Flera uppstickare försöker nu pressa priset på bolån för att locka kunder och ett priskrig på bolån kan vara under uppsegling, skriver SvD.

De fyra storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank dominerar bolånemarknaden men flera uppstickare försöker plocka marknadsandelar. På kort tid har två aktörer, Skandia och Landshypotek Bank, sänkt sina bolåneräntor till 1,09 procent.

– Bankerna har inte varit jätteduktiga med att skapa förtroende. Vi trycker på och vi tror att vi gör skillnad, säger Catharina Åbjörnsson Lindgren, affärschef Landshypotek Bank.

Men Joakim Bornold, sparekonom Söderberg & Partners, tror att uppstickarna kommer att få det svårt.

– Det är väldigt svårt att komma in som ny aktör och konkurrera på den här marknaden. Trots rekordmarginaler är det svårt för uppstickarna att vara konkurrenskraftiga, säger han till SvD.

Skandia uppger att det är förändringarna på bostadsmarknaden som ligger bakom sänkningen.

– Man kan konstatera att de långa marknadsräntorna har gått ner kraftigt. Sedan har alltid varje bank sin egen finansieringsportfölj, som påverkar hur man kan dra nytta av de korta förändringarna, säger bankens vd Johanna Cerwall till DI.

Hon menar att det är positivt med nya aktörer som skakar om marknaden.

– Så länge det är lättförståeligt för kunderna. Det är där storbankerna inte följer med, säger Johanna Cerwall.

I ljuset av den senaste omvärldsutvecklingen – där allt fler centralbanker tror på en annalkande lågkonjunktur – har SBAB beslutat att rejält justera sin prognos för Riksbankens reporänta, skriver Dagens Industri.

Förut trodde banken på en höjning i mitten av 2020. Men nu tror man att det lär dröja ända till april 2022.

"Ränteutvecklingen världen om och införandet av negativa räntor pekar tydligt på att räntor markant över dagens nivåer ter sig väldigt avlägset", säger Robert Boije, säger SBAB:s chefekonom Robert Boije till Nyhetsbyrån Direkt.

Men en räntesänkning är fortfarande inte tal om, spår Boije.

"Riksbanken har kommunicerat att de fortfarande har en betydligt mer positiv bild av omvärlden än vad marknaden har. Sett i ljuset av det ligger en sänkning inte i korten, som det ser ut nu", säger han.

En årligen återkommande undersökning av SEB visar att rekordfå hushåll oroar sig för att förlora jobbet. Det leder i sin tur till prisökningar på bomarknaden. Men privatekonomen Jens Magnusson på SEB varnar nu för den positiva framtidstron, skriver Dagens Industri.

– Det är viktigt att den positiva känslan inte övergår i en orealistisk förhoppning om att den ekonomiska framtiden för alltid kommer att präglas av kombinationen högkonjunktur, stigande börser, minusräntor och rekordhög sysselsättning, säger Jens Magnusson till Di.

Han menar att tecknen på avmattning blir allt fler och att man kan räkna med att konjunkturen lär fortsätta svänga lika mycket i framtiden som den gjort historiskt, skriver Di.

Med en rad mindre förändringar i din privatekonomi kan du spara ihop flera hundra tusen kronor per år. Dagens Industri har listat områden där du med små justeringar i vardagen kan skapa stora besparingar på sikt. Det gäller allt från hur du sänker boräntan till hur du hittar små besparingstips i vardagen.

Bland annat går det att tjäna tusentals kronor per år bara genom att se över dina försäkringar. Där kan finnas många onödiga utgiftsposter där du i dag betalar dubbelt.

I artikeln redovisas också hur mycket man kan spara genom att ta med sig matlåda till jobbet eller hur du slipper administrationsavgifter på fakturor.

Bostadspriserna har fallit från toppnivåerna och räntorna är fortfarande låga. Trots det varnar fastighetsexperten och KTH-forskaren Anna Granath Hansson för ett ras i priserna.

– Bostadsrättspriserna har stigit de senaste 20–25 åren och att de stiger mer är föga troligt. Dessutom har de låga räntorna redan kapitaliserats i priserna på bostadsrätterna, säger hon till SvD.

– Den fortfarande höga värderingen av bostadsrätterna talar för att det sker en nedgång i priserna, särskilt mot bakgrund av det nu rådande makroekonomiska läget där det finns risk för en ekonomisk nedgång. Det är som bäddat för sämre konjunktur, fortsätter hon.

Hon varnar för att köpa på sig bostäder, som man egentligen inte har råd med.

– Låg ränta i sig är inget argument för att köpa bostadsrätt.

Smällen kan komma långt senare och då med kraft.

– I Sverige kan man 30 år efter ett köp av en lägenhet eller ett hus bli av med tv, datorer, allt av värde, säger hon.

Beskedet att svensk BNP sjunker pekar på att en ekonomisk inbromsning är att vänta, enligt analytikerkåren. Kronan tappade efter beskedet, skriver DI.

