EU-kommissionen uppmanar medlemsländer att avbryta sina flygstopp från Storbritannien för att undvika att nödvändiga resor och transporter hindras.

Däremot menar kommissionen att länderna kan fortsätta avråda från icke nödvändiga resor mellan länderna.

Över 40 länder – inklusive EU-länder som Sverige, Danmark, Frankrike, Spanien och Tyskland – har tillfälligt stoppat alla resor från Storbritannien på grund av den smittsamma mutation av coronaviruset som upptäckts i landet.

Enligt BBC har nästan alla EU-länder på eget bevåg beslutat att stoppa resor, men samtal pågår i Bryssel om vad unionen ska ha för gemensam linje.

EU-kommissionären Margrete Vestager och många andra i Bryssel tror att de kan reglera fram vinst och tillväxt, skriver Lotta Engzell-Larsson i Di efter att kommissionen har presenterat två utkast till förslag på hur tekniksektorn ska regleras hårdare.

”Problemet med förslagen är att man försöker lösa flera helt olika problem. Man vill minska jättarnas marknadsdominans, öka kontrollen och få bort olagligt innehåll, samt stärka användarnas ställning. Resultatet blir att företagen är fienden, men det är en ohållbar linje. EU bör ha som mål att skapa förutsättningar för tillväxt i europeiska bolag snarare än att reglera bort utländsk konkurrens”, skriver hon.

Söndag är den nya deadlinen för ett brexitavtal. Det beslutade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson och EU-chefen Ursula von der Leyen under kvällens middag i Bryssel, uppger brittiska regeringskällor för nyhetsbyråerna PA och Reuters.

– Premiärministern och von der Leyen enades om att ett fast beslut om de fortsatta samtalen ska vara fattat på söndag, säger en källa till Reuters.

Efter vad som beskrivs som en ”uppriktig diskussion” ska de två sidorna ha enats om att det fortfarande finns stora meningsskiljaktigheter, skriver nyhetsbyrån.

Nu fortsätter samtalen mellan parternas förhandlingsteam de närmaste dagarna.

Enligt AFP lämnade Boris Johnson middagen efter drygt tre timmar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och den brittiske premiärministern Boris Johnson hade en ”livlig och intressant diskussion” under kvällens brexitmiddag i Bryssel, sa EU-chefen efter mötet enligt AFP.

– Vi fick en tydlig förståelse för varandras ståndpunkter. De är fortsatt långt ifrån varandra, sa von der Leyen.

Hon bekräftade också tidigare uppgifter om att deras förhandlingsteam ska jobba för att försöka överbrygga skillnaderna och att ett beslut ska vara fattat på söndag, skriver AFP.

Michel Barnier fortsätter att leta efter vägar som kan leda till ett handelsavtal med Storbritannien, säger EU:s chefsförhandlare på lördagen enligt Reuters.

– Vi håller oss lugna som alltid. Om det finns ett sätt att lyckas så kommer vi att hitta det, sa Barnier medan han klev in på järnvägsstationen i London för att påbörja en resa tillbaka till Bryssel.

Under fredagen kom beskedet att förhandlingarna hade pausats. Nu är frågan om ett telefonsamtal mellan Boris Johnson och Ursula von der Leyen under lördagen kan ta förhandlingarna framåt, skriver TT.

Johnson kan också komma att prata med fler EU-ledare efter samtalet med von der Leyen, rapporterar Bloomberg på lördagen.

”Mota mupparna med forskning”. Så skriver Expressen som ingress till Gunnar Wetterbergs debattartikel angående idén om att ett avverkningsförbud skulle rädda klimatet.

Det är med anledning av EU:s klimatmål som delar av miljöopinionen nu föreslår att ett stopp för avverkning som ett medel att sänka koldioxidutsläppen.

