Swedbanks sammanvägda Boindex för kvartal tre och kvartal fyra 2018 visar att bostadsrättsköparna lägger en något mindre andel av sin inkomst på boendet idag jämfört med föregående kvartal.

Boindex för bostadsrätter påverkades positivt av lägre bostadspriser, lägre räntor och lägre energikostnader.

– Hushållens köpkraft är generellt god för köp av bostad, det finns ordentliga marginaler i boendeekonomin. Men det finns variationer beroende på bostadsort och typhushåll, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna.

På onsdag levererar Riksbanken sitt räntebesked. I vågskålen ligger en vikande konjunktur och rekordhögt skuldsatta hushåll. Hur ser vägen framåt ut? Måste Riksbanken välja mellan pest eller kolera? fPlus har talat med flera ekonomer och bedömare om Riksbankens dilemman.

SBAB sänker sina bolåneräntor på samtliga bindningstider med mellan 0,10 och 0,15 procentenheter från och med i dag, enligt ett pressmeddelande.

Banken motiverar sänkningen med att man vill fortsätta att växa och att ta ytterligare marknadsandelar under 2019.

Listräntan för två års bindningstid sänks med 0,15 procentenheter medan sänkningen är 0,10 procentenheter för övriga bindningstider.

Strax före jul höjde SBAB räntorna på lån med korta bindningstider upp till 2 år.

Banken uppger att upplåningskostnaderna inte har minskat sedan dess, men att man vill driva utvecklingen och ha det bästa kunderbjudandet.

Hushållen är mer oroliga för höjda räntor, stramare kreditgivning och nya politiska åtgärder än för fallande priser på bostadsmarknaden.

Det visar en opinionsundersökning som Sifo har gjort på uppdrag av SBAB. Alla svarande är bostadsägare.

Endast 15 respektive 10 procent tror på fallande bostadspriser på 1 till 3 års sikt.

Riksbankschefen Stefan Ingves säger att förstagångsköpare bör räkna med ”betydligt högre boräntor” i framtiden, skriver SvD Näringsliv.

– Man kan ju inte räkna med att bo i tält med jämna mellanrum utan man kommer behöva bo livet ut, säger Ingves till tidningen.

Erik Thedéen, generaldirektör för Finansinspektionen, säger att det är rimligt att bostadsköpare ”tar höjd för väsentligt högre räntor än vad vi har i dag”.

De svenska hushållen måste klara en fördubbling av räntan, menar Riksgäldens direktör Hans Lindblad.

– Svenska hushåll måste klara en normalisering av ränteläget, sa Lindblad under en utfrågning i riksdagens finansutskott på tisdagen.

Hushållens höga skulder i kombination med att många har tagit lån med rörlig ränta, gör hushållen är extremt känsliga för ränteförändringar, menar Lindblad och sa till utskottet att det vore bra med en större andel bundna räntor.

Konjunkturinstitutets barometer faller ytterligare i januari, det är fjärde månaden på raken med negativ utveckling. Även Handelsbanken tecknar en allt mer pessimistisk bild av konjunkturläget.

Riksbanken står fast vid beslutet att höja räntan de närmsta åren. För dagens högt belånade hushåll blir det en rejäl kostnadssmäll när ränteutgifterna nästan fördubblas.

Swedbank väntas redovisa miljardvinst på bolåneräntorna i morgondagens rapport – men flera tecken tyder på att storbankernas bolånefest kan vara över, skriver SvD Näringsliv.

Sedan finanskrisen har bankernas bolånemarginaler stigit från 0,2 till 1,6 procentenheter, men det senaste året har marginalen planat ut. Det beror på delvis på ökad konkurrens, menar Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson.

– Många bolånetagare är mer pålästa och vi har sett att mindre aktörer har tagit marknadsandelar, säger hon till tidningen.

Att Riksbanken nu börjat höja räntan kan också bidra till minskade marginaler för bankerna, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

– Svenska hushåll är mycket räntekänsliga och redan små räntehöjningar kan sätta press på bostadspriserna. Att i den miljön göra regelförändringar som till exempel att minska ränteavdraget är riskfyllt och väl sent, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

Därmed sällar hon sig till kritikerkören efter att bostadsminister Per Bolund flaggade för ett nedtrappat ränteavdrag.

I den senaste konjunkturrapporten ger Nordea en dyster bild av svensk ekonomi. ”Avmattningen i svensk ekonomi började redan förra året och de kommande åren förblir tillväxten dämpad”, skriver banken i ett pressmeddelande.

Likt många andra aktörer pekar Nordea på svackan på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet faller påtagligt och dämpar BNP-tillväxten de kommande två åren. Samtidigt är hushållen försiktiga på grund av oron på bostadsmarknaden. Därför menar banken att det är helt fel att ändra ränteavdraget.

Dämpad global efterfrågan tynger också industrin och kronan förblir svag.

– Den gynnsamma och utdragna globala tillväxtperioden är över. I flera länder dämpas tillväxten. Det samtidigt som de politiska utmaningarna är stora. Därtill ska läggas att flera centralbanker signalerar en mindre expansiv penningpolitik i en högt skuldsatt och räntekänslig värld. Risken är att 2019 blir ett år med svag tillväxt och fortsatt turbulens, säger Annika Winsth i ett pressmeddelande.