Inför nollvision mot vardagsbrotten. Den uppmaningen riktar Günther Mårder och Pontus Lindström från Företagarna till Morgan Johansson på Aftonbladet Debatt.

Debattörerna skriver att justitieministern nyligen i DN lyfte de åtgärder som regeringen gör för att stoppa utvecklingen med fler företagare som utsätts för brott och allt färre som anmäler detta till polisen.

”Tyvärr gick det också att läsa in en del uppgivenhet. Att detta är som det är. Det kan vi på Företagarna aldrig acceptera. Vi vägrar att normalisera ett tillstånd där företagare gång på gång utsätts för brott för att till slut inte ens anmäla dessa till polisen eftersom det inte förefaller ge resultat”, skriver debattörerna.

De menar att en nollvision mot mängdbrott mot företagare och alla de åtgärder som krävs för att åstadkomma detta vore en nödvändig start.

När Barack Obama tillträdde som president 20 januari 2009 hoppades de flesta i Europa att allt skulle återgå till det normala. Västvärlden skulle helas och freden återuppstå. Obama fick till och med fredspriset för att han ingav hopp. Men Europa läste situationen fel. Obama hade ingen generalplan för oss, skriver PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri.

PM Nilsson hoppas att Europa inte begår samma misstag den här gången.

”Biden kommer att återföra USA till Parisavtalet och WHO, kanske till Iran-avtalet och sluta underminera WTO, Nato och EU. Men trots förhoppningar och nya tonlägen måste Europa nu se till sina egna intressen och inte tro att den nya administrationen arbetar för oss. För det gör den inte. Även Biden kommer att vara protektionist, särskilt i sin ekonomiska post-covid-politik. Även Biden kommer att koncentrera sig på Kina. Och även Biden leder ett i många avseenden problematiskt och splittrat parti i ett delat land”, skriver PM Nilsson i DI.

Krogbranschen har alltid varit tuff. Under pandemin hör sektorn till dem som drabbats hårdast. Regeringen borde tänka om när det gäller alkoholförbudet, skriver Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri.

På torsdagen protesterade restauranganställda mot mot regeringens förlängda alkoholförbud. Sedan 15/12 måste restauranger sluta sälja alkohol klockan åtta på kvällen i syfte att minska smittspridningen. Reglerna skulle gälla fram till 15/1, men nu har restriktionerna för krogarna förlängts. Beskedet kom med två dagars varsel.

Det är ett hårt slag mot sektorn som 2019 sysselsatte drygt 200 000 personer, knappt fyra procent av alla som arbetar i Sverige. En bransch jämförbar med stålindustrin där fem procent av arbetskraften finns.

”Det tidigare införda kravet på avstånd mellan borden och max fyra personer per bord innebär redan det väsentligt lägre intäkter eftersom färre får plats, men det är rimligt och bra. Att dessutom stänga halv nio på kvällen innebär att intäkterna rasar ett snäpp till, eftersom det inte går att ha flera sittningar, och är svårare att förstå”, skriver Lotta Engzell-Larsson i DI.

Nu fördjupas samarbetet mellan Stockholms stad, fordonsindustrin, energibolag och övriga aktörer genom en Elektrifieringspakt. Genom ett förstärkt samarbete kan vi på kort och lång sikt förverkliga våra ambitioner, skriver bland andra finansborgarrådet Anna König Jerlmyr (M) och David Källsäter, vd Scania Sverige, i en debattartikel i Dagens Industri.

”Stockholm har vid en internationell jämförelse goda förutsättningar att få en helt fossilfri fordonsflotta. Här finns en miljömedveten befolkning, ambitiösa miljömål, hög grad av digitalisering, ren el och ett näringsliv som är världsledande i klimatomställning. Därtill ett gott samarbetsklimat mellan politik, näringsliv och civilsamhälle. Det är i världens städer som de allra största möjligheterna till förändring finns. Stockholm ska vara världsledande i det globala arbetet med att förverkliga Parisavtalets målsättningar för klimatarbetet”, skriver artikelförfattarna i Dagens Industri.

Tiden för en bred skattereform under denna mandatperiod håller på att försvinna. Vi är beredda att arbeta för sänkt skatt på arbete, företagande och kapital även efter nästa val, skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni, ekonomiskpolitisk talesperson Mats Persson och gruppledare Johan Pehrson i en debattartikel i Dagens Industri.

Artikelförfattarna lyfter fram att Sverige trots skattesänkningar på 2000-talet fortfarande är bland de länder i världen som beskattar arbete allra hårdast.

”Det är nu är över tio år sedan svensk ekonomi senast hade regering och en riksdag som genomförde en sammanhållen och ambitiös reformagenda för fler jobb. Avsaknaden av breda ekonomiska reformer sedan 2010 och i än högre grad efter 2014 har länge varit uppenbar. Sedan dess har en ny underklass av utrikesfödda som inte kommer in på arbetsmarknaden vuxit fram och en av våra stora utmaningar är att trycka tillbaka detta utanförskap. Det är nu dags att ta fram ett nytt vaccin för svensk ekonomi”, skriver Nyamko Sabuni, Mats Persson och Johan Pehrson i DI.

