Vi har hamnat i en situation där barnfamiljer förväntas lösa de bostadspolitiska frågorna, skriver Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson i ett blogginlägg.

”Det är inte rimligt, utan ett ännu ett tecken på oönskade konsekvenser av en dysfunktionell bostadsmarknad”, skriver hon.

Hon lägger till att det finns en press på föräldrar att spara till sina barn och då helst hela barnbidraget.

”Bakom detta ligger bland annat en oro för hur det alldeles nyfödda barnet en dag ska kunna flytta hemifrån”, fortsätter hon.

Den svaga svenska kronan avskräcker svenskar från att köpa bostäder utomlands, skriver TT.

Totalt registrerades 723 bostadsköp under det andra kvartalet – en minskning med 30 procent jämfört med samma kvartal i fjol. Det är också den lägsta siffran sedan andra kvartalet 2015.

Förutom kronan påverkar även nya amorteringskrav och osäkerhet kring svenska bostadsmarknaden, enligt TT.

– Att ha en bostad utomlands är en form av lyxkonsumtion för många. Vi märker att många drar in på lyxkonsumtionen i oroliga tider, och den svaga svenska kronan urholkar köpkraften, säger Daniel Nilsson, chef för Fastighetsbyrån utland.

Siriusgatan i Säffle och Hemmansvägen i Ronneby. Där har priserna på bostadsrätter stigit mest i Sverige under de två senaste åren, enligt Fastighetsbyrån. Där har priserna stigit med 146 respektive 136 procent.

Mätt i kronor har den största ökningen skett på Magle Lilla Kyrkogata i Lund – där har priserna stigit med drygt 16 108 kronor per kvadratmeter.

– Som köpare och säljare av bostäder gäller det att hålla koll på aktuella prisnivåer precis där man vill köpa och sälja, gärna på samma gata och i samma förening, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån.

I Sverige finns cirka 27 000 bostadsrättsföreningar. Många av dem står inför kraftiga avgiftshöjningar. Det beror på ett accelererande renoveringsbehov, eller att avgifterna varit för snåla i många år. Det rapporterar DI.

– Vår bild är att många bostadsrättsföreningar inte har tillräckliga marginaler utan löper stor risk för att behöva höja avgifterna framöver”, säger Markus Pålsson, chef för ekonomisk förvaltning på SBC, Sveriges Bostadsrättscentrum till DI.

Avgiftshöjningar är alltså att vänta och de kan ligga på upp mot 20 procent, menar SBC. Det är något som kommer att påverka många svenskar som bor i bostadsrätt och kanske också har dyra lån att amortera på.

Det skärpta amorteringskravet slår hårdare mot kvinnor än män, visar en kartläggning från SCB och Svensk Mäklarstatistik på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Kvinnor tjänar i snitt mindre och har därför svårare att köpa bostad än män. I genomsnitt behöver de spara fyra år längre för att få ihop till kontantinsatsen, enligt kartläggningen.

I riket som helhet tar det i snitt 11 år för män och 15 år för kvinnor att få ihop de 372 750 kronor som krävs för att köpa en genomsnittlig bostadsrätt, förutsatt att de sparar 10 procent av årsinkomsten.

I Stockholms län tar det längst tid att spara till insatsen – 15 år för män och 18 år för kvinnor.

– Det skärpta amorteringskravet drabbar per automatik kvinnor i högre utsträckning än män, säger Marcus Svanberg, vd på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Staten har gått miste om 4,6 miljarder kronor per år på grund av de nya amorteringskraven, menar Sveriges byggindustrier som tagit fram rapporten ”Var det värt det?”.

Organisationen har kommit fram till att unga och ensamstående stängs ute från bostadsmarknaden och att Sveriges BNP-tillväxt äventyras på grund av kravet.

– Mycket i rapporten är i linje med vad vi trott. Redan innan man införde restriktionerna har vi varnat för att det kommer få den här typen av effekter, säger Anna Broman, bostadspolitisk expert på Sveriges Byggindustrier, till DI.

SEB:s boprisindikator steg i oktober jämfört med månaden innan. 60 procent av de tillfrågade hushållen tror nu på stigande priser under det kommande året, jämfört med 57 procent förra månaden. 14 procent tror på fallande priser, jämfört med 19 procent föregående månad.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson säger i en kommentar att 60 procent är den högsta noteringen sedan oktober 2017.

– En trolig drivkraft för de stigande prisförväntningarna är en allt mer etablerad uppfattning att räntan kommer att förbli låg, säger han.

Drygt 125 000 bostadsrätter och villor såldes i Sverige under årets nio första månader – en ny rekordnotering, enligt Svensk Mäklarstatistik.

I fjol låg motsvarande siffra kring 120 000 bostadsrätter och villor.

– Största antalsökningen nåddes i Stormalmö med plus 10 procent och Storstockholm med plus 6 procent, säger Hans Flink, Försäljningschef på Svensk Mäklarstatistik.

Priserna på bostadsrätter steg med 1 procent i september jämfört med föregående månad. Villapriserna i riket var däremot oförändrade.

Priserna på bostadsrätter steg med 1 procent i september jämfört med månaden före, visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik. På årsbasis är lägenhetspriserna upp 3 procent – för villor är motsvarande siffra 2 procent.

I både Storstockholm och Storgöteborg steg bostadsrättspriserna med 2 procent. Där steg också villapriserna med 1 procent, medan de var oförändrade i riket.

I centrala Stockholm steg lägenhetspriserna 1 procent och det genomsnittliga kvadratmeterpriset var 90 807 kronor.

Även i augusti noterades en prisuppgång – då steg priserna på både bostadsrätter och villor med 1 procent.

Bostadsminister Per Bolund (MP) kan tänka sig att hjälpa unga att köpa en första bostad med hjälp av statliga förmånliga lån, skriver DN.

– Det är något som vi absolut behöver fundera på, säger han till tidningen.

Förslaget om ”ungbolån” har lanserats av Riksbyggen för personer mellan och 18 och 35 år som ska kunna söka ett lån där staten betalar 10 av de 15 procenten till handpenningen.

Lånet ska vara amorteringsfritt i fem år och räntan ska precis som CSN-lånet motsvara statens upplåningskostnad plus administrativa kostnader. Dessutom ska låntagarna inte omfattas av det skärpta amorteringskravet, skriver DN.