Det görs för lite för att stoppa cyberattacker. Det anser chefer för hundra av Sveriges största företag, enligt en undersökning från PwC. Närmare hälften av företagen säger sig ha blivit utsatta för attacker.

Och vad värre är: attackerna väntas bli fler framöver.

– Undersökningen visar att våra beslutsfattare måste gå från ord till handling och bli mer tydliga och konkreta när det gäller lösningar. Annars riskerar vi att stora värden går förlorade och i värsta fall hotas även viktig samhällsstruktur, menar Jakob Bundgaard ansvarig Cyber Security, PwC Sverige, till Civilekonomen.

Han fortsätter:

– Vi ser också tydligt att säkerheten inte hänger med teknikutvecklingen. Så många som 81 procent anser att ny teknik som till exempel robotik och automatisering ökar riskerna för cyberattacker.

Det är större risk att organisationen drabbas av en cyberattack än en finanskris inom de närmsta tolv månaderna, det anser nästan fyra av tio svenska beslutsfattare. Men trots det lägger företagen inte mer kapital på sin cybersäkerhet än var tionde krona av it-budgeten. Det visar en ny rapport från NTT Security, skriver säkerhetsföretaget i ett pressmeddelande.

NTT Securitys nya Risk:Value Report för 2019 visar att svenska företag ser cyberattacker mot organisationen som det största hotet mot företaget. På andra plats kommer hotet om en cyberattack mot kritisk infrastruktur, såsom energi, transport eller telekom. Finanskris anser man vara tredje största hotet.

Men i rapporten framkommer även att svenska företag bara lägger i snitt 13 procent av sin it-budget på it-säkerhet.

– Om inte cybersäkerheten sätts högst upp på agendan kommer tyvärr säkerhetsincidenter fortsätta att skapa nya löpsedlar, säger Björn Lantto, säkerhetsexpert på NTT Security, i pressmeddelandet.

Kinesiska staten har bedrivit cyberspionage mot flera av världens största it-bolag, enligt källor till Reuters. Ett av dem är Ericsson, som ska ha utsatts för minst fem kinesiska hackerattacker mellan 2014 och 2017. Syftet misstänks ha varit att komma över företagshemligheter.

– Det har varit attacker mot företagets nätverk, säger en talesperson från Ericsson till Reuters, men försäkrar samtidigt att ingen av Ericssons kunder ska ha blivit utsatt för en framgångsrik attack.

Hackeroffensiven är känd som Cloud Hopper och kinesiska staten misstänks ligga bakom, skriver Reuters. Men Kinas utrikesdepartement förnekar all inblandning.

Bland de berörda företagen finns IBM, HP och Fujitsu.

University of Sydney och Commonwealth Scientific and Industrial Research Organisation (CSIRO) har låtit genomföra en analys av över en miljon appar i Googles Playbutik. Och man konstaterar att appbutiken är full av lömska och snokande appar. Man har nämligen hittat hela 49 068 appar som utformats som andra kända appar, varav 2 040 bär på skadlig kod av olika slag. Apparna begär bland annat tillgång till diverse telefonfunktioner som originalen man försöker efterlikna aldrig ber om. De appar som det skapats flest ”kopior” av är spelen Temple Run, Free Flow och Hill Climb Racing.

Svenska storbolag ger tummen ned till den svenska it-säkerheten, skriver PWC, som har intervjuat chefer i 100 av Sveriges största bolag. Domen från företagen är hård.

Ungefär hälften av bolagen, 49 procent, uppger i undersökningen att de har varit utsatta för cyberattacker under 2018.

Inte nog med det. Företagen räknar med att det blir värre framöver. 65 procent av bolagen räknar med att 2019 blir ett år då attackerna kommer att öka ytterligare.

– Undersökningen visar att våra beslutsfattare måste gå från ord till handling och bli mer tydliga och konkreta när det gäller lösningar. Annars riskerar vi att stora värden går förlorade och i värsta fall hotas även viktig samhällsstruktur, säger Jakob Bundgaard ansvarig för cybersäkerhet på PWC Sverige, i pressmeddelande.

Frågan är inte om, utan när, en svensk storstad drabbas av en liknande attack som den amerikanska staden Baltimore. Det säger it-säkerhetsexperten Fredrik Blix till TT.

– Inom de närmaste åren så kommer vi att se något liknande i en större svensk stad.

