Bromma flygplats kan bli en mönsterflygplats för elflyget. Att forcera fram en avveckling är oansvarigt, det skriver Irene Svenonius (M), gruppledare i Region Stockholm, i en debattartikel i Dagens Industri.

Både intresseorganisationer och politiska partier har förespråkat en förtida nedläggning av Bromma flygplats. Irene Svenonius menar att det skulle vara en skadlig politik för Stockholm och Sverige som riskerar landets förmåga till ekonomisk återhämtning efter pandemin.

”Socialdemokraternas hot om att hetsa fram en nedläggning av flygplatsen inom de närmsta åren skulle innebära kapitalförstöring av de nyligen investerade 1,5 miljarder kronorna i flygplatsen och ha förödande effekter för Stockholmsregionens attraktionskraft och tillväxtpotential. Dessutom går Stockholm miste om en viktig möjlighet till att vara ledande inom innovativa transporter”, skriver Irene Svenonius i DI.

Flera länder i Europa har återinfört restriktioner och över hela kontinenten genomförs åtgärder för att bromsa effekterna av en andra virusvåg. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist varnar för att virusvågen och restriktionerna hotar den ekonomiska återhämtningen.

– Fortsätter vi i den här riktningen pekar det mot att vi riskerar den återhämtning som pågått sedan april. Återhämtningen är bräcklig och omgärdad av många frågetecken, säger han till Dagens Industri.

Han fortsätter:

– Situationen i Europa blir allt mer allvarlig, men man försöker samtidigt så långt som möjligt begränsa restriktionerna nu för att man är medveten om att generella nedstängningar får stora, ekonomiska konsekvenser.

Parallellt med en växande virusoro når börsen nya höjder.

– Börsen är på rekordnivå, men tittar man på arbetslösheten och konjunkturen så syns en helt annan bild – två skilda världar. Här och nu ser det inte bra ut, men blickar vi framåt så ljusnar bilden. Min bedömning är att när vi går in i 2021 har vi ett vaccin, vilket ökar förutsättningarna för att återhämtningen fortsätter, säger Robert Bergqvist till Dagens Industri.

Från den 29 oktober ska företagare med enskilda firmor kunna ansöka om coronastöd för omsättningstapp. Men stödet har fått kritik från flera instanser, bland annat från Svenskt Näringsliv och Företagarna.

– Vi får en hel del frågor från företagare som undrar ifall regeringen ville att omställningsstödet skulle misslyckas, säger Günther Mårder, vd Företagarna, till Dagens Industri.

Svenskt Näringsliv menar att den föreslagna gränsen för minskning i omsättning under perioderna maj till juli på 40 respektive 50 procent har satts för högt. De hade velat se att den gräns på 30 procent som gäller för stödperioden mars-april skulle användas även på efterföljande stödperioder.

Både Svenskt Näringsliv och Företagarna är kritiska till att uppdraget att det är Boverket som ska hantera firmornas ansökningar.

– Boverket är en synnerligen ovan myndighet för uppgiften. Hyresstödet, som de ansvarade för, är en helt annan fråga än att hantera enskilda näringsidkares omsättningstapp, säger Günther Mårder till Dagens Industri.

”Varför Skatteverket, som redan handlägger omställningsstödet, inte ska vara handläggande myndighet framgår ej av promemorian”, skriver Svenskt Näringsliv i sin remiss.

Länderna i Afrika kommer allt närmare ett Afrikanskt frihandelsområde, AfCFTA, det rapporterar Dagens Industri. 54 av kontinentens 55 länder har skrivit under avtalet, alla länder utom Eritrea. Dock har bara 30 av länderna ratificerat avtalet i sina parlament.

I avtalet som ska träda i kraft nästa år ingår fri rörlighet för affärsresande, ursprungsmärkning, tullfrihet för 90 procent av alla varor och förenklad handel över landsgränserna.

Afrikaexperten Peter Stein varnar dock för att det är osäkert om avtalet kan träda i kraft som planerat.

– Jag är inte säker på att tidsplanen är rimlig. Ett sådant här avtal tar lång tid även när alla parter drar åt samma håll. Här finns det många motstridiga intressen. Afrika, med 1,2 miljarder människor i dag, skulle bli i så fall bli världens största frihandelsområde. Men det är lång väg dit, säger Peter Stein till Dagens Industri.

Det är ett halvår sedan stödet för korttidsarbete lanserades. Men stor osäkerhet råder ännu kring vilka regler som gäller kring utdelningsfrågan. Extra oklart är det för småföretagarna, skriver Dagens Industri.

Claes Eriksson är redovisningsexpert på branschorganisationen Srf konsulterna.

– Vissa småföretagare som fattade beslut om utdelning i mars och april kände inte till att det fanns någon begränsning och försökte sedan backa beslutet på en ny årsstämma”, säger han till Dagens Industri och fortsätter

– Även om utdelningen inte har betalats ut, är det oklart om första beslutet gäller vilket i så fall innebär att man inte kan få korttidsstöd, säger han till Di.

