Nästan tre av tio cancerfall i Sverige orsakas av faktorer som går att undvika, exempelvis övervikt, rökning och alkohol. Det visar en kartläggning från Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi.

De största undvikbara faktorerna är rökning, solning och ohälsosamma matvanor. Cancerfondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström säger till TT att 4 500 cancerfall årligen är kopplade till dåliga mat- och dryckesvanor.

– Där finns en möjlighet till förändringar. En sådan åtgärd vore en nationell handlingsplan kring fysisk aktivitet och kost, något som inte finns i dag, så att vi kan ta ett samlat grepp om de här frågorna, säger hon.

Punktskatter på socker, kött, varor och tjänster. Moralskatterna är på tapeten igen. Men företagen och livsmedelsforskaren Andreas Håkansson ifrågasätter effekten av förslagen och menar att skam inte biter. ”Det är förmyndaraktigt”, säger han.

Livsmedelsverket ställer sig positivt till en särskild skatt på socker i Sverige, men vill först se fler utredningar så att skatten utformas rätt, rapporterar SVT Nyheter.

Anna Karin Lindroos, nutritionist på Livsmedelsverket, varnar för att att en skatt skulle kunna slå ojämlikt om den utformas på fel sätt.

– Att de som redan har sämst matvanor och minst pengar drabbas mycket hårdare, säger hon.

Förslaget om en sockerskatt har lagts fram av Cancerfonden.

18 sockerbitar. Så hög är sockerhalten i en halvliter Fanta i Sverige, visar en genomgång av företaget Coca colas drycker från Cancerfonden. I de tolv länder som finns med i genomgången hamnar Sverige i topp – svensk Fanta är tre gånger sötare än i Storbritannien och Spanien och dubbelt så söt som i Danmark och Finland.

Nu vill Cancerfonden se en läskskatt med hänvisning till att socker är en bidragande orsak till fetma, vilket ökar risken för cancersjukdomar.

– Det skulle vara ett viktigt led i att få en bättre folkhälsopolitik, säger generaldirektör Ulrika Årehed Kågström, i SVT Morgonstudion.

Antalet personer som diagnostiserats med cancer i Stockholm minskade med 30 procent i april och maj jämfört med det väntade antalet diagnoser under samma period. Det visar statistik från region Stockholm, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Enligt Ulrika Sundholm, som är chef på enheten för vård och stöd på Cancerfonden, beror minskningen på att färre har sökt sig till primärvården under coronapandemin.

Hon menar att de missade diagnoserna nu kan bidra till den vårdskuld som byggs upp inom de svenska regionerna.

Många cancerpatienter är oroliga över hur de kommer att påverkas av vårdens prioritering på covid-19-sjuka. Det rapporterar Sveriges Radio som har talat med representanter hos patientföreningar och på sjukhusens canceravdelningar.

– Nästan alla samtal handlar om corona på ett eller annat sätt, säger sjuksköterskan Fanny Larsson som svarar i Cancerfondens hjälptelefon.

På landets största cancerklinik, Karolinskas Tema cancer, har operationskapaciteten minskat efter att flera avdelningar gjorts om för coronapatienter. Eftersom personal flyttats och konkurrensen om intensivvårdsplatser görs det nu färre operationer. Än så länge genomförs dock alla operationer som inte kan vänta.

Svenska cancerpatienter har dött i onödan eftersom de fått sina diagnoser alldeles för sent. Det rapporterar Svenska Dagbladet med hänvisning till en ny rapport. I rapporten förklarar Cancerfonden problemet med att resurserna inom primärvården är för knappa.

44 000 av de totalt 63 000 svenskar som beräknas få en cancerdiagnos under året kommer troligen att ha sin första sjukhuskontakt inom primärvården. Cancerfonden menar att läkarna på vårdcentralerna måste bli bättre på att tidigt upptäcka cancer.

Organisationens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström vill inte spekulera i hur många som dör på grund av problemen, men säger att chansen att botas ökar om cancern upptäckts i tid.

Cancerfondens mål är att fyra av fem cancerpatienter ska överleva sjukdomen 2030, skriver SvD. Fondens generalsekreterare Ulrika Årehed Kågström säger till tidningen att målet är högt men inte orealistiskt.

Under söndagen släppte Cancerfonden en rapport som visade att Sverige halkat efter i forskningen kring cancer och tappat i den internationella rankningen.

– Forskningen är inte lika självklar inom cancersjukvården längre. Men nu måste vi målsätta den och se nyttan av att det forskas. Och koppla ihop den patientnära forskningen med vården, säger Ulrika Årehed Kågström till SvD.

Den svenska cancerforskningen håller fortsatt hög internationell standard. Det säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, till SvD efter Cancerfondens rapport som visar att Sverige tappar i rankningen.

Hon menar att det redan har gjorts en rad satsningar på både cancerforskningen och annan medicinsk forskning de senaste åren.

– Nu behöver vi fortsätta stärka forskningen, vilket vi ser att andra länder också gör, säger hon till tidningen.

Sverige har halkat efter andra länder i flera avseenden inom cancerforskningen. Det rapporterar SvD och TT med hänvisning till en ny rapport från Cancerfonden. Bland annat har Sverige ramlat till 14:e plats – från åttonde plats som bästa placering – i statistiken över antalet publicerade vetenskapliga artiklar i ansedda medicinska tidskrifter.

– Många länder satsar väldigt mycket mer på att skapa ett bra forskarklimat medan vi tappar i både kvantitet och kvalitet, säger Klas Kärre, ordförande i fondens forskningsnämnd, till tidningen.