Högt uppdrivna värderingar och global otakt i återhämtningen bäddar för ett bräckligt 2021, det säger Catherine Mann, chefsekonom på Citi bank. Hon varnar för ränteoro och en stjärnsmäll för börsen, skriver Dagens Industri.

Börsen fortsätter att springa allt längre före företagens vinster i hopp om vaccin, ekonomisk återhämtning och fortsatta superstimulanser från centralbanker och regeringar. Men nästa år väntar en smäll enligt Catherine Mann. Trots att BNP-kurvorna då väntas vända upp igen förutspår hon att pandemin lämnar efter sig en dämpning på företagsinvesteringar, sysselsättning och tillväxtkraft.

– Hur du än räknar på värderingar pekar vår modell mot att euforin börjat spåra ur, och att världsindex går mot en korrektion på 10 till 15 procent, säger Catherine Mann till DI.

Enligt Citis prognos väntas global BNP vara tillbaka på nivån före pandemin i mitten av 2022.

Nya stambanor genom södra Sverige är den största och viktigaste infrastruktursatsningen i modern tid för svensk tillväxt, konkurrenskraft och hållbara utveckling. Självklart bör Sveriges största flygplats Arlanda vara en del av satsningen, det skriver företrädare för fyra handelskamrar runt om i Sverige i en debattartikel i Dagens Industri.

”Bygger vi samman våra tre storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö kommer det generera en mer sammanhållen svensk ekonomi och en fribiljett till den storsatsning Danmark och Tyskland gör på ny järnväg. För att få ut mesta möjliga vinst och tillväxtchanser behöver vi självklart se till att Sveriges största flygplats Arlanda finns med i planerna som en etapp. Inkluderas Arlandas i det nya stambaneprojektet kommer vi att säkra och utveckla tillgången till världens marknader, vilket gör projektet än mer angeläget”, skriver vd:arna för Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, Västsvenska Handelskammaren, Östsvenska Handelskammaren och Handelskammaren Jönköpings län.

Under lång tid har företagare slagit larm om hur elkrisen slår mot jobb och investeringar. Men energiminister Anders Ygeman (S) tonar ned riskerna. ”Det är bekymmersamt att han säger så, för att uttrycka sig försiktigt”, säger Stephan Müchler, vd på Sydsvenska Handelskammaren.

Företagen i norra Sverige står redo att rulla ut rekordstora investeringar. Men satsningarna på järnvägen har inte hängt med och riskerar att hämma både tillväxten och klimatomställningen. Nu kräver näringslivet och de berörda regionerna krafttag för att förbättra infrastrukturen, det rapporterar Dagens Industri.

– Vi har investeringar på 700 miljarder enbart här i Norrbotten. Det finns ingen annan region i Norden som kommer i närheten av det. Vi har skogen, vi har den gröna energin och vi har mineraler och jordartsmetaller som är helt centrala i omställningen. Men om det inte görs tillräckliga investeringar i vår infrastruktur, så kommer inte det här att nå sin fulla potential, säger Linda Nilsson, vd på Norrbottens handelskammare, till DI.

Hon menar att det saknas 27 mil järnväg i norra Sverige som nu måste byggas klart.

– Det är fruktansvärt dålig kvalitet på järnvägen mellan Härnösand och Sundsvall. E4:an är fem mil lång medan järnvägen är 7 mil, säger Ingela Bendrot, vd på Nya Ostkustbanan, till DI.

De berörda kommunerna och regionerna driver nu på för en lösning med nya dubbelspår, som skulle fyrdubbla dagens kapacitet för godstransporter.

Det har snart gått två månader sedan Östhammars kommun röstade ja till ett slutförvar av utbränt kärnbränsle i Forsmark. Sedan dess finns allt underlag på plats för att regeringen ska kunna skrida till handling och godkänna att bygget sätter igång. Men från regeringskansliet är tystnaden kompakt, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Dagens Industri.

Hon skriver att kärnavfallets långsiktiga hantering har varit ett olöst dilemma sedan den första kommersiella reaktorn togs i drift i Sverige på 1970-talet.

”År 2011 lämnade Svensk kärnbränslehantering (SKB) in en tillståndsansökan om att bygga ett sådant i urberget i Forsmark. Platsen är noggrant utvald. Det två miljarder år gamla berget fungerar som den yttersta barriären för att skydda avfallet, inbäddat i kopparkapslar och bentonitlera på 500 meters djup”, skriver Ellen Gustafsson.

SKB:s ansökan blev godkänd av både Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark- och miljödomstolen och både Östhammar och Oskarshamns kommun sagt ja till slutförvaret. Ändå står processen stilla.

”Genom sitt kärnkraftsmotstånd står Miljöpartiet i vägen för en fungerande energiförsörjning. Nu förhalar partiet dessutom bygget av ett slutförvar”, skriver Ellen Gustafsson i DI.