”Kalldusch – både för svensk ekonomi och tjänstemannen på SCB som igår släppte BNP-siffran”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist på Twitter efter att delar av statistiken läckt ut i förtid på måndagskvällen.

DI hänvisar också till Nordea som i en snabbkommentar skriver att en svagare inhemsk efterfrågan är att skylla för inbromsningen.

”Den större bilden är att inhemsk efterfrågan är svag. Exporten har varit överraskande hälsosam under första halvåret, men alla indikatorer pekar på en inbromsning framöver”, skriver Nordea.

Storbanken skriver vidare att tillväxt och resursutnyttjande har varit hög de senaste åren, medan löneökningar och inflation inte har tagit fart.

”Med lägre tillväxt och stigande arbetslöshet, krymper sannolikheten för stigande löner och inflation än mer”.

Swedbank menar att styrkan i den svenska ekonomin mattats av, vilket är dåliga nyheter för Riksbanken.

”Detta adderar en viss nedåtrisk till vår prognos om en räntehöjning i december”, skriver Swedbank.

BNP-siffrorna från SCB landade även under Riksbankens egen prognos som pekade på en uppgång om 0,1 procent i kvartalet, respektive 1,8 procent i årstakt.

Kronan föll under tisdagsmorgonen efter beskedet och handlas till 10,63 kronor per euro strax innan klockan 10, vilket kan jämföras med 10,57 kronor vid 7-tiden, skriver DI.

Ökad konkurrens mellan storbankerna öppnar för nytt förhandlingsläge. Svenska dagbladet har listat tipsen på hur du genomskådar bankernas knep och får ner bolåneräntan.

I storbankernas senaste kvartalsrapporter blir det tydligt att det råder allt större konkurrens på bolånemarknaden. En del av det beror på att det kommit nya aktörer som pressar marknaden.

Enligt Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, är ett viktigt tips att jämföra priset mellan flera olika banker innan man slår till. Vad som också kan ge lägre ränta är att amortera mer, lägga in en större kontantinsats eller flytta sitt sparande till samma bank.

Men det det absolut bästa tipset är att skippa telefonsamtalet.

– Det är bra att träffa banken, ett personligt möte kan resultera i bättre villkor. Då tar man sig mer tid, lär känna varandra och kan diskutera fram de bästa möjligheterna man kan få, säger Maria Landeborn till Svenska Dagbladet.

Senaste svenska inflationssiffror blev en besvikelse vilket sänker förhoppningarna om en kronförstärkning inom en snar framtid.

Det skriver Nordeas Martin Enlund och Andreas Steno Larsen i ett nyhetsbrev på söndagen, skriver Omni Ekonomi.

”Hösten talar för en svagare krona snarare än en starkare krona”, skriver de.

Vidare tror Handelsbankens seniora ekonom Johan Löf att Riksbanken kan komma att behöva slopa sin planerade räntehöjning i vinter och behålla räntan på minus 0,25 fram till och med 2021.

Förhandlar du rätt kan du spara tusentalskronor på din boränta, det menar två expert-ekonomer. De delar med sig av sina bästa tips för att få ner boräntan till Svenska Dagbladet.

Bostadslån utgör den största delen av bankernas och bolåneinstitutens totala utlåning till hushållen, och det kan vara svårt att undvika att ta ett bolån. Men om man förhandlar rätt kan man göra stor skillnad för sin ekonomi.

Här är de bästa förhandlingsknepen:

1. Håll koll på både snitträntorna och listräntorna.
2. Jämför bankerna och deras snitträntor. Välj inte första bästa bank, tipsar Ylva Yngveson, oberoende privatekonomisk analytiker.
3. Ska du förhandla dig till en rabatt - och se till att den gäller länge, tipsar Johanna Kull, sparekonom på Avanza.
4. Samla dina tjänster i samma bank - om det är lönsamt. Ibland kan man få ner räntan genom att ha flera tjänster hos samma bank. Samtidigt gäller det att inte vara rädd för att byta bank, menar både Johanna Kull och Ylva Yngveson.

Fyra års negativ ränta har gjort minusräntan är det nya normala. Men det finns problem med den utvecklingen. Det menar Annika Winsth, chefekonom på Nordea i en intervju med TT och pekar på att Riksbankens penningpolitik lett till osäkerhet om kronkursen. Och osäkerhet är inte bra i näringslivet eftersom det hämmar viljan till investeringar samtidigt som importtunga företag blöder ekonomiskt av den svaga kronan.

Det är en analys som får stöd av Anna Breman, chefekonom på Swedbank som ser risken för att den låga kronkursen gör svenska företag billiga och därmed lätta mål för ett uppköp.

– Vi ska välkomna utländska direktinvesteringar. Men det finns samtidigt en stor risk för att viktiga svenska företag hamnar i utlandet, säger hon till TT.

Ingen av de två ekonomerna tror på en räntehöjning under året.