Närmare hälften av hushållen förväntar sig fortsatt låga räntor. Få förbereder sig därmed för en framtid med högre boräntor, visar SEB:s Demoskop.

Detta trots att coronapandemins effekter har lett till att fler länder tvingats öka sin upplåning för att finansiera sig ur sina respektive kriser.

SEB:s privatekonom Jens Magnusson tycker dock att hushållen bör gardera sig för ett scenario med högre räntor.

Han hänvisar till att Riksbanken innan pandemin pratade om en normal styrräntenivå på cirka 2 – 3 procent, vilket skulle innebära boräntor runt 4–5 procents ränta.

Som läget är nu skulle drygt hälften få allvarliga problem om boendekostnaderna ökar med 50 procent inom 3 år, enligt undersökningen.

– Om man åtar sig ett stort ekonomiskt åtagande som ett bostadslån behöver man också göra sitt bästa för att klara av det, säger Magnusson till tidningen.

Trots att det blivit dyrare för bankerna att låna pengar under coronakrisen har flera av dem ännu inte dumpat över kostnaden på bolånekunderna, skriver SvD Näringsliv.

Landshypotek har i stället sänkt räntan på de bundna bolånen.

– Då bolånet ofta utgör en stor del av hushållets utgifter är det naturligt att göra en översyn av villkoren hos sin nuvarande bank, säger Landshypoteks affärschef Catharina Åbjörnsson Lindgren till SvD.

Privata Affärers genomgång visar att de flesta bankernas snitt på tremånadersräntorna under mars ändrades inom intervallet 0,1 procent upp eller ner och att snittet ligger på plus 0,03 procent.

Priserna på bostäder väntas stiga, trots lågkonjunktur. Det spår flera storbanker enligt konjunkturrapporter som DI tagit del av.

”Vi räknar med att bostadspriserna kommer att stiga med 5 procent per år de närmaste åren, ungefär den takt vi ser nu”, säger Andreas Wallström, chefsekonom på Swedbank, till DI.

Låga bostads räntor, hög sysselsättning, skattesänkningar och en växande befolkning menar Andreas Wallström är faktorer som gör att bostadspriserna kan fortsätta stiga.

Även bostadsbyggandet väntas öka något, vilket också bidrar till högre priser, skriver DI.

Bostadsinnehavare har fått kraftigt höjda avgifter, men många har ingen aning om hur mycket bostadsrätten förlorar i värde. fPlus har tagit reda på hur mycket. Tidigare riksbankschefen Bengt Dennis har ilsknat till. Hans bostadsrättsförening har tvingats höja månadsavgiften med mellan 1400 kronor och 2800 kronor per månad.

I veckan väntas Riksbanken sätta punkt för minusräntan och höja styrräntan till noll. SvD har frågat sparekonomer hur hushållen ska tänka när deras banker troligtvis hakar på Riksbankens höjningar.

– Det är viktigare att pruta på boräntan och byta bolånebank. Sikta på en ränta under snittet på cirka 1,5 procent. Det kommer göra mer för din största kostnad: bolånet, säger Claes Hemberg till tidningen.

Hembergs bästa tips för att lyckas med bolåneförhandlingen är att byta bank var tredje år. Men han tycker samtidigt att det finns andra saker som har mer betydelse för din ekonomi än låga boräntor.

Det du verkligen kan påverka är din framtida arbetsmarknad, menar Hemberg och tipsar om att söka sig till framtidsnischer som energi och tech.

För första gången på nästan fem år kommer Sverige inte längre att ha en styrränta som är negativ. DN:s Din Ekonomi ställer fyra frågor till fyra ekonomer om vad som kan hända med bolånen:

1. Kommer Riksbankens direktion att höja räntan?

2. Gör de rätt i det?

3. Vad händer med boräntorna?

4. Vad ska bolåntagare tänka på?

På första och andra frågan svarar Sharon Lavie, familjeekonom Ikano Bank, att hon tror att räntan kommer att höjas, bland annat för att inflationen har stigit, och att hon nog hade valt att avvakta med att höja den till februari.

