998 000. Så många människor köar i dag för en hyresrätt på den svenska hyresmarknaden, visar en genomgång av SvD Näringsliv.

Detta i takt med att storstädernas köer till hyresrätter har förlängts med netto 70 000 fler köande på bara ett år.

Mest markant är situationen i Storstockholm där det nya körekordet per den 31 juli i år landade på 658 734. Även om kötiden stiger långsammare än innan men har ändå nått en ny rekordnivå på i genomsnitt 10,4 års väntetid i länet som helhet. Klart högre än 5,7 års genomsnittlig väntan i slutet av 2010.

Vidare har kön i Göteborgsområdet mer än fördubblats under samma period. I Stormalmö är situatioen klart mindre dramatisk. Sedan 2010 har den genomsnittliga väntan varit cirka tre år.

Klart är att de långa kötiderna leder till många får finna sig i att vara inneboende eller bo i andra hand. I Göteborgsområdet bor över 300 på hotell eller vandrarhem, över 10 000 är inneboende och över 5 500 bor i andra hand.

Heba totalförbjuder rökning i de tre fastigheter med totalt 278 lägenheter som de kommer att färdigställa nästa år, enligt ett pressmeddelande.

Det kommer vara förbjudet för hyresgästerna att röka i lägenheterna, på balkongen, i fastigheternas allmänna utrymmen och på marken där fastigheterna står, heter det i pressmeddelandet.

– Vi är stolta över att bidra till rökfria boendemiljöer och att vi nu kan erbjuda våra hyresgäster en hälsosammare och rökfri hemmamiljö i vår nyproduktion, säger bolagets fastighetschef Ulrika Thorildsson.

De första rökfria bostäderna kommer vara 84 ungdomslägenheter i Hökarängen.

”Att inkomstskillnaderna ökar i Sverige är ett ständigt återkommande tema. Men om det ska ändras måste man börja med att identifiera vad det är som skapar dem: vår bostadsmarknad”, skriver välfärdsforskaren Andreas Bergh i en kolumn på DN:s ledarsida.

Den största anledningen är nämligen kapitalskatterna. Och även om betydelsen av räntor och aktieutdelningar ökar är majoriteten av kapitalinkomsterna reavinster som i sin tur kommer främst från försäljningar av bostäder, konstaterar han.

”Bakom de ökade klyftorna ligger alltså i stor utsträckning inget konstigare än att människor säljer sin villa eller bostadsrätt. Den som har en rejäl reavinst på sin bostad hoppar högst upp i inkomstfördelningen det året bostaden säljs”, skriver han.

Han menar därmed att slutsatsen borde vara att marknadshyror är en bra idé för den som vill minska inkomstskillnaderna.

En årligen återkommande undersökning av SEB visar att rekordfå hushåll oroar sig för att förlora jobbet. Det leder i sin tur till prisökningar på bomarknaden. Men privatekonomen Jens Magnusson på SEB varnar nu för den positiva framtidstron, skriver Dagens Industri.

– Det är viktigt att den positiva känslan inte övergår i en orealistisk förhoppning om att den ekonomiska framtiden för alltid kommer att präglas av kombinationen högkonjunktur, stigande börser, minusräntor och rekordhög sysselsättning, säger Jens Magnusson till Di.

Han menar att tecknen på avmattning blir allt fler och att man kan räkna med att konjunkturen lär fortsätta svänga lika mycket i framtiden som den gjort historiskt, skriver Di.

Bostadsbolag och arkitekter satsar på kollektivboende för att möta bostadsbristen, skriver SvD Näringsliv.

Aktören Colive startade i våras ett kollektiv vid Nytorget i Stockholm och har nu slagit sig samman med Wallenstam för att nästa år lansera kollektivboenden i Haninge för omkring 100 personer.

– Det finns också andra avtal på gång. Till exempel öppnas boenden på Lidingö i höst, berättar Katarina Liljestam Beyer, vice vd vid Colive.

Andra är inne på samma linje. Till exempel har Ikano Bostad i samarbete med Ikea har tagit fram typlägenheter för kollektivboenden

Bostadsbristen är akut i 12 av 33 studentstäder, rapporterar TV4. Det visar Sveriges förenade studentkårers senaste undersökning som också konstaterar att läget är värst i Stockholm.

– För mig tog det tre år men det är inte många som har 900 ködagar från början, säger Kader Hassan, kemistuderande vid KTH i Stockholm, till TV4.

Uppsala, Göteborg, Jönköping, Lund, Umeå och Luleå är andra studentstäder där organisationen klassar läget som akut.

Svenska hushåll tror på en svagare prisutveckling på bostadsmarknaden i augusti jämfört med i juli. Det visar SEB:s boprisindikator som under månaden sjönk från +40 till +38.

56 procent av de tillfrågade tror på stigande priser under det kommande året, samma siffra som föregående månad. Samtidigt tror 18 procent på fallande priser, jämfört med 16 procent föregående månad.

– Prisförväntningarna tar ett litet steg bakåt efter en kraftig uppgång hittills under året, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson.

Antalet sålda bostäder under juli var 7 procent högre i år jämfört med samma månad i fjol.

– Det är en kraftig uppgång. Men då ska man komma ihåg att hela 2019 har karaktäriserats av högre volymer än förra året, säger Per-Arne Sandegren, analyschef på Svensk Mäklarstatistik.

Han säger att man får gå tillbaka till rekordåret 2017 för att hitta en period med fler bostadsförsäljningar.

Priserna för bostadsrätter var nationellt sett oförändrade under månaden, medan priset för villor steg 1 procent. Sett i årstakt har priserna på bostadsrätter i riket stigit 4 procent, medan motsvarande för villor är 1 procent.

Småhuspriserna steg med 3 procent under den senaste tremånadersperioden, jämfört med både föregående tremånadersperiod och motsvarande period förra året. Det framgår av SCB:s Småhusbarometer som publicerades på torsdagen.

Mellan de två senaste tremånadersperioderna har priserna stigit i 19 av Sveriges 21 län. I ett län sjönk priserna, medan de var oförändrade i ytterligare ett.

Överutbudet på marknaden för nyproducerade bostäder som leder till sänkta priser dämpar hela bostadsmarknaden, enligt mäklaren Erik Olsson.

– Nyproduktionsmarknaden och successionsmarknaden är kommunicerande kärl. Ofta söker man en bostad inom ett visst område, där alternativet ofta står mellan nyproduktion och succession. Det gör att prissättningen av de båda hänger nära ihop, säger han till Direkt.