De flesta är överens om att mycket står på spel när EU går till val den 26 maj, skriver Dagens Industri.

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, berättar för tidningen att han fick kalla kårar när han hörde EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker berätta att han ville göra EU:s ”sociala pelare” till lag. Mest orolig är Peter Jeppsson för förslag om EU-gemensamma regler för löner och anställningsvillkor.

– Det finns absolut ett sådant hot, säger han.

Sara Skyttedal, Kristdemokraternas förstanamn, anser att det är unionens växande ambitioner i social- och föräldraförsäkringen, som gör det till ett ödesval.

– Många svenskar tycker att vi bör få utforma vår välfärd som vi vill här i Sverige, säger hon.

Socialdemokraternas Heléne Fritzon, stämmer däremot inte in i oron.

– De delar av högern som nu felaktigt påstår att man flyttar makt till Bryssel har aldrig någonsin stått upp för den svenska modellen i Sverige.

De EU-frågor som är viktiga för näringslivet handlar bland annat om enklare momsregler, frihandelsavtal och fria dataflöden.

Företagarnas vd Günther Mårder säger till Dagens Industri att det finns anledning att höja energinivån inför EU-valet. – Frihandelsavtal riktade mot Asien växer nu fram snabbt, men om parlamentet fylls av protektionister kan utvecklingen gå i stöpet”, säger han och hävdar att det finns en tillväxtpotential för EU:s ekonomier på hundratals miljarder euro med de nya avtalen.

Inom det digitala området håller samtidigt fritt flöde av data på att bli den ”femte friheten” efter fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor.

– Det kommer att påverka alla bolag, men risken är att de inser det lite för sent, säger han.

Kommuner från Stockholms län toppar listan med högst andel miljonlöntagare i Sverige. Dagens industri har listat landets rikaste kommuner baserat på statistik från Svenska Centralbyrån.

I toppkommunen Danderyd hade 2 628 personer en snittlön på drygt 2 miljoner kronor per år. Totalt är det 11,37 procent av kommunens befolkning som fick lön på över miljonen år 2017.

– Det är inte så stora förändringar från tidigare år. Det är Stockholmskommunerna och några i Skåne, som Vellinge, som alltid hamnar högt. Sen sticker gruvkommunerna Kiruna och Pajala också ut lite också med höga inkomster, säger Johan Lindberg, utredare på SCB, till Dagens Industri.

Dorotea är en av kommunerna som har färre 4 miljonärer. Det är också kommunen med högst inkomstskatt. Tidningen Entreprenör har tidigare berättat om serieentreprenören Bror Lövbrand som hade världens högsta skatt och därmed lämnade Dorotea.

Mycket tyder på att vi går mot en ny lågkonjunktur. Dagens Industri har samlat experternas tips för hur du rustar ditt företag och blir en vinnare när den slår till.

Tre av fyra bolagschefer räknar med att nästa lågkonjunktur slagit till innan år 2020 är slut, enligt konsultbolaget Axholmens årliga vd-enkät.

Tillväxtexperten Thomas Ahrens, vd för och grundare av Ahrens Invest, tipsar att om kunderna inte längre köper bolagets produkter – öka marginalerna på utbildning och service. Dessutom gäller det att hålla i pengarna och spara större investeringar till bättre tider.

– Skär ned på fasta kostnader. Lägg ut delar av produktionen och jobba som med ett dragspel. När det är läge – ta hem all produktion. I lågkonjunktur vill man inte lägga pengar på externa underleverantörer, säger Thomas Arens till Dagens Industri.

Lojalitet är ett annat viktigt tips, något som är utmärkande för de flesta superföretag. Har man byggt en lojal kundkrets kan man lita på att de inte sviker, även i kristider.

– Relationsbyggande som strategi kommer mer till sin rätt när konjunkturen vänder. Sedan 2015 har vi haft en extrem konjunkturuppgång där en hel del företag blivit framgångsrika av att attrahera riskkapital – inte av att de är enormt skickliga på att utveckla sin verksamhet, säger Per Weidenman, analytiker på Bisnode, till Dagens Industri.

Andra tips är att effektivisera företaget försiktigt i kristider, och att skaffa en kriskassa.

Effekterna av Finansinspektionens amorteringskrav och bankernas tuffare kontroller börjar nu synas ordentligt. Två av tre bostadsköpare i Stockholm och Göteborg vittnar om att deras bostadssökande har påverkats, visar en undersökning av Hemnet som Dagens Industri rapporterar om. Den vanligaste effekten är att man avvaktar eller skjuter upp bostadsaffären.

– Det har funnits olika meningar om hur mycket amorteringskravet och en mer restriktiv kreditgivning påverkat marknaden. Vi tycker att den här undersökningen belägger att det har skapat en stor osäkerhet och påverkat många, särskilt i storstadsområdena, säger Hemnets talesperson Staffan Tell i DI.

I Malmö säger omkring hälften att de påverkats, vilket ligger i linje med snittet i landet.

– Sedan kan man bara spekulera i vad det är man avvaktar, kanske att marknaden ska stabiliseras eller om det eventuellt kommer ytterligare krav framöver, säger Staffan Tell.

Samtidigt meddelade SBAB i dag att de höjer bolåneräntorna, som ett direkt svar på Riksbankens räntehöjning i går. Det skriver banken i ett pressmeddelande.

”Sverige hade haft en friskare penningpolitik om vi varit med i eurozonen”, skriver Arvid Åhlund i Dagens Industri. På torsdagen höjde Riksbanken reporäntan för första gången på sju år. Men Riksbanken är egentligen maktlös, menar Åhlund.

Svensk ekonomi är alltför sammanflätad med den globala, vilket gör Riksbanken maktlös inför strukturella förändringar. Åhlund menar att Riksbanken i praktiken måste ta större hänsyn till penningpolitiken som Europeiska centralbanken och Federal Reserve för, än hemmaplanens ekonomiska realiteter.

