Bostadsinnehavare har fått kraftigt höjda avgifter, men många har ingen aning om hur mycket bostadsrätten förlorar i värde. fPlus har tagit reda på hur mycket. Tidigare riksbankschefen Bengt Dennis har ilsknat till. Hans bostadsrättsförening har tvingats höja månadsavgiften med mellan 1400 kronor och 2800 kronor per månad.

I veckan väntas Riksbanken sätta punkt för minusräntan och höja styrräntan till noll. SvD har frågat sparekonomer hur hushållen ska tänka när deras banker troligtvis hakar på Riksbankens höjningar.

– Det är viktigare att pruta på boräntan och byta bolånebank. Sikta på en ränta under snittet på cirka 1,5 procent. Det kommer göra mer för din största kostnad: bolånet, säger Claes Hemberg till tidningen.

Hembergs bästa tips för att lyckas med bolåneförhandlingen är att byta bank var tredje år. Men han tycker samtidigt att det finns andra saker som har mer betydelse för din ekonomi än låga boräntor.

Det du verkligen kan påverka är din framtida arbetsmarknad, menar Hemberg och tipsar om att söka sig till framtidsnischer som energi och tech.

För första gången på nästan fem år kommer Sverige inte längre att ha en styrränta som är negativ. DN:s Din Ekonomi ställer fyra frågor till fyra ekonomer om vad som kan hända med bolånen:

1. Kommer Riksbankens direktion att höja räntan?

2. Gör de rätt i det?

3. Vad händer med boräntorna?

4. Vad ska bolåntagare tänka på?

På första och andra frågan svarar Sharon Lavie, familjeekonom Ikano Bank, att hon tror att räntan kommer att höjas, bland annat för att inflationen har stigit, och att hon nog hade valt att avvakta med att höja den till februari.

På tredje och fjärde frågan svarar Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, att nivån på boräntorna inte enbart påverkas av nivån på reporäntan och att det därför är troligt att boräntorna fortsätter att vara låga. ”Det är nu ett bra tillfälle att binda åtminstone en del av sina boräntor”, säger hon vidare.

Även Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank, och Johanna Kull, sparekonom Avanza, gav svar på frågorna.

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

Riksbanken är på väg att höja räntan och i SvD tipsar Nordnets sparekonom Frida Bratt om hur du ska göra med bolånen i detta läge.

Hennes råd är kort och gott – bind inte boräntan.

– Bankerna kommer att passa på att höja bolåneräntorna i samband med att Riksbanken höjer räntan. Det är pedagogiskt väldigt enkelt att få acceptans för höjningen – den kan verka rimlig i hushållens ögon. Sanningen är dock lite mer komplex, säger Frida Bratt.

Hon menar att minusräntan varit en stor kostnad för bankerna. Den kostnaden har de parerat med högre marginaler på bolåneräntorna. En räntehöjning upp till nollränta minskar därför kostnaderna för bankerna.

– Det är inte en bra idé att binda bolåneräntan. Har du utrymme att klara några punkters högre ränta vid årsskiftet, så slår fördelarna med rörlig ränta de eventuella fördelarna med bunden ränta alla dagar i veckan, säger Frida Bratt till SvD.

Regeringen utreder för närvarande inget förslag om att ta bort den så kallade flyttskatten. Det meddelades under torsdagen, skriver SvD Näringsliv. Mäklare och representanter från Villaägarna pressar nu regeringen på svar för att undvika osäkerheter på bomarknaden.

– Om regeringen nu skjuter på beslutet innebär det att personer som fundera på att sälja kommer behöva vänta tills de får besked vad som gäller, säger Björn Wellhagen, vd för Mäklarsamfundet till SvD.

Uppskovsräntan, som i dagsläget ligger på 3,25 procent, tas ut för vinsten på försäljning. Björn Wellhagen menar att det bästa vore om uppskovsräntan togs bort helt. Det skulle påverka rörligheten positivt och kosta staten förhållandevis lite.

Villaägarnas riksförbund sökte på onsdagen regeringen för svar. Håkan Larsson som är chefsekonom på förbundet säger att det finns många oklarheter som behöver besvaras.

