Bankerna ställer olika krav och villkor på privatpersoner som vill låna pengar till en bostad, visar en sammanställning som SvD Näringsliv gjort av åtta banker och bolåneinstitut.

Bland andra Swedbank, SEB, Nordea och SBAB ställer kravet att hushållen ska klara en kalkylränta på 7 procent. Handelsbanken och Skandia kräver mer än så – de vill att hushållen ska klara en ränta på 7,5 procent.

När det kommer till skuldkvoten – skulderna i förhållande till inkomsterna – följer de flesta aktörer de regler som infördes i samband med att amorteringskravet skärptes i mars 2018, skriver SvD Näringsliv.

Länsförsäkringar kräver att den som vill köpa ett nytt boende först har sålt sin nuvarande bostad, visar SvD Näringslivs genomgång av åtta banker och bolåneinstitut.

De är den enda aktören som svarar ja på frågan om man ställer det kravet, men lägger till att det är möjligt att låna innan en försäljning om hushållet har goda tillgångar.

De andra bankerna uppger att de inte ställer kravet att den gamla bostaden först ska säljas. Men i praktiken blir det ändå på det viset, eftersom det finns krav på att hushållet ska klara kostnaderna för dubbla boenden.

Flera banker och bolåneinstitut vill se en nedtrappning av ränteavdraget, visar en enkät som SvD Näringsliv har gjort.

Länsförsäkringar vill se en bred skattereform med en återinförd fastighetsskatt och nedtrappning av ränteavdraget som två viktiga beståndsdelar, skriver affärs- och produktchefen Bengt Clemedtson i ett mejl till tidningen.

Även SEB vill se en nedtrappning av ränteavdraget. Dessutom vill storbanken att det andra amorteringskravet slopas och att en översyn av skatteuttaget från bostadssektorn görs.

Också på Danske Bank är man skeptiska till det skärpta amorteringskravet, skriver SvD.

De tuffare amorteringskraven påverkar inte ungas möjligheter att köpa en bostad. Det säger Claes Bäckman, som är forskare i nationalekonomi vid Lunds universitet, till SVT.

Han konstaterar att unga visserligen får låna mindre pengar i och med amorteringskravet – men det försämrar ändå inte deras köpkraft.

– Jag skulle säga att amorteringskraven i praktiken påverkar alla unga och alla hushåll på ungefär likadant sätt, säger Claes Bäckman.

Bäckman har studerat amorteringskravens effekter på vilka som faktiskt köper bostäder. Varken rika, fattiga, unga eller gamla ökade eller minskade sin andel bland bostadsköparna.

I dag kan bara var femte i åldersgruppen 20–34 år köpa en etta. Det skriver Anders Lago, förbundsordförande HSB, och Pernilla Bonde,
vd HSB Riksförbund, i en debattartikel i SvD.

Debattörerna skriver att Sverige är ett av få länder i Europa som inte har infört lättnader för unga människor för att komma in på bostadsmarknaden. Snarare har det blivit svårare för unga att hitta en bostad på grund av skärpta amorteringskrav, bolånetak och höjda kalkylräntor hos bankerna. Även ungdomar med goda inkomster har svårt att få lån.

Om det senaste amorteringskravet måste vara kvar måste regeringen också göra något annat för ungdomarna ska ha en chans, skriver debattörerna. Därför föreslår de ett statligt startlån riktat till unga människor där den som har sparat ihop fem procent av köpeskillingen får ett startlån på tio procent. ”Resultat visar att ett statligt startlån kortar tiden det tar att spara ihop till en insats dramatiskt – från 10 till knappt 3 år”, skriver de. Ett annat förslag är ett stöd till bosparande.

Bopriserna steg i snitt med 0,7 procent i mars, jämfört med föregående månad. Det visar färska siffror från Valueguard.

För landet i stort steg priserna på bostadsrätter med 0,5 procent och villapriserna med 0,8 procent.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann tror att förklaringen till utvecklingen är en ökad tilltro till marknaden.

– Fler tror på stigande priser. Dessa psykologiska faktorer påverkar, säger hon.

Valueguard påpekar samtidigt att en uppgång i mars är vanligt. Tar man hänsyn till det och justerar för säsongseffekter ökade bopriserna i snitt med 0,4 procent.

82 000 kronor. Så stor är skillnaden i kvadratmeterpris mellan bostadsrätter som ligger nära den dyraste respektive billigaste tunnelbanestationen i Stockholm. Det skriver DI och tidningen Byggkontakt som tagit del av en ny kartläggning från Booli.

Dyrast är det att bo vid tunnelbanestationen Kungsträdgården där snittpriset per kvadratmeter ligger på 105 445 kronor. Billigast är det i Tensta där kvadratmeterpriset i snitt är 23 116 kronor.

Trenden med köparens marknad på bostadsmarknaden kan vara på väg att brytas. Det visar åtminstone Fastighetsbyråns mäklarpanel, som graderar marknaden utifrån de båda parternas fördelar på en tiogradig skala. 0 står för köparnas fördelar och 10 för säljarnas.

På en fråga om vilka bostadsmarknaden är mest fördelaktig för har snittet närmat sig mitten, en förändring från 4,19 till 4,52 sedan i januari.

– Antal försäljningar har också ökat i mars vilket är ett tecken på att köpare och säljare har närmat sig varandra i förväntningar, säger Fastighetsbyråns vd Johan Engström i ett pressmeddelande.

SBAB skruvar upp sin prognos för bostadspriserna – med hänvisning till att Riksbanken räntehöjningar bedöms bli färre än banken tidigare förutspått, skriver TT.

SBAB:s chefsekonom Robert Boije tror att Riksbanken måste sänka sin räntebana till följd av svagare inflation och en avmattning i ekonomin.

Efter att tidigare ha bedömt att bostadspriserna kommer att falla svagt de närmaste åren, spår SBAB nu i stället mer eller mindre stillastående priser de kommande tre åren.

Försäljningstiden för bostäder faller nu, skriver Dagens Industri.

I mars månad för hela landet möttes säljare och köpare efter i snitt 18 dagar, vilket är 2 dagar mindre än för ett år sedan.

Men i Stockholm var förändringen större och landade på 17 dagar vilket var 4 dagar mindre än i mars 2018.

Det visar siffror från Hemnet.

Johan Engström på Fastighetsbyrån konstaterar för DI att de i mars såg en påtaglig förändring.

– Man ska alltid passa sig för att prata om trendbrott efter ett par månader, men jag vill påstå att det är vad vi ser.