Trots att vattenmagasinen har hämtat sig efter förra sommarens extremtorka är elpriserna fortsatt höga, rapporterar Dagens Industri.

Vattenmagasinen har sakta men säkert återhämtat sig sedan förra sommarens varma väder. I juli 2018 låg elpriserna på 54 öre per kWh och har till samma månad i år sjunkit med 20 öre per kWh. Men ändå är elpriset högre än tidigare somrar, priserna har inte legat på över 30 öre per kWh sedan 2013.

Enligt Staffan Forsgren, affärsområdeschef på Skellefteå Kraft, förväntas elpriserna att stiga framöver och landa på 45 öre per kWh i vinter, och i snitt ligga på 30–35 öre kWh över resten av året.

Det kanske inte är så konstigt att kostnaderna för Klimatklivet blir hisnande höga, när pengarna har gått till klimatångestterapi – lektioner i vegansk matlagning och elcyklande, skriver Ellen Gustafsson i en ledare i Dagens Industri.

Ellen Gustafsson pekar på att de satsningar som pengarna gått till är föga resultatgivande. Enligt Naturvårdsverkets beräkningar är kostnaden per ton utsläppsminskning mellan 1 000 och 4 000 kronor. Det tål att jämföras med internationella klimatsatsningar som 2018 sas ligga på 60 kronor per ton utsläppsminskning.

En effektivisering är därför högst nödvändig – klimatet ligger illa till om stora utsläppsländer skulle börja hantera pengar i klimatåtgärder lika ovarsamt som vi, skriver Ellen Gustafsson.

”Föreställningen att svenska företagsledare skulle vara obildade är inte sann. Det slår en ny undersökning av företagsledares läsvanor fast”, skriver Handelshögskolan i Stockholms rektor Lars Strannegård med flera på DI debatt.

Jan Gradvall citerade i en krönika i DI en fransk affärsman som hävdade att man i Paris drog lott om vem som skulle träffa den svenska affärsmannen då denne enbart kunde prata om affärer eller golf. Ingen sades ha läst romaner eller sett konst.

”Den krönikan blev min kanske mest spridda någonsin. Den citerades på ledarsidor, i tal i Almedalen”, har Jan Gradvall kommenterat flera år senare, skriver debattörerna.

Nu hänvisar de till en undersökning gjord av Bokmässan i samarbete med Handelshögskolan i Stockholm. Den visar att 58 procent av de som besvarade enkäten läst en bok under gårdagen. Liknande studier över svenskars läsvanor visar på lägre siffror.

Debattörerna menar att nidbilder skapar klyftor i samhället oavsett vilken grupp de riktas mot. ”Det är därför viktigt att inte nedsättande och förminskande generaliseringar av svenska företagare får spridning och blir anekdotiska sanningar”, skriver de i DI.

Järnvägen har en avgörande roll för att uppnå klimatmålen och därför borde staten besluta om snabb utbyggnad av nya stambanor med hårda krav på klimatneutral anläggningsteknik, skriver företrädare för Tågoperatörerna och Swedtrain i en replik på Dagens Industri.

I repliken bemöter debattörerna Stockholms Handelskammare som tidigare i veckan meddelade att de säger tvärnej till höghastighetståg i Sverige. Enligt debattörerna missar Handelskammaren tre viktiga aspekter. Ökad kapacitet i transportsystemet och bostadsfrågan är två av dem, den tredje visionen om ett Europa med klimatsmarta och kapacitetsstarka transporter.

”Stockholms Handelskammares inspel innehåller intressanta förslag men har karaktären av avledningsmanöver. Politiken har lyckligtvis visioner och ansvarstagande politiker måste våga fatta de framåtblickande beslut som leder till ett starkare Sverige och konkurrenskraftigare näringsliv,” skriver företrädarna.

Butiksdöden breder ut sig i allt fler städer och nu larmar kedjorna om att hyrorna måste sänkas för att de ska överleva, skriver Dagens Industri.

Flertalet butikskedjor har signalerat att de vill omförhandla sina hyreskontrakt, bland annat rör det sig om Kapp-Ahl, Clas Ohlson och Kicks.

Det hade varit önskvärt med mer flexibla kontrakt, menar Kapp-Ahls Peter Andersson. Bland annat föreslår han att man då skulle ha med punkter för gemensam utvärdering för att se om kontraktet funkar för båda parter.

Från fastighetsägarnas sida bemöter man nödropen med liknande tankar om flexibilitet.

– Vi vet att konkurrensen från online får konsekvenser inte bara för handeln utan även för detaljhandelsfastigheterna. Därför har vi ögonen på detta och har börjat titta på våra kontrakt – går det skapa mer flexibilitet och hur kan vi tackla utmaningarna tillsammans? Jag tror det är viktigt att fastighetsföretagen inte underskattar utvecklingen, säger Reinhold Lennebo, vd för branschorganisationen Fastighetsägarna, till Dagens Industri.

