommit på plats på Bolagsverket, något som lett till stora förseningar på myndigheten. Ett stort antal bokslut är ännu inte behandlade och de långa handläggningstiderna skapar stora problem för företagen.

Bland annat så har det psykologiska effekter, menar Günther Mårder, vd för intresseorganisationen Företagarna, som säger att den utdragna väntan på att få sin årsredovisning godkänd kan väcka oro eftersom sent inskickade bokslut kan innebära stora avgifter.

Dessutom påverkar det företagens möjlighet att hålla koll på konkurrenterna.

Enligt Lena Munther, avdelningschef för årsredovisning på Bolagsverket, är målet att vara nere på normala handläggningstider under november.

Den lågprioriterade mängdbrottsligheten kostar svenska företag stora summor och politikerna måste i högre grad prioritera dessa brott, skriver Jan-Olof Jacke, vd för Svenskt Näringsliv i en debattartikel i Dagens Industri.

Problemen finns i näringslivets alla sektorer, menar arbetsgivarorganisationens vd som vittnar om att ”nästan sex av tio företag uppger att de har utsatts för brott under de senaste två åren”.

Utsattheten för brott har fått var femte handlare att fundera på att sälja eller stänga butiken och i byggbranschen ökade antalet inbrottsstölder med 60 procent under perioden 2013–2018, skriver Jacke och pekar på att brottsligheten hämmar företagens tillväxt- och utvecklingsmöjligheter. HUI Researchs uppskattning av direkta kostnader av brottsligheten uppgick till 55 miljarder kronor i fjol.

Dessutom får den ökande grova brottsligheten som effekt att den traditionella Sverigebilden förändras vilket påverar möjligheten att rekrytera från utlandet. ”Detta är allvarligt och gör det bland annat svårare för exportindustrin att rekrytera kompetens från andra länder”, skriver Jacke.

Lotta Engzell-Larsson på Dagens Industris ledarsida skriver om företagens försök att navigera i sin samtid.

Hon menar att medan det kan vara rimligt att företag i vissa fall är lyhörda för omvärlden och står upp för etiska principer som gör dem attraktiva för medarbetare så är det självklart att vinsten måste komma först.

”Svaret på kärnfrågan, huruvida företag ska sätta andra värden än vinst först, måste vara nej. Vinst är det oöverträffade medlet att styra verksamhet i de flesta branscher”.

Engzell-Larsson menar att vinstmålet i sig inte heller behöver krocka med bättre löner eller arbetsvillkor, en god arbetsmiljö främjar verksamheten och lockar medarbetare.

”Löner sätts på marknadsvillkor. Den långsiktiga vd:n vet att hög personalomsättning är dyrt, och underbetald arbetskraft är illojal”, skriver hon.

De senaste penningpolitiska stimulanserna från USA:s och EU:s centralbanker Federal Reserve och ECB signalerar att de låga räntorna är här för att stanna. Det riskerar därmed att grusa Riksbankens planer på en räntehöjning i september, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth, enligt Dagens Industri.

”Det är svårt att stå emot tongivande centralbanker som Fed och ECB, en konjunktur som försvagas och en fallande inflationstakt”, skriver Annika Winsth, enligt tidningen.

Den rådande lågräntemiljön kan också bädda för att räntorna ska ner ännu mer, vilket i sin tur sänker boräntorna. Om så blir fallet, lär bostadspriserna inte minst i Stockholm börja stiga igen, tillägger Winsth och avslutar:

”Räkna med att räntor förblir låga länge ännu".