”Avverkningsförbudet skulle bromsa alternativen till fossilen. Tvärtom borde ett aktivt skogsbruk och mera trä i byggen och material höra till EU:s viktigaste verktyg i klimatpolitiken. Men då måste Sverige leverera väl underbyggd kunskap om plus och minus när det gäller skogen som kolsänka och alternativ till olja och kol”, skriver Wetterberg i Expressen.

Han menar vidare att skogsdebatten belyser Sveriges EU-dilemma.

”Den svenska förvaltningen borde vara mycket mer aktiv i Bryssel. Skog och trä är ett bra exempel på hur vi skulle kunna bidra till att utveckla unionens arbete, men då måste vi förklara hur och varför”, skriver han i Expressen.

På söndagen signerades frihandelsavtalet RCEP, som involverar Kina, Japan, Australien och tolv andra sydostasiatiska länder. Det är en seger för den öppna handeln men en påminnelse om skadligheten hos EU-kommissionens förslag om en strategisk autonomi, skriver Ellen Gustafsson på Di:s ledarsida.

RCEP-avtalet är av en anmärkningsvärd storlek. Tillsammans står de 15 länderna för en tredjedel av världsekonomin och den globala ekonomin beräknas bli nära 200 miljarder dollar större årligen från 2030 som följd. Ett massivt kliv för Asien, samtidigt som EU föreslår en mer protektionistisk handelsutveckling.

”Denna ökade självständighet ska skydda europeiska företag och konsumenter. Det är samma argument som alltid används för att rättfärdiga protektionism. Det är också precis lika skadligt. Flera svenska aktörer har markerat mot kommissionens retorik och viljeriktning. För Sveriges utåtriktade näringsliv skulle skadan bli stor. Regeringen måste vara tydlig gentemot Bryssel”, skriver Ellen Gustafsson.

Statsminister Stefan Löfven (S) försvarar det fysiska mötet mellan EU-ländernas stats- och regeringschefer, rapporterar TT.

– Vissa möten ska man ha fysiskt, för man måste se varandra och kunna diskutera. Men då måste också alla säkerhetsåtgärder vara vidtagna, säger Löfven på en pressträff i Bryssel på fredagen.

Löfven argumenterar att diskussionerna kring brexitläget och klimatet är nödvändiga att ha under ett fysiskt möte.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen har riktat kritik mot mötet och sagt att det borde ha skett digitalt.

Thomas Erséus, vd på Almega, skriver tillsammans med Tobias Baudin, förbundsordförande för Kommunal på Dagens Industris ledarsida om sin oro över Ursula von der Leyens hjärtefråga - lagstadgade minimilöner.

”Vid hennes första linjetal i Bryssel den 16 september i år upprepades Kommissionens löfte om minimilöner på EU-nivå. Det är illavarslande och kan få långtgående negativa konsekvenser för den svenska modellen. Dessutom går det stick i stäv med grundläggande principer för EU-samarbetet”.

Thomas Erséus och Tobias Baudin menar ett europeiska minimilöner skulle utmana hela den svenska kollektivavtalsmodellen, och därmed arbetsrättens hela fundament.

”Det kan omöjligt ligga i EU:s intresse att förstöra en arbetsmarknadsmodell som ur ett europeiskt perspektiv är framgångsrik. Det är hög tid för EU-kommissionen att stå upp för en starkare samverkan mellan arbetsmarknadens parter och skrota förslaget om minimilöner”.

På tisdag börjar den sista rundan av schemalagda diskussioner mellan EU:s chefsförhandlare Michel Barnier och hans brittiska motsvarighet David Frost. Båda sidorna har inför samtalen uttryckt en försiktig optimism om att nå en överenskommelse, skriver Bloomberg.

Den stora frågan är om de gör tillräckliga framsteg för att kunna inleda intensiva, så kallade ”tunnelförhandlingar” om brexit, säger EU-diplomater till Financial Times.

Även Michael Gove, ansvarig brexitminister, reser till Bryssel i veckan för att prata med EU-kommissionens representant Maros Sefcovic om hur genomförandet ska gå till, rapporterar BBC.

Övergångsperioden slutar 31 december 2020.