Sprickan mellan Allianspartiernas väljare är tydlig. Det visar en mätning från DN/Ipsos, där man har bett väljarna att etikettera sig själva ideologiskt.

Konservatismen är en av de dominerande uppfattningarna för väljarna inom såväl M och KD – och detsamma gäller för SD-väljarna. Samma etikett är mycket ovanlig för de liberala C- och L-väljarna, som däremot i hög grad kallar sig feminister. Det är i sin tur mycket ovanligt bland väljarna i M, KD och SD.

Liberal är dock fortsatt den vanligaste benämningen bland väljare inom M, C och L – som också kallar sig globalister. Det står i skarp kontrast till SD-väljarna som i stället ser sig som nationalister. Bland KD:s väljare finns både globalister och nationalister.

104 tidigare riksdagspolitiker kvitterade ut drygt 18,6 miljoner kronor förra året i inkomstgaranti. Det visar en kartläggning som DN har gjort.

Dessa politiker har inga uppdrag i dag, men försörjs ändå helt eller delvis av riksdagen. Anledning är den så kallade fallskärmen som ger ex-politiker inkomstgaranti i jakten på nytt jobb. Systemet gjordes om 2013 så att man bara kan få fallskärm i två år i stället för 15, men för de som valdes in 2014 gäller de gamla reglerna.

– De är skickliga på att skapa sys­tem som i grunden ändå är förmån­liga för dem själva, säger Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, till DN.

Riksdagsvalet i grannlandet har diskuterats flitigt på svenska ledarsidor de senaste dagarna men trots det konstaterar flera av dem att bevakningen har varit bristfällig. Enligt Lars Ströman på Nerikes Allehandas ledarsida betraktas finsk politik ofta med en överlägsenhet. Han menar dock att Sverige har mycket att lära av den finska pragmatismen där blockpolitiken är svag och ideologiska motståndare inte sällan styr ihop. ”Att Liberalerna och Centerpartiet inte sitter i regeringen är till exempel en snuttefilt till dem som inte vill överge Alliansen, trots att Alliansen inte längre existerar” skriver han. Eskilstuna-Kurirens ledarsida spekulerar i potentiella regeringsbildningar och beklagar sig över Centerns nederlag. De menar att partiets förlust ligger i att de givit vika åt de höger-konservativa partierna. ”Hade de i Finlands center tänkt mer som Annie Lööf hade detta inte hänt”.

Då en majoritet krävs för regeringsbildning i Finland återstår det nu att se vilka partier som sluter upp med SDP. Kring detta reflekterar Håkan Boström på Göteborgs-Postens ledarsida samtidigt som han oroar sig över den politiska splittringen som valresultatet visar på. Han pekar också på högerpopulistiska partiers bristande förmåga i att sitta i regeringsställning. ”Erfarenheten som finns talar för att grundproblemet med de högerpopulistiska partierna i Norden helt enkelt inte är att de driver regeringar i en extremistisk riktning, utan att de är opålitliga och instabila när det kommer till att ta regeringsansvar”.

Centerpartiet vill utreda en ny brottsrubricering för kontrollerande beteende i nära relationer. ”När anmälningar om våld i nära relationer kraftigt ökar är det ytterst viktigt att vi agerar”, skriver partiet i ett pressmeddelande.

– Det här är en viktig jämställdhetsfråga. Det som leder till våld i nära relationer börjar ofta med kontrollerande beteenden och psykisk misshandel, säger C-ledamoten Abir Al-Sahlani.

Enligt Dagens Nyheter är förslaget är i sin ”absoluta inledningsfas”. Det är också oklart exakt hur beteendet ska definieras.

På måndagskvällen blev det klart att Katrineholm ska inför ett förbud mot tiggeri, sedan Moderaterna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna röstat ja till det förslaget.

Centerpartiets gruppledare Inger Fredriksson beskriver det som en sorgens dag.