Digitala vårdföretaget Kry har varit under hård attack i media de senaste dagarna, efter dess snabba tillväxt av nya vårdcentraler i Stockholm. Men det handlar om ett osakligt drev och en kritik som saknar hållbara argument, menar Lotta Engzell-Larsson i en ledare i Dagens Industri.

”Det är oerhört viktigt att vården granskas, både privat och offentlig. Men kritiken måste vara saklig och ha substans om den ska vara relevant. Det saknas helt i det pågående drevet”, skriver hon och hänvisar till artiklar i både SvD och DN.

Lotta Engzell-Larsson menar snarare att patienter snarare blir vinnare av Krys expansion.

”Nätläkarbolagen har fyllt en enormt viktig funktion under covid19-pandemin. Dels för att minska fysisk kontakt och därmed smittspridning, dels för att en del annars hade låtit bli att söka läkare av rädsla för smitta. De har dessutom i många fall frigjort resurser till covid19-vården. Generellt avlastar nätläkare i primärvården sjukhusens akutavdelningar eftersom patienter kan vända sig till dem i stället för att gå till akuten när vårdcentralen är stängd”, skriver hon.

Förenklingar inom skatteområdet är minst lika viktiga som skattenivåer när det gäller att skapa konkurrenskraftiga förutsättningar för företag i Sverige. Det anser Ulrika Lundh Eriksson och Anders Månsson, partners och skatterådgivare, PwC, i en debattartikel i Dagens Industri.

”När årets budgetproposition nyligen presenterades kunde vi ta del av flera förslag till skattelättnader för svenska företag. Detta är i rådande situation vällovligt. Samtidigt är det oroande att regeringen inte verkar vilja prioritera förenklingar för Sveriges företagare, trots att behovet är uppenbart”, skriver de i Di.

De skriver vidare att var tredje företag i undersökningen menar att tidsåtgången när det gäller skattehantering har ökat under de senaste fem åren, samtidigt som endast 8 procent upplever att den administrativa tidsåtgången har minskat.

”Givet den ökade digitalisering som samtidigt skett i övriga samhället borde detta ses som alarmerande”, skriver de.

Det statliga korttidsstödet får allvarliga konsekvenser för den svenska arbetsmarknaden med en växande engagemangsklyfta, säger Dimitris Gioulekas, koncernchef och medgrundare av it- och teknikkonsultbolaget Knightec, till Dagens Industri.

– De som har mycket att göra och jobbar på som vanligt utvecklas, får stora fördelar och hamnar i ett spjutspetsläge. De är inne i ett flås, medan de som exkluderas tappar motivationen, säger han.

Han menar att förändringen sker blixtsnabbt, och personer som tidigare hade nyckelfunktioner är nu inte längre del av ett sammanhang, och de företag som inte lagt krut på den arbetsbefriade personalen har en rejäl uppförsbacke framför sig, tror Dimitris Gioulekas.

– Där kommer vi att se en tydlig vattendelare. Det är en sak att få tillbaka medarbetare – om de inte är motiverade och startar, så att säga, springande blir det tufft.

Dimitris Gioulekas vill se en utfastning av korttidsstödet och att det blir billigare för företag att antälla.

Han fortsätter:

– Varför inte gynna företag som skapar arbetstillfällen och gör investeringar genom varaktiga sänkningar av arbetsgivaravgiften?”, säger Dimitris Gioulekas.

Han menar att vägen ur krisen inte kan vara att högkvalificerade människor får betalt för att sitta hemma.

– Vi behöver all hjälp vi kan för att hålla liv i vår ekonomi och försvara vår välfärd, avslutar han.

Jämfört med många andra länder har Sverige det låneutrymme som behövs för att investera sig ur coronakrisen. Det säger Marcus Wallenberg, ordförande i SEB och vice ordförande i Investor, i en intervju i Dagens Industri.

”Jämfört med andra nationer har vi ett väldigt stort utrymme att agera om vi vill”, säger han och pekar ut infrastrukturprojekt som järnväg och 5G-teknologi som möjliga investeringsområden.

”Det vore bra om vi kunde våga höja blicken och se att det finns långsiktiga mål som Sverige skulle kunna vidta – att använda det utrymme vi har i statsbudgeten för att göra något som innebär att vi kommer vara en konkurrenskraftig nation framöver”, säger Marcus Wallenberg till DI.

Han kommenterar även frågan om aktieutdelningar från banker, vilket många politiker motsätter sig.

”Vi har styrelser i företag som är satta av aktieägarna att se efter aktieägarnas intressen. De fattar sina beslut i varje enskilt bolag utifrån vad de ser för bolaget – så även för bankerna. Jag tror att det vore oerhört olyckligt om man frångick den principen, att det faktiskt är styrelsernas ansvar att fatta de besluten”, säger han.

Över en natt, praktiskt taget, gick en stor del av den svenska tjänstemannakåren över till att arbeta hemifrån. Hur påverkas organisationer och anställda av den nya digitala ordningen som tvingats fram på kort tid i coronasmittans spår? fPlus har pratat med Haval van Drumpt, vd för Tre Sverige, om hur företaget tacklat omställningen och hur han ser på Sveriges möjligheter att omfamna digitaliseringen i stort.