Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal.

Karin Liljeblad, näringspolitisk expert på Vårdföretagarna, välkomnar signalen, rapporterar DI.

– Vi tror att vårdmomsen innebär jättestora konsekvenser för den privat drivna sjukvårdens möjlighet att bemanna sina verksamheter, säger hon till DI.

Att ändra tillämpningen till den gamla ordningen skulle både vara budgetmässigt neutralt och enkelt om det genomförs nu, menar hon.

Hedesundabon och barnläkaren Anders W Jonsson kommer åter att vikariera för C-ledaren Annie Lööf när hon är mammaledig, skriver SVT Nyheter Gävleborg.

Lööf meddelade tidigare under måndagen att hon är gravid. Partiledaren har sedan tidigare en dotter som föddes 2015.

C-ledaren kommer att ta en paus från politiken under ett halvår efter att barnet fötts i början av 2020.

C-ledaren Annie Lööf är gravid, skriver hon själv på Instagram:

”Vår dotter ska bli storasyster! Om allt går som det ska kommer familjen att bli fyra någon gång under första delen av nästa år. Vi tycker såklart att det ska bli väldigt roligt att få välkomna en ny, liten familjemedlem!”

Annie Lööf och hennes man Carl-Johan Lööf har sedan tidigare en dotter som föddes i september 2015.

Inför höstbudgetförhandlingarna funderar C på att föra in ett krav att privata vårdbolag åter ska slippa moms för inhyrd personal. Det rapporterar TT.

–  Ska vi klara en svensk välfärd i hela landet så måste de privata vårdföretagen ha utrymme att finnas och växa, säger Annie Lööf till TT.

Förändringen för privata bolag är orsakade en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året som Skatteverket började tillämpa i juli C-ledaren säger att frågan måste lösas inom de närmaste månaderna.

Även Liberalerna har signalerat att de kommer att föra in nya krav inför de kommande höstbudgetförhandlingarna med regeringen.

Med en månad kvar tills S, MP, C och L ska presentera sin första gemensamma höstbudget så signalerar Liberalerna att partiet har nya krav. Bland annat vill partiet öka resurserna till kriminalvården. Men källor i ”regeringskretsen” säger till TT att de inte oroas av ledningsbytet i L, tvärtom ser de faktumet att partiet flyttat in fem tjänstemän i regeringskansliet som ett gott tecken.

– Det blir lättare att hantera samarbetet och lättare för dem att påverka, säger källan till TT.

Att regeringen vill att glesbygden ska få mer pengar genom det så kallade utjämningssystemet får tummen upp av Centerpartiet, rapporterar Ekot.

– Det här förslaget gynnar de kommuner vi skulle behöva gynna de kommande åren, inte sällan mindre landsbygdskommuner som har ett riktigt tufft beting för att få den kommunala ekonomin att gå ihop, säger C:s ekonomisk-politiske talesperson Emil Källström.

Liberalerna har ännu inte kommenterat förslaget. Pressekreteraren Gabriella Ohlzon säger till Ekot att partiet måste sätta sig in i förslaget ordentligt innan de ger någon kommentar.

Universitetsläraren Bent Christensen säger till DN att han välkomnar regeringens besked om att kursplaner och betygskriterier görs om så att de blir mer tydliga.

På universitet och högskolor har man i dag problem med att studenter inte har med sig grundläggande kunskaper från gymnasiet. Christensen hoppas att det nya systemet gör studenterna bättre förberedda.

– Jag upplever att vi gör mycket jobb just för att inte anpassa nivån och för att hantera bristerna i deras förkunskaper, säger Christensen som arbetar som lektor i ekologi och programansvarig för biologi och geovetenskap vid Umeå universitet.

Syftet med reformen av betygssystemet är att kraven ska bli enklare att förstå, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i P1-morgon.

En av förändringarna som görs är att långa och svårbegripliga beskrivningar av kriterierna nu kortas och ändras. Anna Ekström ser ingen risk med att kunskapskraven därmed sänks.

Åsa Fahlén som är förbundsordförande för Lärarnas riksförbund är positiv till reformen. Hon menar att dagens svårtolkade kunskapskrav har försvårat arbetet för lärarna.

Liberalernas nya partiledare Nyamko Sabuni har sagt att partiet kommer att följa januariavtalet, men trots detta finns en intern oro för att uppgörelsen inte ska hålla, skriver Expressen.

Ett orosmoln som en person med insyn i partiet lyfter fram är att flera av de 73 punkter som uppgörelsen bygger på är otydliga. Det ökar risken för olika tolkningar och att kritiker kan hävda att motparten inte uppfyllt sin del.

Statsvetaren Svend Dahl, chef på Liberala nyhetsbyrån, menar att det nu gäller att Liberalerna visar på en kortsiktig leverans av politiken i januariavtalet.

– Men enligt min bedömning är det det inte är osannolikt om man börjar fundera på om man verkligen ska ha det här avtalet om det upplevs som ett sänkte efter nästa sommar, när det ska göras en ny budget, säger han till Expressen.

Regeringen är överens med Centerpartiet och Liberalerna om att genomföra en reform som ska revidera kurs- och ämnesplanerna för grundskolan. Det säger utbildningsministern Anna Ekström (S) till DN.

Framför allt är det betygskriterierna som kommer att göras om för att det ska bli lättare att förstå vad som behövs för ett visst betyg.

– Vi sänker inte kraven, men det ska bli betydligt lättare att förstå vad eleverna behöver kunna för att få ett visst betyg, säger Ekström.

Hon säger vidare att faktakunskap kommer lyftas fram i kriterierna för de lägre årskurserna och analysförmågan blir viktigare ju äldre eleven blir.