Nästa vecka tas beslutet om EU:s krisfond. Sverige riskerar att isoleras om vi försöker bromsa när resten av EU vill öka farten, skriver Gustaf Reinfeldt i en ledare i Di.

EU-ländernas stats- och regeringschefer samlas i Bryssel den 17 och 18 juli för att gemensamt fatta beslut om både EU:s långtidsbudget och om EU-kommissionens förslag till ekonomiskt återhämtningspaket som svar på coronakrisen.

”Det brinner i knutarna och en överenskommelse måste ske snarast därför att flera EU-länder är i skriande behöv av stöd och hjälp. Sverige riskerar att isoleras och sättas i frysboxen när vi alltid envist försöker sätta hälarna i marken och bromsa ned när resten av EU vill öka takten och köra på i unionssamarbetet”, skriver Gustaf Reinfeldt i Di.

"Bidrag, skatter och mer regelkrångel är inte vägen framåt – det är konkurrenskraftiga företag som bidrar med välstånd och arbetstillfällen som kan leda oss till det EU vi så väl behöver och vill ha.” Det skriver Anders Edholm, chef för Svenskt Näringslivs EU-kontor, Bryssel på Europaportalens debattsida.

Efter coronaepidemins effekter är alla länder i Europa i behov av en ekonomisk återstart.

Men det är oroande att EU talar om införandet av nya EU-skatter för att finansiera kommissionens föreslagna återhämtningsfond om 750 miljarder euro, anser både Svenskt Näringsliv och den europeiska paraplyorganisationen BusinessEurope.

Snarare än att införa nya skatter bör man hellere föreslå reformer för ett mer konkurrenskraftigt näringsliv.

Det gäller bland annat att återöppna EU:s inre marknad och öppna upp handeln med omvärlden. Det handlar också om att dra full nytta av digitaliseringens möjligheter och skapa ett regelverk som främjar digital konkurrenskraft.

Vidare behövs investeringar som är i linje klimat- och miljöområdet. Det stärker Europas konkurrenskraft och skapar fler jobbtillfällen, avslutar Edholm.

Det går trögt i brexitförhandlingarna som pågått digitalt sedan början av mars. Det meddelar EU:s chefsförhandlare Michel Barnier på en presskonferens i Bryssel.

– Det är min uppgift att säga sanningen och sanningen är att det inte har skett några betydande framsteg den här veckan, säger Michel Barnier.

Förhoppningen är att fysiska möten ska starta i slutet av juni. Barnier vill att de kommer överens innan den 31 oktober för att kunna träda i kraft innan årsskiftet.

Hårt sätts mot hårt när EU driver vidare förslaget om en stor räddningsfond för medlemsländerna, något som kan tvingas Sverige inför ett svårt val: Lämna EU eller gå med i euron. Det skriver Henrik Mittelman i en analys i Di.

EU:s förslagna räddningsfond innebär att hela 8 000 miljarder svenska kronor ska lånas upp för att sedan distribueras till behövande länder, antingen i form av lån eller rena bidrag. Men risken med räddningsaktionen är att den skapar en ny beskattningsnivå, en EU-skatt.

För de länderna hårt pressade länderna kommer läget bli bättre, men för skötsamma länder som Sverige ser framtiden mörkare ut. Räddningspaketet, skriver Mittelman, är början på något nytt och Sverige kommer tvingas välja väg.

På måndagen presenterades en tysk-fransk kompromiss om en Europeisk pandemifond på 500 miljarder euro. En svindlande summa, men ett betydelsefullt steg för unionen, skriver Carl Johan Von Seth, ekonomisk kommentator på Dagens Nyheter.

Finansieringen av fonden bygger på att EU ska ta egna lån för att hjälpa medlemsstater och branscher som drabbats hårt av coronapandemin. På sikt är tanken att pengarna ska betalas tillbaka.

