Bevaka
Börs

Peter Malmqvists analys

Så fick vi det starkaste vinstrallyt i modern tid

De senaste tjugo åren är nog den längsta period av hög avkastning, som svensk industri någonsin upplevt. Även årets vinstutveckling är mycket stark.

Summerar vi börsbolagens vinster för det tredje kvartalet 2018, kan konstateras att vinsterna ligger 12 procent över motsvarande kvartal för ett år sedan. Det är tredje kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt och det är det 22:a kvartalet i rad, som fler än hälften av börsbolagen visar vinstökningar.   

Vinster är dock ett trubbigt begrepp, särskilt på Stockholmsbörsen. Det beror på att enstaka storbolag ofta har stor inverkan på utvecklingen. Denna gång är det Ericsson, som för ett år sedan redovisade blodröda förluster, men detta kvartal faktiskt en vinst. Ericsson svarar därför ensamt för en stor del av börsbolagens vinstökning. Å andra sidan, finns det alltid en del storbolag som redovisar stora omstruktureringskostnader eller andra engångskostnader.    

För att få ett grepp om den underliggande vinstutvecklingen, mäter jag därför mediantillväxten (mittföretaget i populationen) för de rapporterande bolagen. Då blev det senaste kvartalets tillväxt 10 procent och det var 19:e kvartalet i rad med tillväxt. Det råder därför ingen tvekan om att börsbolagen har haft högkonjunktur under flera år och just nu är den brännhet.

Två sektorer sticker ut. Det är banker och verkstadsföretag. De senaste åren tar de ungefär en tredjedel vardera av börsens samlade vinst. Sektorerna utvecklas dock väldigt olika. Verkstadsföretagen är börsens starkaste sektor de senaste kvartalen, tack vare en stark internationell konjunktur, samtidigt som den svenska kronan varit svag. Därför går exportföretagen som tåget.

Sedan vi släppte kronan fri 1993, har vi aldrig tidigare kombinerat en stark internationell konjunktur med en svag krona. Eftersom samtidigt löneökningstakten ligger kring 2 procent, liksom inflationstakten, forsar pengarna in i exportbolagen. I bankerna är tillväxten inte lika hög, utan handlar mer om enstaka procent. Å andra sidan är bankerna mycket stabila och har lyckats leverera höga vinster ända sedan mitten av 1990-talet. Enda undantaget var 2008, då banker med stor verksamhet i Baltikum och Ukraina drabbades av kraftiga förluster. På hemmaplan har däremot svenska banker varit stabilt lönsamma i över tjugo år.

En sektor har däremot fått det tuffare. Det är byggindustrin. De senaste tre kvartalen har vinsterna faktiskt fallit i börsens byggrelaterade företag. De flesta byggbolag har dock fortfarande goda vinstnivåer, eftersom byggprojekten är långa och avmattningen i bostadsbyggandet fortfarande är färsk. Lägger vi däremot in även andra bolag som är beroende av efterfrågan inom byggsektorn, ser det tuffare ut. Nedgången i bostadsbyggandet, som kommit väldigt snabbt, ökar osäkerheten och får svenskarna att skjuta även på ombyggnadsprojekten. Dämpningen är oroande med tanke på att räntorna fortfarande är rekordlåga.

Så vad blir slutsatsen för vinstutvecklingen? Att vinsterna är starka och har varit det under många år. Därtill kan läggas att börsbolagens avkastning varit spektakulär även de senaste 20 åren. Visst finns det dippar, som efter IT-kraschen 2001-2002, eller finanskraschen 2007-2008, men totalt sett har avkastningen på eget kapital legat häpnadsväckande högt. Genomsnittet för de senaste 20 åren är hela 13 procent, samtidigt som inflationstakten varit i genomsnitt 1,2 procent och löneökningstakten i den privata sektorn stannat på 2,8 procent. De senaste tjugo åren är därför troligen den starkaste period som svenska företag upplevt, i alla fall i modern tid.

14 nov
Anders Haskels aktier

fPlus nya krönikör: Aktien som står säker i börsturbulensen

På nytt har vi ett läge där börsen präglas av ökad osäkerhet. Som så ofta tidigare utlöses kursfallen av en kombination av olika orsaker. Risken för en inbromsning i ekonomin anses ha ökat och många företagsledare uttrycker sig mer försiktigt om framtiden än de gjort tidigare. Samtidigt är räntan på väg uppåt, framför allt i USA.

Hotet från ett handelskrig kastar marknaden mellan hopp och förtvivlan. Till detta kan nämnas sådant som osäkerhet kring brexitprocessen och Italiens budgetunderskott.

Det finns alltid ett stort inslag av psykologi i samband med nedgångar på börsen. Rädsla tar överhanden och leder till försäljningar som vi inte skulle ha gjort i ett ljusare klimat.