– Frågan om hur räntan ska klippas avgör hur man som säljare och köpare kommer agera. Ska det gälla alla eller bara uppskov från ett specifikt datum? Vi får inga svar från regeringskansliet, och där står medborgarna, säger Håkan Larsson till SvD.

Bankerna tjänar fortfarande stora pengar på svenskarnas bolån även om det har minskat något sedan toppnoteringen 2017, rapporterar Expressen som hänvisar till ny statistik.

Expressen ger ett antal tips på hur kunderna kan pressa dessa vinster, det vill säga få mer förmånliga räntevillkor.

För det första ska man undvika att binda bolånet. För det andra ska man ”ställa bankerna” mot varandra, inte bara acceptera erbjudandet från en bank. För det tredje: Köpslå inte med ditt pensionskapital. Risken finns att du får betala med en kostsam pensionslösning för att få ned räntan.

Här är ytterligare förhandlingsknepen som flera sparekonomer ger till SvD. Håll koll på både snitträntorna och listräntorna och ska du förhandla dig till en rabatt se till att den gäller länge, tipsar Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Riksbanken höjer räntan i december. Det är de flesta bedömare överens om. Men sedan kommer den att ligga kvar på noll under flera år. Därför sänker nu flera banker de s k kalkylräntorna, en åtgärd som kan underlätta för unga att få bolån. Det rapporterar SvD.

Kalkylräntan ingår i de beräkningar som bankerna gör när en låntagares förmåga att betala på lånen analyseras. Den kallas ibland även för ”kvar att leva på-kalkylen”.

Nu sänker SBAB kalkylräntan från 7 till 6,5 procent. Det är en åtgärd som den statliga banken räknar med ska ge fler unga möjlighet att låna till en bostad. Det är inte otroligt att även andra banker följer efter.

Boräntorna kommer att vara fortsatt låga de kommande åren. Det spår professorn och före detta vice riksbankschef Lars E O Svensson i en intervju med SvD Näringsliv.

– De kan komma att ligga mellan 1 och 2 procent under de närmaste fem till tio åren, men säker kan man inte vara, säger han.

Vidare varnar han för Riksbankens mål att höja räntan i december. Han befarar att det kommer att sänka inflationen och inflationsförväntningarna under målet på 2 procent.

På frågan hur Sverige kunde ha en styrränta på 4,75 procent före finanskrisen 2008 och nu, efter en lång tid av högkonjunktur, krälar på minusnivåer, pekar han på strukturella förändringar i ekonomin. Runtom i världen ser vi en trend av ökat sparande och minskade investeringar.

Detta sparöverskott kan förklaras av att vi har allt fler personer i arbetsför ålder. Trenden kommer dock att brytas när demografin ändras och fler och fler blir gamla i världen och sluta jobba. Men det är flera decennier bort. Dessutom förskjuts den tiden i spåren av den ökade medellivslängden.

Efter sommaren drog både SBAB och SEB igång kampanjer med erbjudande om sänkta boräntorna. De avbryts nu. Allt i väntan på Riksbankens besked om en eventuell räntehöjning. Det rapporterar Expressen.

SBAB har redan annonserat att de bundna lånen höjs med mellan 0,15 och 0, 25 procent. Nu gör även SEB samma sak med de långa räntorna. Den rörliga räntan påverkas dock inte. Just nu.

– Bankerna följer ofta varandra, men samtidigt finns en hård konkurrens och som bolånetagare behöver man inte ha bråttom att binda sina räntor, säger Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.

– Jag tror konkurrensen om kunderna kommer att vara rätt tydlig, då man kan vilja pressa till sig större marknadsandel. Samtidigt följer man varandra och om någon höjer kan det ses som att det finns en acceptans för högre räntor, fortsätter Ylva Yngveson.

Klas Danielsson, vd på SBAB, räknar med att även andra banker kommer att följa efter och höja även de.

– Vi är alla i samma situation, säger han till DI.

En eventuell höjning från Riksbanken kan placera räntan på noll men knappast högre.