Bevaka
BNP

Debatten om offentligt slöseri

Larmet: 135 skattemiljarder slösas bort – ”Nedslående”

Förra året köpte svenska myndigheter varor och tjänster för mer än 900 miljarder kronor. Men stora summor av skattebetalarnas pengar går upp i rök, skriver DI.

Myndigheternas inköp av varor och tjänster ökade 2018 med 2,6 procent jämfört med året innan. De senaste tre åren har den offentliga marknaden vuxit i snitt 5 procent per år, skriver DI och hänvisar till data från Dagens Samhälle Insikt.

Fredrik Tamm, expert på offentliga affärer på Double Check, menar att det är oroväckande att antalet leverantörer till den offentliga sektorn fortsätter att minska.

– Det här är en bevisad nedgång som har pågått under flera år och som gör att vi får en icke-fungerande konkurrensutsättning på den offentliga marknaden, säger Fredrik Tamm.

Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling vid Svenskt näringsliv, anser att den bristfälliga konkurrensen leder till att slöseriet av skattepengar ökar.

– Uppskattningsvis hälften av alla upphandlingar saknar reell konkurrens, det vill säga tre anbud eller fler, och väldigt ofta har det med hur de obligatoriska kraven är utformade. Anbudsgivare faller bort eftersom den upphandlande myndigheten inte förstår marknaden, säger hon.

Ellen Hausel Heldahl släpper i sommar en rapport om slöseriet på den offentliga marknaden. I den framkommer att svinnet uppgår till 10–15 procent av det totala värdet.

– Det är verkligen nedslående att skattepengar slösas bort på det här sättet, säger Ellen Hausel Heldahl till DI.

8 apr
 Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande. Foto: Svenskt Näringsliv
Industriavtalets framtid

”Industrimärket väcker respekt utomlands”

”Vår svenska parts- och avtalsmodell har bidragit till både konkurrenskraft och goda löneökningar. Den väcker respekt hos våra konkurrentländer”. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson i en debattartikel i DI. Men, poängterar han, i nästa stora avtalsrörelse ställs märket inför nya utmaningar.

Industriavtalet attackeras från olika håll. Vissa kritiserar att märket sätts av den internationellt konkurrensutsatta industrin eftersom industrins betydelse i ekonomin har minskat. ”Det stämmer att industrins andel av ekonomin har minskat”, skriver Fredrik Persson men påpekar att ”tar vi hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn så svarar industrin fortfarande för nära en tredjedel av sysselsättningen i näringslivet”. Industrin motsvarar över 20 procent av BNP och drygt 17 procent av sysselsättningen i hela ekonomin. Den står även för mer än en miljon jobb i Sverige, skriver han vidare.

Fredrik Persson skriver också att ökningarna av arbetskraftskostnaderna måste utgå från Sveriges internationella konkurrenskraft.

När lönebildningen inte fungerar kan det gå illa, skriver Fredrik Persson, och ger exempel på hur sjunkande konkurrenskraft, inflation, uteblivna reallöneökningar, devalveringar och konflikter blev resultatet av 80- och 90-talets havererade lönebildning. Av den anledningen kom fack och arbetsgivare överens om Industriavtalet år 1997 – ett avtal som han menar har bidragit till reallöneökningar, hög sysselsättningsgrad och arbetsfred.

6 apr