Paramilitära nordirländska lojalistgrupper har meddelat premiärminister Boris Johnson att de tillfälligt drar tillbaka sitt stöd för fredsavtalet 1998. Skälet är missnöje med brexitavtalet, rapporterar Belfast Telegraph.

Gruppen menar att det så kallade långfredagsavtalet som slöts 1998, och som gjorde slut på en flera decennier lång väpnad konflikt, har undergrävts i och med brexit. Man är missnöjda med ökad byråkrati vid införsel av varor till Nordirland och att det uppstått en så kallad ”hård” landsgräns mellan Nordirland och Irland, som fortfarande tillhör EU.

Lojalisterna, som mestadels är protestanter, vill att Nordirland ska tillhöra Storbritannien.

Den brittiska krisnotan blir oväntat stor, enligt en budget från premiärminister Boris Johnsons regering. För att få ordning på statsfinanserna planeras en kraftig höjning av bolagsskatten om två år.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson kritiseras för att ha agerat alltför långsamt i införandet av restriktioner som ska stoppa nya varianter av coronaviruset. Labour-ledaren Keir Starmer menar att regeringen inte har ”säkrat gränserna på det sätt man borde ha gjort”, skriver Sky News.

Kritiken kommer kort efter att sex fall av den brasilianska virusmutationen upptäckts i Storbritannien, och där myndigheterna fortfarande inte vet vem en av de smittade är.

I vintras meddelade Boris Johnson att man hade planer på att införa gränsregler där personer som kommer till landet från bland annat Brasilien skulle tvingas sitta i karantän på särskilda hotell med start den 27 januari. Reglerna trädde sedan i kraft först den 15 februari.

Den svenska regeringens corona-hantering har tveklöst lämnat mycket att önska så här långt. Nu borde vi följa Storbritanniens exempel, skriver Frida Wallnor i en ledare i Di.

På måndagen lanserade Boris Johnson sin plan för att öppna upp landet efter corona-nedstängningarna. En brittisk tidning kallade strategin för Storbritanniens ”Marsch mot friheten”. För genom att presentera en plan för hur och när restriktionerna ska lättas ger man människor hopp om att inskränkningarna av friheten snart är borta, att undantagstillståndet är över, skriver Wallnor.

Planen är på alla sätt rimlig och kriterierna föredömligt transparenta. Tillsammans kommer de att fungera som en viktig vägledning för det brittiska näringslivet inför våren och sommaren. Sverige borde göra detsamma, menar Frida Wallnor.

Storbritannien ska långsamt och steg för steg öppna upp igen. Det var premiärminister Boris Johnsons budskap när han presenterade vägen framåt i landets pandemihantering.

Hans framträdande stod i skarp kontrast till öppningen i somras, då restauranger och butiker tilläts öppna i snabb takt vilket bidrog till att förvärra den andra vågen, skriver The Independents Shaun Lintern i en analys.

”Planen är ett tyst medgivande att den tidigare strategin var fel”, skriver han.

BBC:s Laura Kuenssberg skriver att Johnsons stora förhoppning är att den tredje nedstängningen också ska bli den sista.

”Hans kalkyl är att befolkningen hellre vet vad som gäller än att restriktionerna försvinner”.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson har under måndagen presenterat en åtgärdsplan för att lyfta restriktionerna. Lättnaderna kommer att ske i fyra steg, rapporterar flera medier.

– Den 12 april, under fas två, kommer nagelsalonger och frisörer få öppna igen, säger Johnson.

Man kommer även tillåta butiker som inte säljer livsnödvändiga varor att hålla öppet, pubar och restauranger får servera folk utomhus och gymmen får öppna. Johnson hoppas att hela landet ska kunna gå in i fas fyra den 21 juni, vilket skulle betyda slutet för social distansering för britterna.

Storbritanniens regering kommer att lätta på restriktionerna och snart kommer skolorna åter att öppna igen, rapporterar BBC. De flesta av dem har varit stängda sedan årsskiftet.

– Två veckor från idag är vår plan att skolor och andra utbildningsanordnare åter kan välkomna elever med covid-testning varannan vecka, säger premiärminister Boris Johnson.

Lättnaderna kommer att ske i flera steg, enligt Johnson. I ett första steg kommer man även få träffa en person som inte är en del av hushållet. Längre fram kommer man också få lov att idrotta på gräsrotsnivå.

Storbritanniens Boris Johnson kommer under måndagen initiera den plan som ska ta Storbritannien ur en två månader lång nedstängning och öppna upp landets hårt sargade ekonomi. Landet har inte sett en så stor ekonomisk nedgång på 300 år, skriver Reuters.

En tidig start på vaccinationsprogrammet gör att premiärministern vill ta det första av fyra steg för att fasa ut restriktionerna och prioritera en återgång till skolor och umgänge utomhus.

”Våra beslut kommer att i varje steg baseras på den senaste informationen och vi kommer att vara försiktiga så att vi inte omintetgör de framsteg vi hittills har gjort”, väntas premiärministern säga i ett anförande enligt hans stab.

Parlamentet kommer att rösta om Boris Johnsons plan.

Pubägare i Storbritannien kräver nu att Boris Johnson ska ta fram en detaljerad plan för när restriktionerna i landet ska lättas, rapporterar The Guardian.

Uppmaningen kommer innan regeringen och premiärministern på måndag väntas ge en uppdatering kring sin coronastrategi.

– Vi har 3,5 miljoner människor som vill höra om deras jobb är säkra och vi kan inte ge något besked. Det är ganska chockerade, säger Patrick Dardis, högsta chef för pubkedjan Young’s.

Den senaste tiden har relationen mellan pubsektorn och regeringen blivit allt mer frostig, skriver tidningen.

Den brittiske premiärministern Boris Johnson lovar att Storbritannien kommer att dela med sig av sitt överskott av vaccin mot covid-19 till fattigare länder. Det sa han när han öppningstalade på G7-mötet på fredagen.

– Vi måste se till att hela världen vaccineras, det här är en global pandemi och det finns ingen poäng med att ett land ligger långt före andra, sa Johnson.

Vita huset har på förhand sagt att USA kommer att donera fyra miljarder dollar till FN:s vaccinprogram Covax. Den franska presidenten Emmuanuel Macron vill dock gå ännu länge och kräver att rika länder skänker mellan tre och fem procent av sina vaccinlager till afrikanska länder.