Både bensin och diesel blir allt mer miljövänliga tack vare att biobränslen blandas in. Därför är det märkligt att regeringen fortsätter att höja skatten, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i Expressen.

Skattebetalarna bedömer att bensinen kostar 20 kronor litern år 2025 på grund av redan fattade politiska beslut, men det kan bli värre än så. För att motverka skenande bensinpriser måste bensinskatten sänkas ordentligt. Över 60 procent av bensinpriset är idag ren skatt, menar Christian Ekström och Sofia Linder.

”Särskilt hårt drabbas de som bor på landsbygden som saknar realistiska alternativ till bilen för att få vardagen att fungera med jobbpendling och skolskjutsar. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb utanför storstäderna”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder i Expressen.

I fortsättningen kommer plastbärkassarna i matbutiken troligen att kosta omkring fem kronor per kasse, rapporterar TT. Enligt en lagrådsremiss från regeringen landar nämligen skatten på bärkassar på tre kronor och redan nu tar många butiker mellan två och tre kronor per kasse.

De små påsarna för frukt och grönsaker kommer att kosta 30 öre. Januariavtalet mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna ligger till grund för förslaget, där det är C och L som varit särskilt drivande. Skatten ska träda i kraft 1 maj nästa år.

Dagens lärarutbildning behöver förankras bättre i yrkeslivet och verkligheten. Det säger Liberalernas skolpolitiske talesperson Roger Haddad efter beskedet i dag om att utbildningen ska utredas.

– Studenterna är inte redo att hantera situationerna i klassrummen när de väl kommer ut, säger Haddad till SVT Västmanland.

Att regeringen nu tillsätter två utredare som ska föreslå förbättringar är en del av januariavtalet som slutits med C och L.

Regeringen tillsätter två utredare som ska föreslå förbättringar av lärarutbildningen, skriver DN. Beslutet kommer efter en överenskommelse med Centerpartiet och Liberalerna och sker inom ramen för januariavtalet. Lärarutbildningen har länge varit en laddad politisk fråga i svensk politik.

– Den största vinsten med det här är att vi har chansen att lägga den här stridsfrågan åt sidan och göra så att det här kan hålla över tid, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning.

Partiledarna för M, KD och SD avstod från att ta replik på varandras anförande under partiledardebatten i riksdagen i dag, skriver Dagens Nyheter.

Tidningen drar paralleller till att Alliansledarna fram till 2019, då den nya överenskommelsen mellan regeringen, L och C slöts, inte begärde replik på varandra, men att Alliansens ledare gör det i dag.

När KD-ledaren Ebba Busch Thor i januari begärde replik på C-ledaren Annie Lööf var det första gången det skedde mellan Alliansledare sedan 2004.

Under debatten i dag begärde Annie Lööf replik på både M-ledaren Ulf Kristerssons och Busch Thors anförande, och Busch Thor på Lööfs anförande.

Centerledaren Annie Lööf är den enda partiledaren som utstrålar en verklig entusiasm och optimism kring att januariavtalet är lösningen på Sveriges problem. Det skriver SvD:s politiska kommentator Göran Eriksson i en analys av riksdagens partiledardebatt. Han menar att C-ledaren lyckas förmedla att politikerna har ett ansvar för att peka på möjligheterna i svensk politik.

Kommunernas svaga ekonomi var ett ämne som kom upp under dagens debatt. Ekots inrikespolitisk kommentator Fredrik Furtenbach menar att detta normalt sett brukar vara en stark gren för Socialdemokraterna, men att läget just nu gör att de i stället kan angripas av oppositionen i frågan.

– Ett dilemma för regeringen är att så mycket av resurserna under den här mandatperioden går till Centerns och Liberalernas reformer, säger han.

Aftonbladets politiska kommentator Lena Mellin har en annan åsikt om vem som bäst når ut med sin politik. Hon anser att Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är de politiker som bäst lyckas väcka engagemang under debatten.

– De är bra debattörer och har ofta bestämt sig var de vill sätta in stöten, säger hon i en intervju i Aftonbladet TV.

Imorgon startar Moderaternas partistämma i Västerås. Inför mötet ger Benjamin Dousa, ordförande för Moderata ungdomsförbundet, sin syn på migrationspolitiken i en fPlus-intervju. Han anser att S och M borde göra upp om migrationen: ”Vi har EU:s sämsta integrationspolitik”, säger han.

Ett fokus på sakpolitik i stället för ”kulturkrig” var en av de viktigaste orsakerna till att Moderaterna gick fram i vårens val till EU-parlamentet. Det konstaterar partiet i sin eftervalsanalys.

– Moderaterna måste våga prioritera att prata sakpolitik i framtida valrörelser. Det är vår hemmaplan, säger analysgruppens ordförande Jessica Roswall i ett pressmeddelande.

M pekar bland annat på att Socialdemokraterna tidigt försökte sätta bilden av EU-valet som ”ett värderingsval” och att Centerpartiet sa att det handlade om en kamp mot ”högerpopulism och aggressiv nationalism”.

”Moderaterna valde att inte elda på den debatten. I stället fokuserade partiet på att valet skulle handla om sakfrågor. Det var helt rätt beslut”, skriver partiet.

M ökade med drygt tre procentenheter jämfört med valet 2014, vilket var ett trendbrott. I alla EU-val sedan 1995 har M backat.

Vänsterpartiets politik gör det dyrare att anställa, spara och investera i kommunerna. Det skriver Centerpartiets ledare Annie Lööf i en replik till Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt på Expressens debattsida.

”Vi har länge drivit på för generella stöd för att stärka den kommunala ekonomin, inte minst i små kommuner. Nu blir det verklighet tillsammans med en ny kostnadsutjämning” skriver C-ledaren och kritiserar samtidigt Vänsterpartiet för att inte ha gjort något för att underlätta för kommunerna när partiet hade inflytande över budgeten.

Sjöstedt riktade för ett par dagar sedan kritik mot regeringens prioriteringar i höstbudget och skrev att Sveriges kommuner går på knäna samtidigt som regeringen tar bort värnskatten.

En tidigare nämndeman i Solna har dömts för grovt bedrägeri efter att ha krävt tingsrätten på ersättningskrav på 150 000 kronor trots att hon inte hade rätt till det, skriver Mitt i Stockholm.

Kvinnan lämnade vid 138 tillfällen in tjänstgöringsrapporter med påstådd inkomstförlust under sitt uppdrag som nämndeman, trots att hon inte hade haft någon inkomstförlust.

Hon döms till dagsböter på totalt 6 000 kronor och ett skadestånd till tingsrätten på 150 000 kronor.

Kvinnans uppdrag som nämndeman fick stor uppmärksamhet i media förra året efter att hon tillsammans med en annan nämndeman valt att fria en man för misshandel för att han kom från en ”finare familj” än den målsägande kvinnan. I samband med detta uteslöts hon ur Centerpartiet.