Hårt sätts mot hårt när EU driver vidare förslaget om en stor räddningsfond för medlemsländerna, något som kan tvingas Sverige inför ett svårt val: Lämna EU eller gå med i euron. Det skriver Henrik Mittelman i en analys i Di.

EU:s förslagna räddningsfond innebär att hela 8 000 miljarder svenska kronor ska lånas upp för att sedan distribueras till behövande länder, antingen i form av lån eller rena bidrag. Men risken med räddningsaktionen är att den skapar en ny beskattningsnivå, en EU-skatt.

För de länderna hårt pressade länderna kommer läget bli bättre, men för skötsamma länder som Sverige ser framtiden mörkare ut. Räddningspaketet, skriver Mittelman, är början på något nytt och Sverige kommer tvingas välja väg.

På måndagen presenterades en tysk-fransk kompromiss om en Europeisk pandemifond på 500 miljarder euro. En svindlande summa, men ett betydelsefullt steg för unionen, skriver Carl Johan Von Seth, ekonomisk kommentator på Dagens Nyheter.

Finansieringen av fonden bygger på att EU ska ta egna lån för att hjälpa medlemsstater och branscher som drabbats hårt av coronapandemin. På sikt är tanken att pengarna ska betalas tillbaka.

Förslaget är historiskt och har diskuterats vid tidigare tillfällen, men avslagits på grund av oenighet mellan medlemsstaterna.

”Samstämmighet mellan Paris och Berlin, med bifall från Bryssel och Frankfurt, väger tungt. Men veckans förslag kommer också att skära genom EU:s medlemskrets”, skriver Carl Johan Von Seth.

Han spår att förslaget kommer att ogillas av länder som föredrar att unionen är skuldfri, så som Sverige och Österrike.

EU-ländernas toppolitiker är samlade i Bryssel för vad SR Ekot beskriver som ett ”maratonmöte” som kan pågå in i helgen, där budgeten för perioden 2021 till 2027 ska avhandlas.

– Jag är övertygad om att vi kan göra framsteg de kommande dagarna, säger Europeiska rådets ordförande Charles Michel enligt radion.

Till förutsättningarna hör ”brexitgapet”, alltså bortfallet av över 80 miljarder euro som det brittiska utträdet medfört. Frankrikes Emmanuel Macron insisterar dock att det inte ska behöva betyda sänkta ambitioner, skriver AFP.

Svenska regeringen motsätter sig liggande förslag eftersom det leder till att EU-avgiften ökar med 14 miljarder kronor om året, enligt egna beräkningar.

– Det är pengar som vi behöver till sjukvården, till skolorna, till pensionerna, till polisen i Sverige, säger statsminister Stefan Löfven (S) till Ekot.

Osama Krayem från Malmö är en av sju IS-terrorister som ställs inför rätta misstänkta för terrordådet i Bryssel i mars 2016, skriver Sydsvenskan. 35 människor dödades när självmordbombare sprängde sig själva i tunnelbanan och på flygplatsen Zaventem.

Osama Krayem befann sig på flygplatsen med en väska med sprängmedel som inte utlöstes. Det är oklart om den krånglade eller om han ändrade sig.

Rättegången väntas inte börja förrän nästa år.

Svenske misstänkte IS-terroristen Osama Krayem har erkänt att han var inblandad i ett brutalt mord på en jordansk pilot 2015. Det rapporterar Kvällsposten med hänvisning till belgiska De Standaard. Den jordanske stridspiloten Moaz al-Kasasbeh kraschade i närheten av Raqqa, togs tillfånga och brändes sedan till döds när han var inspärrad i en bur. Osama Krayem, som är född och uppvuxen i Malmö, har länge misstänkts vara delaktig i dådet. Enligt De Standaard har han nu erkänt sin inblandning.

”Jag var där”, ska han ha sagt enligt tidningen.

Krayem har suttit häktad i Belgien sedan 2016 och väntas bli ställd inför rätta under 2020. Han tros ha medverkat vid terrorattackerna i Paris 2015 och Bryssel 2016.

Belgaren Usama Atar var hjärnan bakom bland annat det blodiga attentatet mot konsertlokalen Bataclan i Paris 2015 och terrordådet mot Bryssels tunnelbana och flygplats 2016. Det visar en ny fransk rapport, skriver SvD.

Enligt rapporten skickade Atar en grupp terrorister från Syrien till Belgien för att etablera en IS-cell där 2015. Han ska sedan ha styrt cellens arbete på distans från Syrien.

Atar satt under en tid fängslad i det ökända amerikanskstyrda fängelset Abu Ghraib men släpptes av hälsoskäl 2012 efter påtryckningar bland annat från människorättsorganisationer och amerikanska myndigheter. Han tros ha dödats i strid i Syrien 2017.

De första månaderna som ny parlamentariker har bjudit på ”väldigt långa dagar” och nya lärdomar, snart väntar nästa fas när det blir dags att leverera på politiken som utlovats. fPlus har pratat med Jörgen Warborn (M) som är vice ordförande för EPP:s handelsutskott om den första tiden i Bryssel och vad som står på spel på världshandelsområdet. Han anser bland annat att Sveriges handelsminister är ”svag och osynlig” i debatten.

Digitalskatten har öppnat upp en ny front i handelskriget mellan Bryssel och Washington, skriver Reuters i en text som reder ut bakgrunden till den kontroversiella skatten.

Det var i juli i år som Frankrike införde en 3-procentig skatt på inkomster från digitala tjänster för stora företag, efter att diskussionen om en EU-gemensam digitalskatt brutit samman.

Sverige tillhörde motståndarna till en europeisk digitalskatt, tvärtemot Frankrikes president Emmanuel Macron som har gått i bräschen för frågan. Han menar att beskattningen av ”big tech” handlar om social rättvisa, skriver Reuters.

Macrons mål är en global digitalskatt inom ramen för OECD.

Holländska flygbolaget KLM uppmanar resenärerna att ta tåget i stället för flyget. Bakom annonskampanjen står bolagets hållbarhetschef Barbara van Knoppen. I en intervju med SvD Näringsliv förklarar hon det oväntade greppet.

– Varför ska du flyga när det handlar om en resa på säg 600 kilometer? När det finns en möjlighet att ta tåget i stället, säger hon till SvD.

KLM har inlett ett samarbete med det fransk-belgiska snabbtågsbolaget Thalys och erbjuder nu tågresor som ett alternativ till flyget på bolagets kortaste sträcka: Amsterdam-Bryssel.

Klockan 14 i dag träffas EU:s stats- och regeringschefer för en samling inför sitt två dagar långa toppmöte i morgon. Unionens chefsförhandlare Michel Barnier har gott hopp om att kunna ha med sig ett nytt förslag till utträdesavtal för Storbritannien, skriver Bloomberg.

Detta efter en nattmangling där Bryssel och London ska ha jobbat sig igenom sina meningsskiljaktigheter. Enligt uppgifter till Guardian ska Storbritanniens premiärminister Boris Johnson ha gjort stora eftergifter kring den irländska gränsen.

En anonym EU-tjänsteman uppger för AP på onsdagsmorgonen att nattmanglingen inte ledde till några genombrott, men att förhandlingarna kommer att fortsätta i dag.