På tredje och fjärde frågan svarar Ingela Gabrielsson, privatekonom Nordea, att nivån på boräntorna inte enbart påverkas av nivån på reporäntan och att det därför är troligt att boräntorna fortsätter att vara låga. ”Det är nu ett bra tillfälle att binda åtminstone en del av sina boräntor”, säger hon vidare.

Även Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank, och Johanna Kull, sparekonom Avanza, gav svar på frågorna.

När Riksbanken nästa vecka väntas höja reporäntan till nollstrecket är det sannolikt att bankerna och bolåneinstituten följer efter med en mindre räntehöjning.

När Riksbanken för ett år sedan höjde räntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på 0,25 procent var flera bolåneinstitut snabba på att haka på. Räntorna med lägst bindningstid, tre månader, höjdes i de flesta fall med 0,20 procentenheter.

Men det väntar inga större stormar för bostadsägare.

– Jag tror inte på några snabba chockhöjningar av räntan. I så fall är det små, försiktiga höjningar, säger Annika Creutzer, privatekonomisk expert till TT.

SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann säger:

– Om man känner att en räntehöjning blir kämpig, då bor man fel.

Riksbanken är på väg att höja räntan och i SvD tipsar Nordnets sparekonom Frida Bratt om hur du ska göra med bolånen i detta läge.

Hennes råd är kort och gott – bind inte boräntan.

– Bankerna kommer att passa på att höja bolåneräntorna i samband med att Riksbanken höjer räntan. Det är pedagogiskt väldigt enkelt att få acceptans för höjningen – den kan verka rimlig i hushållens ögon. Sanningen är dock lite mer komplex, säger Frida Bratt.

Hon menar att minusräntan varit en stor kostnad för bankerna. Den kostnaden har de parerat med högre marginaler på bolåneräntorna. En räntehöjning upp till nollränta minskar därför kostnaderna för bankerna.

– Det är inte en bra idé att binda bolåneräntan. Har du utrymme att klara några punkters högre ränta vid årsskiftet, så slår fördelarna med rörlig ränta de eventuella fördelarna med bunden ränta alla dagar i veckan, säger Frida Bratt till SvD.

Regeringen utreder för närvarande inget förslag om att ta bort den så kallade flyttskatten. Det meddelades under torsdagen, skriver SvD Näringsliv. Mäklare och representanter från Villaägarna pressar nu regeringen på svar för att undvika osäkerheter på bomarknaden.

– Om regeringen nu skjuter på beslutet innebär det att personer som fundera på att sälja kommer behöva vänta tills de får besked vad som gäller, säger Björn Wellhagen, vd för Mäklarsamfundet till SvD.

Uppskovsräntan, som i dagsläget ligger på 3,25 procent, tas ut för vinsten på försäljning. Björn Wellhagen menar att det bästa vore om uppskovsräntan togs bort helt. Det skulle påverka rörligheten positivt och kosta staten förhållandevis lite.

Villaägarnas riksförbund sökte på onsdagen regeringen för svar. Håkan Larsson som är chefsekonom på förbundet säger att det finns många oklarheter som behöver besvaras.

– Frågan om hur räntan ska klippas avgör hur man som säljare och köpare kommer agera. Ska det gälla alla eller bara uppskov från ett specifikt datum? Vi får inga svar från regeringskansliet, och där står medborgarna, säger Håkan Larsson till SvD.

Bankerna tjänar fortfarande stora pengar på svenskarnas bolån även om det har minskat något sedan toppnoteringen 2017, rapporterar Expressen som hänvisar till ny statistik.

Expressen ger ett antal tips på hur kunderna kan pressa dessa vinster, det vill säga få mer förmånliga räntevillkor.

För det första ska man undvika att binda bolånet. För det andra ska man ”ställa bankerna” mot varandra, inte bara acceptera erbjudandet från en bank. För det tredje: Köpslå inte med ditt pensionskapital. Risken finns att du får betala med en kostsam pensionslösning för att få ned räntan.

Här är ytterligare förhandlingsknepen som flera sparekonomer ger till SvD. Håll koll på både snitträntorna och listräntorna och ska du förhandla dig till en rabatt se till att den gäller länge, tipsar Johanna Kull, sparekonom på Avanza.