Bevaka
Brexit - analyser

TOLGA AKMEN / AFP
Brexit - analyser

Analys: Så stor blir den ekonomiska chocken efter en hård brexit

Ekonomiprofessorn Jonathan Portes skriver i en analys i The Independant att brexit på kort sikt kommer att få stora effekter för bilindustrin, läkemedelsindustrin, kemikalieindustrin och livsmedelsindustrin. ”Men den verkliga skadan kommer längre fram”, lägger han till.

”Som vår rapport om effekterna av en hård brexit visar kommer införandet av tull- och andra handelshinder mellan Storbritannien och dess största handelspartners leda till en stor chock för den brittiska ekonomin”, skriver han.

Han menar att en lågkonjunktur i högsta grad är ett möjligt scenario på kort sikt, men skriver samtidigt att det är svårt att bedöma hur allvarlig den blir. Han skriver också att den stora frågan är vad som händer med företagens och konsumenternas förtroende för ekonomin. Han svarar med det klassiska svaret: Det är ingen som vet.

På lång sikt ser han ännu större faror. Visst kommer hela EU:s ekonomi att påverkas, men den riktigt stora smällen får Storbritannien ta.

”Vår tidigare forskning har analyserat de långsiktiga effekterna av handeln med EU. Vi fann att efter tio år skulle en WTO-brexit minska Storbritanniens inkomst per capita med mellan 3,5 procent och 8,7 procent. Den brittiska regeringens egen modell gav liknande resultat”, skriver han.

Han menar också att det blir svårt för Storbritannien att ta itu med några av de långsiktiga frågorna, till exempel bristen på investeringar i infrastruktur och bristerna i skolsystemet, vilken har bidragit till Storbritanniens sviktande produktivitet.

18 sep
Foto: Matt Dunham
Brexit - analyser

Analys: Därför gick allt fel med brexit

Inför brexitomröstningen 2016 propagerade aldrig Lämna-sidan för att ”krascha ut ur EU”. I stället var tanken att det skulle bli en ordnad övergång. Hur blev då brexit en skilsmässa som riskerar att skada Storbritanniens ekonomi? Den frågan ger sig tidskriften Prospect i kast med att analysera.

Otydlighet, oförenliga hållningar, hårdföra ståndpunkter, felkalkyleringar och misslyckandet med att definiera Nordirlands gränser gentemot EU är några av förklaringarna till brexit-situationen.

Efter folkomröstningen såg EU-ledarna dåvarande premiärminister Theresa May som en pragmatiker. Men May, som hade kampanjat för Stanna-sidan, ville visa för sitt parti att hon skulle omfamna brexit, skriver Prospect. Storbritannien skulle lämna EU och May refuserade den norska modellen såväl som den schweiziska. Allt pekade mot en hård brexit.

Theresa May trodde att hon skulle få en skräddarsydd handelsrelation med Europa. Detta visade sig vara feltänkt. Att fästa för stor vikt vid att lämna inom två år var ett annat misstag. Utöver detta slösade Theresa May två månader på det allmänna valet i Storbritannien i vilket hon trodde att utgången skulle leda till ett ökat stöd för en mer realistisk brexit-linje. I stället ledde valet till en Tory-minoritet. Samtidigt förblev frågan om Nordirlands gränser olöslig.

Nuvarande premiärminister Boris Johnson insisterar på att Storbritannien ska lämna den 31 oktober samtidigt som han fortfarande inte har förklarat hur det ska gå till. Att ”ta tillbaka kontrollen” var ett av huvudargumenten bakom brexit. Men efter tre år har landet svårt att ta några beslut överhuvudtaget.

9 sep