En framgångsrik attack skulle kunna få stora konsekvenser, enligt Blix. Det gäller bland annat vattenrening, elförsörjning och inpassering till lokaltrafiken.

– På ett sätt är det bra att det här händer i Baltimore, för då kan vi analysera den här händelsen och lära oss av den.

Hackarna som sedan början av maj blockerat flera av Baltimores system kräver betalning i Bitcoin för att låsa upp systemen.

Näringslivet står under ständig digital attack från andra länder. Tillvägagångssätten är svåra att förutse. Läget oroar, och det görs på tok för lite för att öka cybersäkerheten anser 100 chefer i landets största bolag, visar en undersökning från PWC, enligt ett pressmeddelande.

Hälften av bolagen utsattes för cyberattacker under fjolåret och än mörkare ser det ut för 2019. 65 procent räknar med fler cyberattacker mot organisationen. Samtidig anser åtta av tio chefer att det svenska samhället inte är rustat för att klara av de ökande cyberhoten.

– Vi ser att säkerheten inte hänger med teknikutvecklingen. 81 procent anser att ny teknik, som till exempel robotik och automatisering, ökar riskerna för cyberattacker, säger Jakob Bundgaard, ansvarig Cyber Security, PwC Sverige.

Hur möter man då hotet? Enligt undersökningen så handlar det till exempel om ett ökat samarbete mellan det offentliga och privata näringslivet.

Även Dag Hartelius, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, är medveten om problemen. I en Di-intervju konstaterar han att cyberangrepp direkt syftar till att stjäla företagshemligheter och innovationer.

– Vi ser att angripare inte alltid går direkt på det företag man är ute efter, utan via underleverantörer. Det är ett bekymmersamt hot, säger han till Di.se.

Robert Siwertz, tidigare säkerhetschef på Must, varnar nu för att näringslivet blivit ett allt vanligare mål för cyberattacker.

Det skriver Dagens Industri.

Det är ofta länder som ligger bakom attackerna och syftet är att ge de egna nationella företagen försprång och fördelar i den globala konkurrensen.

”Det den utförande nationen vinner är inte bara att deras företag går bättre, utan hela nationens ekonomi kan påverkas på ett mer positivt sätt samtidigt som den angripna nationens ekonomi påverkas negativt”, säger Robert Siwertz, till Dagens Industri.

Ett exempel är cyberattacken mot den danska rederi- och oljejätten Maersk som kostade transportjätten cirka 2 miljarder kronor i förlorade intäkter när exempelvis containerfartygen inte kunde komma in i hamn på grund av att navigationssystemen låg nere.

Robert Siwerts tror att cyberattacker mot företag kommer att öka eftersom man med relativt små medel kan orsaka stor skada.

Det kan till exempel handla om att attackera robotar inom industrin så att de gör fel i produktionen vilket allvarligt kan skada ett företags varumärke.

Microsoft har på senare tid upptäckt ett antal samordnade cyberattacker mot europeiska tankesmedjor och ideella organisationer som fokuserar på frågor som rör "demokrati, valintegritet och allmän ordning" och som har nära förbindelser med statliga tjänstemän. Det rapporterar sajten euractiv.com.

– Med valet till Europaparlamentet i vår och amerikanska presidentvalet nästa år är det viktigare än någonsin att vi är på vår vakt att skydda våra demokratier från utländsk inblandning, kommenterar Karen Donfried, ordförande för German Marshall Fund, som nyligen drabbades av dataintrång riktat mot de anställda.

Hotet riktas inte bara mot kandidater och valkampanjer, även organisationer och individer måste vara medvetna och förberedda på att det finns onda krafter i den digitala världen som försöker utnyttja dem, konstaterar hon.

Microsoft betonar att det är kritiskt för organisationer som stöder den demokratiska processen att ha ett toppmodernt skydd mot cyberattacker fram till EU-valet i maj, för att undvika risken för manipulering valresultatet.

Cyberattackerna mot Sverige ökar och blir allt mer avancerade. I förlängningen utgör de ett hot mot landets välstånd. Det säger Cecilia Laurén, säkerhetsexpert på Försvarets radioanstalt (FRA), till DI.

Enligt Laurén är angreppen riktade mot allt ifrån myndigheter och statliga bolag till lärosäten och privata företag. Forskningsresultat och patent är högintressant för många stater.

– Andra uppgifter som statsaktörer vill komma åt handlar om Sveriges försvarsförmåga och försvarsindustri, säger Laurén till DI.