Hur lyckas man skapa och uppehålla rekordtillväxt i sitt företag? Enligt Peter Dahlberg, stjärnentreprenören bakom Anicura, gäller det att vara strukturfascist. I intervju med Dagens Industri berättar han hur du lyckas få ditt företag att växa utan att tumma på kvaliteten.

Efter åtta framgångsrika år avgår Peter Dahlberg som vd för Anicura. Hans företag uppskattas ha växt med 40–50 procent årligen sedan starten, något som delvis beror på de lyckade förvärv som organisationen gjort. Enligt Peter Dahlberg krävs det mycket arbete för att lyckas med ett förvärv, och hans tips är att både ställa krav på kvalitet och att ha tydliga värderingar och en stark kultur inom den egna organisationen.

Dessutom får man inte stirra sig blind på de finansiella talen. Det är minst lika viktigt att medarbetare och kunder är nöjda. Därför måste man som chef det ha fortsatt nära kontakt med alla delar av organisationen när verksamheten börjar växa.

Och så gällde det ju att lägga fokus på struktur.

– Mycket handlar också om struktur. Man måste vara strukturfascist för att kunna driva 50-procentig tillväxt år efter år, säger Peter Dahlberg till DI.

Fler och fler butikslokaler börjar eka tomma i Sveriges städer. Tyvärr har butiksdöden bara börjat, säger Lennart Sten, ordförande för Fastighetsägarna, i en intervju i Dagens Industri.

Lennart Sten är ordförande i Fastighetsägarna och vd för Svenska Handelsfastigheter. Han menar att handelsdöden nu är en trend som slår hårt mot innerstadsbutiker, särskilt på grund av de höga hyrorna. En lösning skulle då enligt honom vara att just sänka hyrorna för handlare i innerstaden.

Men butiksdöden är snällare mot handelsområden utanför stadskärnan.

– Handelsområden, som vi äger och som kallas externhandel, ser inte ut att drabbas lika mycket – än i varje fall – för där handlar det mycket om volym och lågpris, säger Sten till Dagens Industri.

Sten menar att det inte är otänkbart att gamla butikslokaler blir bostäder.

– Det ser man utomlands i större städer. Först kanske i Stockholm där det är höga bostadspriser. Det här är den största stadsplaneringsfrågan som finns nu i Sverige, alltså hur vi kan säkerställa livet i innerstan framöver, säger Sten.

Svensk konkurrenskraft kan stärkas genom fortlöpande utbildning. Det skriver företrädare för sju lärosäten, sex arbetsgivarorganisationer och Sveriges Ingenjörer i DI debatt och presenterar modellen Study Friday för livslångt lärande. Modellen ska öppna för en samverkan mellan lärosäten och företag och ska gagna svensk konkurrenskraft.

”Svensk ekonomi är till stora delar byggd på en framgångsrik exportsektor som numera omfattar såväl produkter som tjänster. Ett högt teknikinnehåll i dessa har genom tiderna varit både ett kännetecken och en framgångsfaktor”, skriver debattörerna.

De skriver att det måste finnas möjlighet för företag att få sitt behov av spetsutbildning tillgodosett. Därför föreslår de bland annat att antagningssystemet borde förenklas för de som redan har en examen från högre utbildning, att statens ersättning till lärosäten förändras och ett avdrag på arbetsgivaravgiften för företag som investerar i anställdas kompetens.

Omkring 50 procent av alla hushåll upplever att de inte skulle klara en större ränteökning, skriver Dagens Industri.

Det är Demoskop, på uppdrag av SEB, som har frågat hushållen om hur väl förberedda de är på en femtioprocentig ökning av boendekostnaderna inom tre år.

– En så stor ökning av boendekostnaderna blir mycket kännbar för många och det är viktigt att vi är medvetna om att en sådan ökning är fullt möjlig. Ser man till räntan innebär en ökning med 50 procent bara att dagens snitträntor runt 1,5 procent stiger till någonstans runt 2,25 procent”, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till Dagens Industri.

Tack vare Januariavtalet är nu frågan om vinstförbud i välfärden nedlagd. Men trots detta försöker regeringen nu lägga krokben för privata företag med hjälp av offentlighetsprincipen. Något som undergräver det fria näringslivet, skriver Dan Olofsson på DI Debatt.

Att införa offentlighetsprincipen för privata friskolor, och i förlängningen alla välfärdsföretag, ökar den administrativa bördan för skolorna. Något som i längden kan innebära att friskolor successivt avvecklas när många duktiga pedagoger och huvudmän tröttnar.

”Den avgörande frågan här är om man vill värna friskolor och öppenhet. Då är det en enkel lösning att i skollagen beskriva vilka dokument och uppgifter som ska vara offentliga”, skriver Olofsson.