Den nationella samordnarens rapport om utsatta EU/EES-medborgare präglas av så mycket slarv, ogrundade slutsatser och felaktigheter att den inte kan ligga till grund för en framtida politik. Det skriver företrädare för Amnesty, Räddningsmissionen och Civil Rights Defenders på SvD Debatt.

De beskriver behoven som skriande – en Amnesty-rapport från 2018 visade att hemlösa EU-medborgare bor under broar och i bilar, vittnar om hatbrott, trakasseras av poliser och inte har tillgång till vatten och subventionerad sjukvård. Men trots att samordnaren haft sitt uppdrag sedan 2016 ger hans slutrapport inga svar på vad regering, regioner och kommuner bör göra åt situationen, skriver debattörerna.

”Samordnarens slutsatser går nämligen i huvudsak ut på att fortsatt samverkan vore bra. Varför framgår inte.”

Avslutningsvis skriver debattörerna att de gärna bistår regeringen i arbetet med att utarbeta en seriös politik för EU-medborgare som lever i utsatthet.

Riksdagen har godkänt regeringens förslag att ratificera EU:s samarbetsavtal med Kuba, rapporterar TT. Detta efter att Vänsterpartiet och Moderaterna stöttat förslaget. C, L, SD och KD reserverade sig gemensamt mot beslutet.

Beslutet möts av kritik av Civil Right Defenders, som menar att EU inte längre ställer krav på demokratisering av Kuba.

Även KD:s Jakob Forssmed kritiserar beslutet på Twitter.

”Beklämmande att riksdagen tycks rösta ja t EU:s kravlösa avtal m diktaturens Kuba, med fördelar i form av handel och bistånd samtidigt som förtrycket fortsätter. Riksdagens majoritet- (s), (mp), (v) + (m) - försitter historisk chans”, skriver Forssmed.

Med hjälp av Moderaterna och Vänsterpartiet ror regeringen till slut hem ett ja till EU:s samarbetsavtal med Kuba.

Moderata ungdomsförbundet (Muf) rasar medan Vänsterpartiet ser avtalet som ett medel för demokratisk utveckling.

Organisationen Civil Right Defenders som polisanmälde flera av de nazister som demonstrerade under bokmässan i Göteborg 2017 är besvikna över dagens tingsrättsdom.

Fem nazister döms för våldsamt upplopp men samtliga frias från hets mot folkgrupp, vilket innebär att en ny praxis kring hur rätten ska tolka nazistiska symboler uteblir.

– Vi är besvikna över att domstolen tolkar hatlagstiftningen snävt. Vi menar att domstolen borde ha gjort en bredare tolkning och bedömt att de olika handlingar som NMR utförde under demonstrationen utgjorde hets mot folkgrupp och därmed är olagliga, säger John Stauffer, chefsjurist på Civil Rights Defenders, i ett pressmeddelande.

”Sverige har inte några internationella förpliktelser att erkänna särskilda rättigheter för samerna”, hävdar staten i det så kallade Girjasmålet, en utsaga som på nytt får kritik när fallet behandlas i Högsta domstolen. Det rapporterar Sameradion & SVT Sápmi.

Rättsprocessen, där samebyn Girjas stämt staten för ensamrätt till jakt och fiske i samebyns område, har pågått i tio år. I tisdags inledde staten sin sakframställan.

Civil Rights Defenders menar att det är allvarligt att staten inte säger sig kännas vid sina internationella förpliktelser och Mattias Åhrén, professor i urfolksrätt vid Universitetet i Tromsö, hävdar att Sverige ”självklart” har folkrättsliga förpliktelser mot samerna som urfolk.

Hat och hot på nätet hotar yttrandefriheten, skriver Anders L Pettersson och Marcin de Kaminski från Civil Rights Defenders i en debattartikel i Aftonbladet. ”Själva grundpelaren för demokratin, det fria ordet, är under attack”, skriver de. Enligt organisationens nya rapport om hat och hot på nätet tvekar många opinionsbildare att yttra sig ibland.

Svenska staten anmäls till Justitiekanslern (JK) av Civil Rights Defenders (CRD) och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar, rapporterar SvD.

Anmälan gäller ett fall där de hävdar att en bristfällig åldersbedömning lett till att en ensamkommande nekats asyl.

– Vi vill att JK gör en bedömning av vår klients situation och konstaterar människorättskränkning, som vi menar har skett, säger Tilda Pontén, jurist på CRD.

Personens knä och visdomstand undersöktes och eftersom knäet bedömdes vara färdigvuxet bedömdes han vara 18 år eller äldre. Rättsmedicinalverket, Migrationsverket och migrationsdomstolen anmäls till JK i fallet.

Regeringen bör tillsätta en oberoende utredning av medicinska åldersbedömningar och presentera en ny metod för medicinsk åldersbedömning. Det uppmanar tre av ledarna för Sveriges advokatsamfund, Civil Rights Defenders och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar i en debattartikel i SvD.

Men inte bara Rättsmedicinalverket som genomfört åldersbedömningarna bör granskas enligt debattörerna. Även Migrationsverket och migrationsdomstolarna bör utredas eftersom de bär ett ansvar för att underlagen fått ett så stort genomslag i asylärenden menar de.

”Resultaten av den starkt kritiserade och ifrågasatta medicinska metoden för åldersbedömning borde givetvis behandlas med stor försiktighet av Migrationsverket och migrationsdomstolarna.”

Att personer stoppas av polis på grund av sin hudfärg eller etnicitet är något som öppet diskuteras i bland annat Storbritannien och USA – men i Sverige är det desto tystare kring företeelsen. Det rapporterar Kalla fakta som har talat med närmare 100 personer som vittnar om hur de utan anledning kontrollerats av polis.

– Den svenska polisen befinner sig där vi var i Storbritannien för 14 år sedan. Det här är en väldigt svår fråga att ta till sig, både för individen och organisationen, säger Victor Olisa som är forskare i polisiärt ledarskap vid London School of Political Science.

Den svenska polisledningen har inte ställt upp på en intervju i programmet. Myndigheten kommenterar i ett mejl att man oftare utför kontroller där det förekommer mer kriminalitet.

– Ett erkännande från polisens egen sida om att det här är ett problem skulle jag säga är första steget, säger John Stauffer, chefsjurist på människorättsorganisationen Civil Rights Defenders.

I vår ska Sveriges riksdag rösta om EU:s nya avtal om bland annat handel och bistånd med Kuba. Några av Kubas mest kända demokratiaktivister uppmanar Sverige att rösta nej, skriver företrädare för Civil Rights Defenders på DN Debatt.

De reformer som landet genomfört på senare år har inte förbättrat situationen för människorättsförsvarare, i stället har utvecklingen gått åt motsatt håll och hela organisationer har tvingats i exil, skriver debattörerna.

Genom att röst nej till avtalet menar de att Sverige skulle sända en signal till den kubanska regimen att demokrati och mänskliga rättigheter måste börja respekteras.