”Varför? Därför att små, öppna ekonomier helt enkelt inte klarar av att föra en självständig penningpolitik i en värld där kapitalflödena är så stora och fria. ”Inför kapitalkontroller eller låt Fed styra din ekonomi”, som Financial Times sammanfattade det häromåret. Med andra ord: Riksbanken må vara oberoende. Den är definitivt inte självständig”, skriver Åhlund.

”I en sådan värld, där den svaga kronan framför allt är en funktion av Riksbankens beroendeförhållande till ECB, hade ett fullt medlemskap varit bättre”, avslutar han.

Det är Stefan Löfvens (S) sista chans och för Socialdemokraterna är det förmågan att samarbeta med mittenpartierna som kommer att göra skillnad. Det skriver Dagens Nyheter (oberoende liberal) på sin ledarsida.

“Det kräver insikt om Sveriges reformbehov och mod att göra upp med den egna rörelsens särintressen. Stefan Löfven har en chans kvar att visa de egenskaperna.”

Sydöstrans socialdemokratiska ledarsida skriver också om regeringsbildningen.

”Vill landets liberaler 100 år efter demokratins genombrott värna om liberalismens fortbestånd, kan inte C och L medverka till en liten högerregering som är beroende av ett nationalistiskt och antiliberalt parti som SD.”

Socialdemokratiska Folkbladet skriver att läget för Liberalerna är desperat och att det i riksdagen krävs mer samarbete.

“Inte om ytterligheter och tokigheter. Utan om det breda och i huvudsak kloka som ju dominerar riksdagen”.

På fredag kommer riksdagen av allt att döma att för andra gången rösta ned en föreslagen statsministerkandidat. Det betyder att det nu finns flera scenarier, skriver Tommy Möller, professor i statsvetenskap i en debattartikel i Dagens Industri.

Han räknar upp flera exempel. Det första är att talmannen höjer insatserna och genomför ytterligare en omröstning där chanserna för att den föreslagna kandidaten ska vinna är små. Här skulle såväl Annie Lööf som Jimmie Åkesson vara möjliga, menar Tommy Möller.

Efter det kan det bli Kristersson, men eftersom SD gärna vill ha ett extra val kan de rösta nej även till honom. Ett annat scenario skulle kunna vara att Socialdemokraterna lockar till sig Centerpartiet, genom att göra ännu mer långtgående eftergifter än det som gjordes under förra helgen. Det scenariot tror dock Tommy Möller är osannolikt.

Ytterligare ett scenario skulle kunna vara att Annie Lööf blir statminister i en regering bestående av C och L och möjligen MP.

”Risken är stor att landets första kvinnliga statsminister skulle bli den mest misslyckade”, skriver Tommy Möller. Han fortsätter:

”En del är dock övertygade om att det är detta som är Annie Lööfs stora plan och att det är denna plan som förklarar hennes minst sagt svårförklarliga agerande denna höst. Jag tror – notera ordet tror – det är att kraftigt underskatta hennes politiska omdöme.”

Tobias Wikström på DI:s ledarsida kritiserar DN:s ledare som förespråkar att Centerpartiet och Liberalerna ska komma överens med Socialdemokraterna genom att gå med på sänkt skatt på arbete och höjd skatt på kapital.

”Idén är precis den som drivs av LO. Varför liberala partier skulle förespråka detta är oklart.”, skriver Tobias Wikström.

Han menar att kapitalskatter betalas på sådant som bör uppmuntras, såsom sparande, företagande och flytt. Därför är blocköverskridande överenskommelser om just skatter en dålig idé. Det är kanske den mest tydliga vänster–höger-fråga som finns i politiken.

”Att för liberala krafter kompromissa med det parti som har upprätthållit världens högsta marginalskatter och ett högt totalt skattetryck är riskabelt, särskilt om man inte förstår hur olika sorters skatter påverkar ekonomin.”, fortsätter Tobias Wikström.

E-handelstrenden har nått Ikea och varslet är inte det sista som kommer, skriver ekonomijournalisten Dan Lucas i en kommentar i DN.

Ikea fortsätter att växa men i ett trögare tempo. Dagens varsel är ett svar från ledningens sida på utmaningen att Ikea måste bli bättre på det nya kundbeteende som har uppstått i e-handelns och digitaliseringens tidevarv, menar Dan Lucas.

I våras uppgav Sverigechefen Håkan Svedman i en intervju med Dagens Industri att 70 procent av försäljningen sker i varuhusen och 30 procent görs via e-handeln. Håkan Svedman spådde att siffrorna är de omvända om tio år.

Dan Lucas konstaterar: ”Den revolution som hela handeln står inför innebär att jobb kommer att försvinna. Bransch efter bransch märker redan av det och den utvecklingen lär inte upphöra.”

Frustrationen växer över den utdragna regeringsbildningen. Nu vittnar flera toppchefer från näringslivet om kännbara konsekvenser, rapporterar Dagens Industri.

Situationen är mycket olycklig, menar Tomas Billing, vd för investeringsföretaget Nordstjernan och ordförande i byggföretaget NCC.

– Att det drar ut på tiden är inte bra för Sverige, varken för näringslivet eller för andra delar av det svenska samhället, säger han till DI.

Även Magnus Hall, vd för energijätten Vattenfall vill att politikerna snabbar på för att hitta en lösning. Han drar paralleller till näringslivet.

– Efter ett tag blir det allt tydligare att ledningsfunktionen saknas. Man kan inte ta beslut om den framtida inriktningen eftersom man inte har det mandatet. Och det är i just den situationen vi befinner oss i nu, säger Magnus Hall till DI.