Ska jag sälja är kanske den vanligaste frågan jag får i detta läge. Standardsvaret är nej förutsatt att aktierna är tänkta att ägas under lång tid samt att personen som frågar inte mår dåligt av att se kurserna på sina aktier falla på kort sikt. Ett av mina viktigaste argument bakom strategin att behålla är att det för de flesta kommer att innebära en stor utmaning att lyckas med konsten att köpa tillbaka aktierna i ett mer gynnsamt kursläge.

Sedan gäller det naturligtvis att äga rätt aktier och som jag ser det bör basen i portföljen består av företag med något så när förutsägbara framtidsutsikter på åtminstone 4-5 års sikt. Att äga rätt kvalitetsföretag blir än mer viktigt under turbulenta tider.

Investmentföretaget Investor har historiskt sett varit en av de absolut bästa basinvesteringarna i en svensk aktieportfölj och kommer med hög sannolikhet att så vara även i framtiden.

Det spelar i stort sett ingen roll hur långt bakåt i tiden vi tittar. Alla som har ägt Investor-aktien sedan början av 2017 eller längre och även de flesta som inhandlat aktien i år har en avkastning som slår börsens genomsnittsaktie.

Med en kärna bestående av företag som hör till de ledande inom sina respektive områden ser förutsättningarna mycket bra ut även framöver.

Drygt 70 procent av tillgångarna finns inom den grupp som Investor benämner Noterade Kärninvesteringar. De tre största innehaven som i tur och ordning är Atlas Copco, ABB och SEB svarar i sin tur för en tredjedel av de totala tillgångarnas värde. För att en långsiktig investering i Investor ska bli framgångsrik är det nästan nödvändigt att dessa tre innehav får en i alla fall hyfsad utveckling.

Det samma gäller onoterade Mölnlycke, verksamt inom sårvård och engångsprodukter vid operation. Baserat på Investors bedömning av marknadsvärdet väger Mölnlycke tyngst i portföljen av samtliga innehav inklusive de noterade bolagen.

Även om relativt få innehav har stor påverkan på Investoraktiens framtida värdeutveckling är det naturligtvis viktigt hur portföljen totalt sett utvecklas. Bland de onoterade innehaven finns vid sidan om Mölnlycke ytterligare några bolag, däribland rullstolsföretaget Permobil, som nått en storlek där fortsatta framgångar får ett tydligt genomslag på substanstillväxten.

Av betydelse är också Investors investeringar i riskkapitalbolaget EQT:s olika fonder som under lång tid gett ett rejält kassaflöde tillbaka till Investors aktieägare.

Aktien har som jag varit inne på under lång tid levererat en avkastning som slår de flesta aktieinvesterares avkastningskrav. Den långsiktiga stabiliteten i Investor speglas dessutom av utdelningen som höjts varje år sedan 2009 då den var oförändrad jämfört med finanskrisåret 2008.

Vid aktuell kurs strax under 400 kronor handlas aktien till en rabatt närmare 25 procent i förhållande till substansvärdet. Även om det kommer att finnas kvar en rabatt är aktien långsiktigt attraktiv på nuvarande nivå.

6 nov
Tomas Oneborg / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Affärslegend tror på börsen - men det blir ryckigt

– Börsen fortsätter trendmässigt uppåt, men med fortsatt hög volatilitet.

Det säger Arne Karlsson, styrelseledamot i Maersk och före detta vd för Ratos. Han berättar i EFN:s börslunch att han ännu så länge ser positivt på utvecklingen på börsen.

Så länge det inte blir lågkonjunktur och de strukturella hoten inte realiseras – till exempel de geopolitiska hoten – ser han ingen anledning till oro.

– Jag tror att det handlar om den här dualiteten mellan å ena sidan låga räntor och tillgång till hög likviditet, och god vinstutveckling, och å andra sidan mängder av hot. Beroende på styrkan i de här krafterna så får vi en ryckig utveckling. Men ännu så länge dominerar den positiva sidan, säger han till EFN.

Samtidigt levererar han ett varningens ord:

– I alla kriser ska man titta efter var de högsta belåningarna finns för det är där ränteuppgångar och konjunkturnedgångar träffar hårdast, säger han till EFN.

DI:s Henrik Mitelman bedömer också att börsen fortsättningsvis har potential. ”Det är sällan som börsen kraschar innan den har lyft”, skriver han. ”Mer traditionella "value stocks" har sjunkit och Stockholmsbörsen är oförändrad under de senaste tre åren, samtidigt som vinsterna har lyft”, skriver han.

fPlus börsanalytiker Peter Malmqvist skrev i sin senaste krönika att de små börserna, som Stockholmsbörsen, historiskt har bättre avkastning.

30 okt
Peter Malmqvists analys

Därför ska du våga ligga kvar på Stockholmsbörsen

Stockholmsbörsen är världens långsiktigt mest lönsamma börs, mätt enligt MSCI aktieindex. Avkastningen, inklusive utdelningar sedan 1971 är hela 14 procent per år. Drar vi bort inflationen faller siffran till 10 procent, vilket dock fortfarande är lysande. Likadant om mäter vi i dollar. Då blir avkastningen 13 procent, vilket vi kan jämföra med världens finansiella centrum – USA. Där har avkastningen under samma tid varit bra, ungefär 10 procent, men ändå klart sämre än i Stockholm.  

