Onsdagens besked att M, KD, V och SD är överens om att tillföra 7,5 miljarder kronor till kommuner och regioner betyder att det politiska landskapet fortsätter att ombildas. Det skriver DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg i en analys.

Centerns satsning på slopade arbetsgivaravgifter för enklare jobb har fått strykas från januariavtalet, bara en månad efter att regeringen tvingats skjuta fram reformen av Arbetsförmedlingen. Trots detta menar Stenberg att samarbetet ser ut att överleva – men det kommer bli fortsatt svårt för januaripartierna.

Lena Mellin på Aftonbladet skräder inte orden när hon kallar riksdagen för ”rena lekstugan”. Hon menar att partiledarna beter sig som barnrumpor – och värst är Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V).

I värsta fall kan det fortsatta käbblet skada ”tilltron till demokratin som den är organiserad i Sverige, parlamentarism baserad på allmän och lika rösträtt”, skriver hon.

De punkter som stryks ur januariavtalet för att betala för de extra miljarderna till välfärden har tung politisk-symbolisk betydelse, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys. Både C:s ingångsavdrag och MP:s utvecklingstid – en uppdatering av friåret – är viktiga frågor för partierna.

”Före jul tvingade samma riskdagsmajoritet regeringen att backa från Centerns modell för att privatisera Arbetsförmedlingen. Så en fråga i dag är väl den här: Hur mycket stryk tål Centern?” skriver han.

SVT:s Elisabeth Marmorstein är inne på samma spår.

– Vi får ser hur det här slutar, men självklart är det besvärligt för samarbetet att detta sker. Sedan att det handlar om välfärden tror jag inte Socialdemokraterna har något emot, säger hon i SVT:s sändning.

Det är mycket beklagligt att Moderaterna väljer att gå fram med en ändringsbudget ihop med Vänsterpartiet och Kristdemokraterna, skriver Centerns vikarierande partiledare Anders W Jonsson på Facebook.

”Moderaterna brukade vara ett parti som klarade av att hålla två tankar i huvudet samtidigt – vi kan både sänka skatten och satsa på välfärden. Det visade vi inte minst under Alliansåren. Nu överger M och KD traditionell borgerlig politik för att samarbeta med Vänsterpartiet”, skriver Jonsson.

”Centerpartiet har fokus på sakpolitik och leverans för att lösa Sveriges utmaningar. Det är vad som behövs, inte politiskt kaos.”

Skattehöjningen han syftar på är att oppositionen vill finansiera sitt förslag genom att inte införa det så kallade ingångsavdraget, skriver TT. Det är ett förslag från Centerpartiet för att unga och nyanlända ska få in en fot på arbetsmarknaden samtidigt som det blir billigare för företag att anställa.

Januaripartiernas miljardsatsning på välfärden är ett av flera ämnen som lyfts på tidningarnas ledarsidor under morgonen. Satsningen får kritik – men på olika sätt.

Expressens ledarredaktion är kritisk mot att det tagit så lång tid för S, MP, C och L att se kommunernas akuta ekonomiska behov. De menar att satsningen borde ha kommit redan i höstbudgeten, en budget som ledarsidan för övrigt menar är ”usel”.

”De var så upptagna med att bocka av punkterna i januariuppgörelsen att de inte såg utvecklingen i landet.”

Jenny Wennberg, ledarskribent på Aftonbladet, tycker att regeringen är alldeles för defensiv i frågan och menar att fem miljarder inte räcker på långa vägar. Om Löfven och Socialdemokraterna ändå klarar av att möta problemen inom välfärden är mycket vunnet inför nästa val, menar hon.

”Löser regeringen välfärdens problem minskar man på köpet otryggheten och kriminaliteten som just nu byggs en dålig skola och ett utsatt område i taget.”

Sverigedemokraterna är med 24 procent nu för första gången störst i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter sedan november och gått om Socialdemokraterna, som har backat med 1 procentenhet till 23,5 procent.

KD backar med 1,1 procentenheter och ligger nu på samma nivå som vid valet 2018. Men om det var val i dag skulle SD, M och KD få en majoritet i riksdagen med 177 mandat.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

Januaripartiernas välfärdssatsning som presenterades vid lunchtid verkar vara ett försök att rädda regeringens auktoritet i ekonomisk-politiska frågor, om man får tro SvD:s inrikespolitiske kommentator Göran Eriksson.

Han menar att januaripartierna är tydliga med att den nya satsningen kommer efter påtryckningar från oppositionspartierna, och skriver att det hela utvecklats till en sorts ”välfärdspoker”.

”Det vore politiskt riskabelt att låta väljarna leva med bilden att Moderaterna och Sverigedemokraterna har högre ambitioner för välfärden än vad januaripartierna har.”

Enligt Eriksson lägger sig riksdagen någonstans i mitten av de andra partiernas förslag på området.

SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein menar att framförallt Vänsterpartiet och Moderaterna försökt ligga steget före januaripartierna och att regeringen med dagens besked vill stoppa oppositionen från att föreslå egna budgetar.

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Januaripartierna satsar fem miljarder extra på välfärden i vårbudgeten efter krav från oppositionspartierna. Det meddelade företrädare för S, MP, C och L vid en pressträff. 70 procent går till kommunsektorn och 30 procent på regional nivå.

– Bedömningen är att det här är väl avvägt i det här läget, säger finansminister Magdalena Andersson (S).

Pengarna ska bland annat gå till kommuner som tagit ett särskilt stort ansvar för integrationen. Med satsningen vill man även anställa fler sjuksköterskor och fler lärarassistenter inom skolan. Pengarna ska ligga kvar även 2021.

Beskedet om hur det hela finansieras kommer i vårpropositionen.

”En giftig cocktail”. Ebba Busch beskrivning av samhällsutvecklingen och januariavtalet är inte mild. ”Det är då man får den här mixen av rekordmånga sprängningar och friår”, låter KD-ledarens slutsats. I en längre intervju med fPlus berättar oppositionspolitikern om vad som ligger bakom utspelet i veckan om extra val och hur vägen till regeringsmakten kan se ut.

Statligt upphandlade nattåg ut i Europa kräver så stora subventioner att de är svåra att försvara. Det säger Centerpartiets trafiktalesperson Anders Åkesson till Sydsvenskan.

Detta gör att den första planerade subventionerade nattågslinjen, mellan Malmö och Köln, kan hotas. Linjen behöver subventioner på 60 miljoner kronor varje år, enligt ett delbetänkande från Trafikverket.

– De kostnader som anges är orimliga, säger Åkesson till tidningen.