Bevaka
Brexit

Tim Ireland / TT NYHETSBYRÅN
Brexit

15.00: Brittiska regeringen ska besluta om brexitavtal

Vi vet vad som är bra för det här landet, framhärdar Storbritanniens premiärminister Theresa May inför en av de viktigaste dagarna i hennes politiska liv.
Klockan 15 svensk tid i dag samlas den brittiska regeringen för överläggningar om det utkast som EU:s och Storbritanniens förhandlare nått fram till i Bryssel.
Om regeringen godtar förslaget i dag kan EU:s preliminära plan för ett extrainsatt toppmöte i november komma att förverkligas.
Theresa May fick naturligt nog mängder av frågor om utkastet när hon deltog i dagens frågestund i det brittiska parlamentet.
– Vi förhandlar om en bra uppgörelse för Storbritannien, som tar tillbaka kontrollen över våra pengar och lagar. Vi försvarar jobb och säkerhet och landets integritet, sade May – utan att gå in på några detaljer om vad utkastet innehåller.
När Labourledaren Jeremy Corbyn undrade om Storbritannien på egen hand kommer att kunna lämna den så kallade backstop som planerats in fick han dock inget rakt svar.
– Det måste finnas en backstop som säkerhetsmekanism. Men vi vill inte hamna i ett läge där det kan bli bekvämt för EU att hålla oss kvar i ett backstopläge för evigt. Därför kan inte en backstop vara permanent, svarade May – utan ytterligare detaljer.
Från Irland meddelar samtidigt premiärminister Leo Varadkar att det kan bli ett extra toppmöte "i slutet av månaden", rapporterar Reuters.
Varadkar lovar samtidigt att hålla en omröstning i det irländska parlamentet om texten i utträdelseavtalet.
Irland kan dock inte på en egen hand stoppa en uppgörelse, om övriga EU-länder godkänner den.
Enligt det irländska tv-bolaget RTÉ, som tidigt fick uppgiften att ett utkast färdigställts, innebär överenskommelsen en tillfällig tulluppgörelse som omfattar hela Storbritannien, med särskilda regler för Nordirland som ska garantera att det inte införs en hårt reglerad gräns mot Irland.
I det förslaget ingår också en revideringsklausul för att avgöra vem som har rätt att ändra eller riva upp utträdesavtalet.
Frågan om gränsen på den irländska ön har varit en av nyckelfrågorna som det dividerats om in i det sista i brexitförhandlingarna.
Från nordirländska unionistpartiet DUP, vars stöd är nödvändigt för att ge premiärminister May en majoritet i underhuset, var de inledande kommentarerna minst sagt avvaktande.
– Det svåra för May är om hon kan göra alla nöjda? Det kommer att bli väldigt, väldigt svårt att sälja in, skulle jag tro. Men låt oss vänta och se hur detaljerna ser ut, sade DUP:s biträdande partiledare Nigel Dodds till BBC i Nordirland.
Framför allt finns samtidigt ett starkt motstånd inom Mays eget parti, Konservativa partiet.
Även inom den brittiska regeringen finns en mängd tveksamma ministrar, däribland Mays egen brexitansvarige, Dominic Raab.