Vidgar vi analysen och tar med de största marknaderna i Europa blir avkastningen 10 procent i Storbritannien, Tyskland och Frankrike, medan Spanien stannar på 8 och Italien på 6. Lägger vi även till Japan, mätt i dollar, blir avkastningen 9 procent per år, men indelat i två väldigt olika faser. Fram till 1990 var Japan överlägset bäst i världen, men därefter har de varit klart sämst. Från 1990 har Japan nämligen avvecklat världshistoriens största bubbla. Därför har kurserna stått stilla.

En annan intressant jämförelse är att börser i små länder nästan regelmässigt skapat bättre avkastning än i stora länder. Förutom Sverige, finns det i MSCI sex mindre länder med aktieindex från 1971. Tre av dem, Danmark, Hong Kong och Nederländerna ligger ganska lika, med en avkastning i dollar på 13 procent. Schweiz ligger något lägre på 11 procent, medan Singapore och Norge ligger på 10 procent. Genomsnittet för dessa små länder, inklusive Sverige, blir drygt 12 procent per år, medan genomsnittet för de stora stannar på 10 procent.

Enligt finansiell teori skall en marknad med höga svängningar kompensera placerarna med en högre avkastning. Det stämmer också om vi jämför Sverige med USA. Analyserar vi perioden 2000-2002, som innefattar IT-kraschen, terrordåden i USA och Irakkriget, gick Stockholmsbörsen ner 59 procent, medan USA stannade på 41. Likadant under finanskraschen 2007-2008. Då gick Stockholm ner 41 procent, medan USA stannade på 34.

Det är här jag kan bjuda på gratislunchen. Räknat som en grupp svänger nämligen de små länderna ungefär som USA. Granskar vi deras genomsnitt kan konstateras att det gick ner 37 procent under 2000-2002, vilket var ungefär som USA:s 41 procent. Under finanskraschen blev nedgången minus 37 procent, mot 33 procent för USA. Eftersom avkastningen i småländerna långsiktigt varit ungefär 2 procent bättre än den amerikanska per år, skulle vi därmed nå en överavkastning i de små länderna, men med ungefär samma svängningar som i USA. Det är den finansiella gratislunchen.

Men vem bryr sig om du förlorar 33 eller 37 procent i en börskrasch? Det är ju katastrof i båda fallen. Så om du inte graderar katastrofutfall, kan du lika gärna ligga kvar på Stockholmsbörsen. Visst, du får lite mer stryk när det går åt pipan, men när det går bra, blir du rikligt belönad. Fyra procent bättre avkastning per år är nämligen väldigt bra kompensation för att må lite sämre än amerikanarna, när kurserna rutschar utför.

24 okt
JONAS EKSTRÖMER / TT / TT NYHETSBYRÅN
Börsfallet

Expert om börsfallet: Därför sitter jag still i båten

De senaste börsnedgångarna kan väcka frågor hos aktieägare. Är det dags att dumpa sina aktier och lämna det sjunkande skeppet? Men börsexperten Nicklas Andersson är åtminstone inte orolig. På Avanzas sparblogg förklarar han varför han väljer att sitta still i båten.

För det första avfärdar han tanken om att börsen har stigit så länge att det nu är logiskt att den pekar nedåt. Han menar att tidsaspekten inte är avgörande för en kraftig nedgång. Det är snarare excesser på marknaden som ett högt risktagande, ökande skuldsättning, spekulationsbubblor, skenande tillgångspriser eller externa chocker som utlöser en krasch. Vi ser inget av detta i dag, enligt Andersson.

Därmed inte sagt att det inte finns oro på marknaden. Men det handlar om flera faktorer snarare än en enskild sådan.

Å ena sidan håller räntorna successivt på att stiga från ett exceptionellt låg ränteläge. Det gör att allt fler investerare börjar kräva att aktierna ger mer i avkastning för att kompensera för det mer attraktiva ränteplaceringarna.

Å andra sidan har många investerare tagit hem sina vinster från den urstarka techsektorn för att investera i andra potentiella sektorer, vilket även det leder till ett markant säljtryck på börsen.

Andra bidragande faktorer till nedgången är den psykologiska oron över att konjunkturen sjunger på sista versen och att ett eventuellt eskalerande handelskrig kommer att lägga en våt filt över börserna världen över.

Därtill bör det också nämnas att det typiska flockmentalitet på börsen ger en förstärkande effekt på nedgången.

”Är man långsiktig i sitt sparande så brukar denna typ av känslomässig panik skapa bra köplägen och dessa nedgångar syns knappt om man drar ut en börsgraf på något eller några årtionden”, skriver Andersson.

15 okt