Förslaget är historiskt och har diskuterats vid tidigare tillfällen, men avslagits på grund av oenighet mellan medlemsstaterna.

”Samstämmighet mellan Paris och Berlin, med bifall från Bryssel och Frankfurt, väger tungt. Men veckans förslag kommer också att skära genom EU:s medlemskrets”, skriver Carl Johan Von Seth.

Han spår att förslaget kommer att ogillas av länder som föredrar att unionen är skuldfri, så som Sverige och Österrike.

EU-ländernas toppolitiker är samlade i Bryssel för vad SR Ekot beskriver som ett ”maratonmöte” som kan pågå in i helgen, där budgeten för perioden 2021 till 2027 ska avhandlas.

– Jag är övertygad om att vi kan göra framsteg de kommande dagarna, säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel enligt radion.

Till förutsättningarna hör ”brexitgapet”, alltså bortfallet av över 80 miljarder euro som det brittiska utträdet medfört. Frankrikes Emmanuel Macron insisterar dock att det inte ska behöva betyda sänkta ambitioner, skriver AFP.

Svenska regeringen motsätter sig liggande förslag eftersom det leder till att EU-avgiften ökar med 14 miljarder kronor om året, enligt egna beräkningar.

– Det är pengar som vi behöver till sjukvården, till skolorna, till pensionerna, till polisen i Sverige, säger statsminister Stefan Löfven (S) till Ekot.

Osama Krayem från Malmö är en av sju IS-terrorister som ställs inför rätta misstänkta för terrordådet i Bryssel i mars 2016, skriver Sydsvenskan. 35 människor dödades när självmordbombare sprängde sig själva i tunnelbanan och på flygplatsen Zaventem.

Osama Krayem befann sig på flygplatsen med en väska med sprängmedel som inte utlöstes. Det är oklart om den krånglade eller om han ändrade sig.

Rättegången väntas inte börja förrän nästa år.

Svenske misstänkte IS-terroristen Osama Krayem har erkänt att han var inblandad i ett brutalt mord på en jordansk pilot 2015. Det rapporterar Kvällsposten med hänvisning till belgiska De Standaard. Den jordanske stridspiloten Moaz al-Kasasbeh kraschade i närheten av Raqqa, togs tillfånga och brändes sedan till döds när han var inspärrad i en bur. Osama Krayem, som är född och uppvuxen i Malmö, har länge misstänkts vara delaktig i dådet. Enligt De Standaard har han nu erkänt sin inblandning.

”Jag var där”, ska han ha sagt enligt tidningen.

Krayem har suttit häktad i Belgien sedan 2016 och väntas bli ställd inför rätta under 2020. Han tros ha medverkat vid terrorattackerna i Paris 2015 och Bryssel 2016.

Belgaren Usama Atar var hjärnan bakom bland annat det blodiga attentatet mot konsertlokalen Bataclan i Paris 2015 och terrordådet mot Bryssels tunnelbana och flygplats 2016. Det visar en ny fransk rapport, skriver SvD.

Enligt rapporten skickade Atar en grupp terrorister från Syrien till Belgien för att etablera en IS-cell där 2015. Han ska sedan ha styrt cellens arbete på distans från Syrien.

Atar satt under en tid fängslad i det ökända amerikanskstyrda fängelset Abu Ghraib men släpptes av hälsoskäl 2012 efter påtryckningar bland annat från människorättsorganisationer och amerikanska myndigheter. Han tros ha dödats i strid i Syrien 2017.

De första månaderna som ny parlamentariker har bjudit på ”väldigt långa dagar” och nya lärdomar, snart väntar nästa fas när det blir dags att leverera på politiken som utlovats. fPlus har pratat med Jörgen Warborn (M) som är vice ordförande för EPP:s handelsutskott om den första tiden i Bryssel och vad som står på spel på världshandelsområdet. Han anser bland annat att Sveriges handelsminister är ”svag och osynlig” i debatten.