1 tim
Kirsty Wigglesworth / TT / NTB Scanpix
Brexit

Ordlista: Här är de viktigaste termerna om brexit

Brexitfolket slänger sig med termer som backstop, övergångsperiod och framtida relation. Men vad betyder de egentligen? Här är de viktigaste uttrycken du borde ha koll på:
Artikel 50
Den paragraf i EU:s Lissabonfördrag som reglerar hur ett land lämnar EU. Slår bland annat fast att utträdet kan ske tidigast exakt två år efter att ett land anmält sin avsikt att lämna EU – vilket i Storbritanniens fall skedde den 29 mars 2017. Utträdet kan även ske tidigare, om parterna kommit överens om villkoren för utträdet, eller senare, om båda sidor går med på att förlänga förhandlingstiden.
Utträdesavtal
Det som EU och Storbritannien har förhandlat om sedan sommaren 2017 är ett avtal som reglerar själva utträdet. Det handlar om allt från vad som ska hända med de EU-medborgare som nu bor i Storbritannien och tvärtom till hur mycket Storbritannien behöver betala EU för allehanda gemensamma projekt som man redan varit med och dra i gång, med mera. Försöken att nå fram till ett avtal har tyngts av tvisten om hur man ska lösa gränsfrågorna på Irland – men nu är åtminstone ett utkast färdigt. Avtalet behöver godkännas av Storbritanniens parlament och EU-parlamentet.
Övergångsperiod
Om EU och Storbritannien lyckas få till stånd ett utträdesavtal har man redan enats om att en övergångsperiod ska löpa från det formella utträdet den 29 mars 2019 till den 31 december 2020 (åtminstone). Perioden är till för att företag och personer på båda sidor ska få mer tid på sig att anpassa sig till de nya regler som sedan ska gälla. Under övergångsperioden kommer det mesta att bli som det är just nu, bortsett från att Storbritannien inte deltar i EU:s politiska processer. Däremot behöver landet fortfarande bidra ekonomiskt till EU-budgeten. Om inget utträdesavtal blir klart blir det dock ingen övergångsperiod.
Backstop
Kärt barn har många namn – och på svenska har det ofta beskrivits som nödlösningen, reservplanen eller säkerhetsmekanismen. Ordet är ursprungligen en basebollterm och kan syfta både på själva catchern (den som fångar de bollar som slagmannen inte träffar) och det skydd som finns bakom slagmannen och catchern för att inte missriktade bollar ska träffa publiken. I brexitsammanhang används ordet för det skydd eller den garanti som både Irland och Nordirland vill ha för att inte skapa en hård gräns på ön och därmed riskera fredsprocessen. Parterna har redan enats om att ett skydd ska finnas – men inte hur det ska se ut.
Den framtida relationen
När ett utträdesavtal väl är klart ska parterna börja förhandla på allvar om sin framtida relation, det vill säga hur handel och samarbete ska fungera mellan EU och Storbritannien efter utträdet. Än så länge har båda sidor bara gett olika fingervisningar om vad man kan tänka sig, även om Storbritannien har tryckt på för att få i gång förhandlingarna redan innan utträdesavtalet är klart. Vissa delar lär parterna snabbt kunna enas om, som till exempel olika former av polissamarbete. Andra delar – som villkoren i ett eventuellt frihandelsavtal – kan ta flera år att avgöra. Storbritannien hoppas ändå att den framtida relationen ska vara utredd innan den planerade övergångsperioden tar slut den 31 december 2020.
Mjuk brexit
Betecknar ett läge där Storbritannien och EU enas om en framtida relation där skillnaderna mot i dag blir relativt små, exempelvis genom att Storbritannien stannar kvar i EU:s tullunion och fortsätter att fullt ingå – mot betalning – i EU:s inre marknad. Ogillas dock kraftigt från de mest brexitsugna britterna, som vill ha full frihet för Storbritannien att välja regler och tullar. Riskerar dessutom att skapa ett läge där Storbritannien, likt exempelvis Norge, tvingas följa EU-regler som man inte har möjlighet att påverka.
Hård brexit
Den situation som uppstår om Storbritannien och EU väljer en framtida relation där man skiljer sig åt ganska mycket. Riskerar att bland annat skapa försenande och fördyrande kontroller vid gränserna och hinder för att sälja produkter på varandras marknader. Hårdheten kan dock mjukas upp beroende på vilken form av handelsavtal man kommer fram till. Ogillas av många företag som i dag är verksamma över gränserna.
Chequers-planen
Theresa Mays medelväg mellan mjuk och hård brexit togs fram vid ett regeringsmöte på Chequers – den brittiska premiärministerns residens utanför London. Innebär skapandet av ett gemensamt tullområde för att lösa tullfrågorna och att Storbritannien delvis blir kvar inom den inre marknaden. Planen ogillas dock både av den mer hårdföra brittiska brexitfalangen och av EU, som anser att den är ett försök att "plocka russinen ur kakan" och dela upp den inre marknaden på ett sätt som inte accepteras.
Avtalslös brexit
"No deal" betyder att inget utträdesavtal kan nås – vilket inte är omöjligt, med tanke på att premiärminister Theresa May inte bara behöver göra upp med EU utan också få sitt avtal godkänt av det brittiska parlamentet, där hon har en ytterst knapp majoritet och många motståndare. En avtalslös brexit riskerar att innebära kaos då allehanda nuvarande regler omedelbart upphör att gälla den 30 mars 2019. Samtidigt väntas EU och Storbritannien ändå försöka nå vissa uppgörelser i sista stund för att undvika att exempelvis flygtrafiken blir stående. Andra akuta frågor lär bli villkoren för EU:s medborgare i Storbritannien och vice versa. Vid en "no deal" blir det ingen övergångsperiod.
Gränsfrågan på Irland
Långfredagsavtalet, det fredsavtal som skrevs 1998 mellan parterna på Nordirland och regeringarna i Storbritannien och Irland, kommer att fortsätta att gälla, oavsett om det blir något utträdesavtal eller inte om brexit. Däremot försvåras många delar i avtalet, som trots allt bygger på att både Irland och Nordirland är delar av EU och omfattas av samma EU-regler kring fri rörlighet av gods, tjänster och människor. Att gränsen hålls öppen ses som en central del i förtroendeskapandet. Oenigheten om hur det praktiskt och juridiskt ska kunna fungera är just nu vad som stoppar upp hela brexitprocessen.

4 tim