– Det har blivit kallare i Katrineholm, säger hon till P4 Sörmland.

Liberalernas obegripliga vallöfte om en europeisk koldioxidskatt stjälper mer än det hjälper om vi ska nå klimatmålen, skriver Emma Wiesner, kandidat till Europaparlamentet för Centerpartiet, på SvD Debatt.

EU har redan infört ekonomiska styrmedel för minskade koldioxidutsläpp. Det är en av de stora framgångarna klimatområdet och förslaget hotar att stoppa framtida framsteg.

”I bästa fall kommer förslaget aldrig genomföras, i sämsta fall riskeras decennier av europeiska framgångar på klimatområdet”, skriver Wiesner.

Istället bör fokus ligga på ytterligare skärpningar av EU:s utsläppshandel. Centerpartiet, skriver Wiesner, kommer jobba för att vidga och skärpa utsläppshandeln, så att vi får ett högre pris på koldioxid.

Sverige borde betala 15 miljarder kronor om året mer i EU-avgift, enligt ett förslag från EU-kommissionen inför nästa sjuårsbudget. Frågan splittrar de svenska partierna där Liberalerna, Centerpartiet och Feministiskt Initiativ accepterar en höjning, skriver SVT.

Kommissionen vill bland annat kompensera för hålet i budgeten som Storbritanniens brexit kommer att orsaka. Finansminister Magdalena Andersson (S) vill inte ha en avgiftshöjning.

– När ett land lämnar, då måste budgeten krympa. På samma sätt som de har ökat, när EU har växt, säger hon till SVT.

Liberalerna tycker att kommissionens förslag är bra. Partiledaren Jan Björklund säger att en höjning krävs för att bland annat bekämpa internationell brottslighet och ha en fungerade gränsbevakning.

Sverigedemokraterna anser däremot att ”Sverige borde utnyttja möjligheten att hota med veto i budgetförhandlingarna”.

– Nu blir det upp till Europaparlamentet att rösta nej, säger SD-kandidaten Charlie Weimers, till SVT.

2018 betalade Sverige nästan 40 miljarder i EU-avgift.

Flera riksdagspartier sätter press på S/MP-regeringen att göra mer för att ta hem barnen till IS-svenskarna, visar TT:s enkät. Hittills har beskedet från svenska UD varit att den som behöver konsulär hjälp själv får infinna sig på en svensk ambassad eller ett svenskt konsulat.

Vänsterpartiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker tycker inte att den lösningen imponerar.

– Det är väldigt, väldigt svårt om man är tre år, i svält och apatisk, att ta sig till en svensk beskickning för att få hjälp, säger hon.

Men när det kommer till hur det praktiskt ska gå till att hjälpa barnen är svaren bland partierna mer svävande, konstaterar nyhetsbyrån.

I en intervju med fPlus berättar Liberalernas avgående partiledare Jan Björklund om vad han själv ser som sitt viktigaste politiska bidrag och vilken fråga han skäms mest över att Sverige inte kunnat hantera.

Innan Björklund aviserade sin avgång hann han tillsammans med Centerpartiet driva igenom Januariöverenskommelsen där omfattande liberala reformer finns med bland skrivningarna. Nu berättar han även om vilka de känsliga punkterna i överenskommelsen är.

Sverige kan få betala 15 miljarder mer per år för EU-medlemskapet efter brexit. EU-kommissionens förslag delar de svenska politiska partierna, skriver Dagens Nyheter.

Regeringspartierna vill att avgiften hålls ner genom att de resurser som finns omfördelas. Men Centerpartiet, Liberalerna och Feministiskt initiativ är beredda att öka den svenska utgiften. Något som oppositionen till vänster och höger bestämt säger nej till.

– EU har hybris på något vis och tror de kan göra vad de vill och medlemsstaterna ska bara lyda och följa efter, säger Peter Lundgren (SD) till tidningen.