Tobias Wikström på DI:s ledarsida kritiserar DN:s ledare som förespråkar att Centerpartiet och Liberalerna ska komma överens med Socialdemokraterna genom att gå med på sänkt skatt på arbete och höjd skatt på kapital.

”Idén är precis den som drivs av LO. Varför liberala partier skulle förespråka detta är oklart.”, skriver Tobias Wikström.

Han menar att kapitalskatter betalas på sådant som bör uppmuntras, såsom sparande, företagande och flytt. Därför är blocköverskridande överenskommelser om just skatter en dålig idé. Det är kanske den mest tydliga vänster–höger-fråga som finns i politiken.

”Att för liberala krafter kompromissa med det parti som har upprätthållit världens högsta marginalskatter och ett högt totalt skattetryck är riskabelt, särskilt om man inte förstår hur olika sorters skatter påverkar ekonomin.”, fortsätter Tobias Wikström.

E-handelstrenden har nått Ikea och varslet är inte det sista som kommer, skriver ekonomijournalisten Dan Lucas i en kommentar i DN.

Ikea fortsätter att växa men i ett trögare tempo. Dagens varsel är ett svar från ledningens sida på utmaningen att Ikea måste bli bättre på det nya kundbeteende som har uppstått i e-handelns och digitaliseringens tidevarv, menar Dan Lucas.

I våras uppgav Sverigechefen Håkan Svedman i en intervju med Dagens Industri att 70 procent av försäljningen sker i varuhusen och 30 procent görs via e-handeln. Håkan Svedman spådde att siffrorna är de omvända om tio år.

Dan Lucas konstaterar: ”Den revolution som hela handeln står inför innebär att jobb kommer att försvinna. Bransch efter bransch märker redan av det och den utvecklingen lär inte upphöra.”

Frustrationen växer över den utdragna regeringsbildningen. Nu vittnar flera toppchefer från näringslivet om kännbara konsekvenser, rapporterar Dagens Industri.

Situationen är mycket olycklig, menar Tomas Billing, vd för investeringsföretaget Nordstjernan och ordförande i byggföretaget NCC.

– Att det drar ut på tiden är inte bra för Sverige, varken för näringslivet eller för andra delar av det svenska samhället, säger han till DI.

Även Magnus Hall, vd för energijätten Vattenfall vill att politikerna snabbar på för att hitta en lösning. Han drar paralleller till näringslivet.

– Efter ett tag blir det allt tydligare att ledningsfunktionen saknas. Man kan inte ta beslut om den framtida inriktningen eftersom man inte har det mandatet. Och det är i just den situationen vi befinner oss i nu, säger Magnus Hall till DI.

USA:s president Donald Trump skruvar nu upp handelskriget mot Kina. Det är inte bara de tullar som införts eller aviserats som ska användas för att komma åt vad administrationen anser vara kinesisk stöld av immateriella rättigheter.

Nu är planen att även använda exportkontroller, åtal och andra verktyg. Det skriver Dagens Industri och hänvisar till Wall Street Journal.

Enligt Wall Street Journal kan den nya strategin förbättra Trumps relationer till näringslivet. Flera företagsledare har kritiserat tullarna för att vara breda och ineffektiva när det gäller skydd av affärshemligheter.

Lönevinnarna finns inom kvinnodominerade yrken i välfärdssektorn, enligt en kartläggning av Medlingsinstitutet som Dagens Industri skriver om. Sjuksköterskor toppar listan i kronor, med en löneökning på 5.000 kronor från 2014 till 2017. Men även helt andra yrken sticker ut i statistiken.

För sjuksköterskor, förskollärare och lärare i grundskolan och på gymnasiet har lönerna ökat med i snitt 3,3-5,6 procent per år under perioden, medan lönerna i ekonomin som helhet har ökat med 2,4 procent.

– En del löner har höjts kraftigt på grund av riktade satsningar, som för lärare. Men det finns också yrken inom den offentliga sfären där lönerna stigit kraftigt ändå. Sjuksköterskor och socialsekreterare är exempel på yrken där efterfrågan har varit hög, säger Petter Hällberg, statistiker på Medlingsinstitutet, till Di.

Men det finns fortfarande andra yrken som toppar statistiken, exempelvis IT-arkitekter. Och inkluderas yrken med färre anställda har lönerna ökat mest för industridesigner, butikschefer, optiker och lantmätare, rapporterar Di.

Med anledning av Stefan Ingves uttalande om att bolåneräntan kommer fördubblas inom några år är det hög tid att börja rusta sig inför den kommande räntehöjningen. Dagens Industri har beräknat hur man ska spara för att klara räntesmällen.

Skulle dagens rekordlåga räntor fördubblas är det att förvänta en rejäl höjning av månadskostnaden på sin belånade lägenhet. I Dagens Industris kalkyl av förväntad månadskostnad har de tagit med dagens ränteläge på 1,5 procent och två möjliga höjningar: till 3 procent eller 5 procent.

Det kanske känns avlägset med en ränta på 5 procent, men innan finanskrisen var det vad bolåneräntan låg på.

Med ett bolån på 3 miljoner kronor kan räntekostnaden bli uppemot 12 500 kronor innan ränteavdrag med en ränta på 5 procent. Har du ett bolån på 5 miljoner kronor kan bolånet komma att kosta dig nästan 21 000 kronor i månaden.

Har du inte redan börjat sätta av till en buffert inför ett förhöjt ränteläge är det dags att börja nu. Med tanke på dagens låga räntor kan det vara idé att sätta av mellanskillnaden mellan dagens ränta och en ”normal” ränta på mellan 3–5 procent. Känns detta tufft råder Dagens Industri att du trappar upp summan successivt och anpassar dina övriga utgifter till det nya läget.

Kompetensförsörjningen, arbetsmarknaden och företagarvillkor. De är områden där reformbehoven är särskilt akuta för att Sverige ska kunna behålla konkurrenskraften och inte hamna på efterkälken

Det skriver Jan-Olof Jacke, ny vd för Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Dagens Industri.

”Att ha medarbetare med rätt kompetens blir allt viktigare för företagens konkurrenskraft”, skriver Jan-Olof Jacke.

Han skriver också att arbetsmarknadens regler och lagar måste anpassas till en ny verklighet som kräver större flexibilitet, samt att regelkrånglet måste minska.

Beslutet om att lämna EU blir kostsamt för britterna. Osäkerheten om utträdet har ökat kostnaderna för den brittiska ekonomin och nu kostar brexit landet nära 6 miljarder kronor i veckan, skriver Dagens Industri.

Tankesmedjan Centre for European Reform (CER) har i sin senaste analys av den brittiska ekonomin räknat ut att den är 2,5 procent mindre än vad ekonomin hade varit om britterna röstat nej till ett utträde ur EU.

Storbritanniens svaga BNP-utveckling minskar de offentliga intäkterna med 26 miljarder pund – drygt 300 miljarder kronor per år. Det blir 6 miljarder kronor i veckan och kan jämföras med de 350 miljoner pund, 4,1 miljarder kronor, som lämnaledaren Boris Johnson lovade britterna att de skulle tjäna per vecka på brexit. Pengar som skulle investeras i sjukvården, utlovade han inför folkomröstningen 2016.

Utan brexit hade budgetunderskottet i princip försvunnit i slutet av det här räkenskapsåret, enligt CER. Istället ser underskottet nu ut att landa på 1,4 procent av BNP.

Staten, kommuner, stora bolag och adelsfamiljer äger den mesta skogsmarken i Sverige, skriver Dagens Industri som sammanställt en lista över de största skogsägarna.

Listan gäller de 100 största skogsägarna i landet och de tio största i varje kommun.

Sammanställningen visar att statliga Sveaskog inte oväntat är den största markägaren med 4,3 miljoner hektar följd av Bergvik Skog Västs med 1,9 miljoner hektar och SCA med 1,6 miljoner hektar.

Cirka hälften av de svenska skogarna ägs av familjer och privatpersoner. Som privatperson placerar sig bilhandlaren Fredrik Skanse från Kristianstad högst upp med sin 27:e plats. Han äger drygt 19 000 hektar i Värmland.

Fördelningen mellan privata bolag, staten och privata skogsägare håller sig ganska lika år till år, uppger Gunnar Rutegård, jägmästare på Lantmäteriet.

– Enligt förvärvslagstiftningen måste juridiska personer i princip lämna ifrån sig lika mycket mark som de köper in. Det är reglerat sedan början av 1900-talet, då man inte ville att bolagen skulle köpa för mycket skogsmark, säger han.

Enligt Markus Helin, chefsmäklare på LRF Konsult, är skogsägare – både privatpersoner och företag – långsiktiga i sitt ägande.

– Många skogsfastigheter, oavsett storlek, går från generation till generation. Självklart säljs fastigheter ibland på öppna marknaden, men generationsskiften är jättevanligt, säger han till Di.

På Klara Västra Kyrkogata såldes i februari en etta på 36 kvadratmeter för 6,5 miljoner. Kvadratmeterpriset landade därmed på 180 556 kronor vilket är Sveriges dyraste för i år. Dagens Industri har listat kvadratmeterpriserna för alla län och fortfarande är det stora skillnader mellan Stockholm och resten av landet.

Mellan den dyraste ettan i Stockholm och den dyraste i Göteborg skiljer 38 procent i kvadratmeterpris. Den dyraste i Malmö såldes för 62 500 i kvadratmeterpris vilket är hela 65 procent lägre än ettan på Klara Västra Kyrkogata.

Amelie Johansson från Notars mäklarbyrå stod bakom försäljningen på de två dyraste ettorna i Stockholm.

– Vi upplever att bankerna har blivit mer restriktiva och det är även dyrare att låna pengar i dag, därav blir intresset större för de mindre och något billigare lägenheterna, säger hon till Dagens Industri.