Riksdagen har som mål att minska utsläppen från transporter med 70 procent. Samtidigt kör svenskarna bil som aldrig förr. ”Klimatmålet kommer inte att nås. Det vet alla”, säger trafikprofessorn Maria Bratt Börjesson till fPlus.

Drygt en miljard kronor ska satsas 2021-2022 för att bygga ut laddinfrastrukturen och påskynda elektrifieringen av tunga fordon. Det annonserade regeringen med stöd av C och L på tisdagen.

I satsningen ingår också elektrifiering med vätgasdrift. Därutöver vidgas forskningsfrämjandet av fossilfritt flyg till 2045 vilket omfattar utveckling av såväl hållbara biobränslen som elflyg.

”Det är viktigt och värdefullt att regeringen satsar på elektrifiering av transportsektorn. För att nå klimatmålen är det avgörande med en utbyggd laddinfrastruktur”, säger Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen.

”Flyget är hårt konkurrensutsatt och ska vi ha ett ledande svenskt, hållbart flyg är alla politiska satsningar en förutsättning”, säger Marcus Dahlsten om flygsatsningen.

Regeringen vill införa en premie för konvertering av bensin- och dieselbilar till att drivas med biodrivmedel.

Stödet ska kunna sökas från och med nästa år, säger miljöpartiets språkrör Per Bolund.

Regeringen måste visa att de tar klimatfrågan på allvar och säga ja till Preems utbyggnad i Lysekil, skriver Ulf Kristersson (M) och Jessica Rosencrantz (M) på Di debatt.

Det är helt avgörande att säga ja till utbyggnaden av Preems raffinaderi, menar debattörerna. Den bensin och diesel som används i Sverige kommer åtminstone under en övergångsperiod att behöva tillverkas med mer miljövänlig teknik. Preems raffinaderi släpper ut 20 procent mindre koldioxid än det genomsnittliga raffinaderiet i Västeuropa.

Därmed är tillverkning vid raffinaderiet i Lysekil är alltså redan för traditionell bensin bättre för klimatet än tillverkning vid andra raffinaderier.

”Nu måste regeringen agera och fatta beslut. Lysekil förtjänar ett besked så de kan planera för framtiden. Det gäller även företaget Preem. Och Sverige behöver veta om det blir fler jobb och mer biobränsle här eller inte”, skriver Ulf Kristersson och Jessica Rosencrantz.

Regeringen har lovat att komma besked om det som kallas reduktionsplikt, det vill säga att drivmedelsproducenter ska öka mängden biobränsle i bensin och diesel.

Nu säger energiminister Anders Ygeman till Dagens Industri att det finns risk för stora kostnader för Sveriges konsumenter och producenter av drivmedel om inte det kommande beslutet blir rätt. Det är därför beslutet dröjer.

– Det är väldigt viktigt att det blir rätt och förutsägbart för att vi ska kunna klara den gröna omställningen. Jag hoppas att vi i närtid ska kunna presentera reduktionspliktsnivåer som kan ha en bred uppslutning i samhället”, utan att vilja utveckla närmare vad ”i närtid” kan innebära, säger han till DI.

Reduktionsplikten innebär en skyldighet att minska utsläppen av växthusgaser från bensin och dieselbränsle genom inblandning av biodrivmedel.

Drivmedelsköpare, både näringslivet och privatpersoner, hotas nästa år av en dubbel kostnadssmäll, hävdar företrädare för drivmedelsbranschen och riktar hård kritik mot regeringen.

Det finns utrymme för att minska flygens utsläpp genom ökad användning av biodrivmedel, effektivare motorer och mer miljövänlig flygning, skriver debattörer från flyg- och biobränslesektorn på DI Debatt.

Debattörerna menar att vi inom några år kommer att kunna se elektrifierade flyg trafikera kortare sträckor, samt en framväxt av vätgasdrivet flyg och hybridlösningar.

För att lyckas vill man se en större handlingskraft från regeringen och presenterar därför ett antal förslag för hur en omställning till ett mer hållbart flyg i Sverige ska se ut.

Aktörerna vill bland annat se en välavvägd reduktionsplikt för inblandning av biodrivmedel i flygbränslet redan nästa år.

De vill vidare att utformning av dagens avgifter och skatter bör styra åt mer inblandning av biodrivmedel, samt att flygskatten ersätts med ett system för flygbränsleavgift.

Regeringen bör också ta fram en elflygsstrategi som tydliggör hur Sverige bäst förbereder sin flygindustri, flygplatser och laddinfrastruktur för elflygen.

”En omställning av flyget till att bli fossilfritt är inte bara bra för miljön utan ger möjligheter att skapa fler jobb i befintliga och nya gröna näringar”, skriver debattörerna

”Eldrivna vägtransporter är det enda långsiktigt hållbara sättet att kraftigt minska utsläppen från transportsektorn”, skriver Maria Bratt Börjesson, professor i nationalekonomi, Statens väg- och transportforskningsinstitut på DN Debatt.

Elvägar mellan storstäder är en viktig del i att sänka utsläppen från tunga lastbilstransporter. Samtidigt är en utbyggd laddinfrastruktur nödvändig för att fler ska köpa eldrivna fordon.

I en ny SNS-rapport ger Maria Bratt Börjesson en översikt av vilka åtgärder som kan minska utsläppen i transport-sektorn.

Rapporten fokuserar på ekonomiska styrmedel och förbättrade alternativ till vägtransporter.

”För att öka takten av utsläppsminskningen och samtidigt ta hänsyn till andra politiska mål, måste beslutfattare i högre grad börja prioritera åtgärder grundat på kunskapsbaserade beslutsunderlag”, skriver Maria Bratt Börjesson på DN Debatt.

Drivmedelsköpare, både näringslivet och privatpersoner, hotas nästa år av en dubbel kostnadssmäll, hävdar företrädare för drivmedelsbranschen och riktar hård kritik mot regeringen, skriver Di.

Branschen menar att regeringen upprepade gånger lovat att ge besked om reduktionsplikten.

– Men det har ständigt försenats och sedan ett tag råder komplett tystnad. Det är utomordentligt illa hanterat, säger Johan G Andersson, vd för branschorganisationen SPBI (Svenska Petroleum- och Biodrivmedelsinsititutet), till Di.

Transportsektorn håller på att ställa om till en storskalig övergång till bland annat elektrifierade fordon för att kunna leva upp till det globala klimatavtalet från Paris. Sverige har också infört tvingande lagregler genom den så kallade reduktionsplikten, skriver Di.

Lagen innebär att drivmedelsbolagen blandar in en stigande andel biodrivmedel i fossila drivmedel för att uppnå en viss minskning, eller reduktion, av koldioxidutsläppen. Trots att det nu bara återstår fyra månader har regeringen inte informerat om vilka villkor som ska gälla från årsskiftet.

– Även vi i branschen välkomnar det här systemet, som innebär en fortsatt stegvis höjning av reduktionsplikten. Men då måste det vara långsiktigt förutsägbart, något som tyvärr omöjliggörs eftersom regeringen inte lämnar besked om de framtida villkoren, säger Johan G Andersson till Di.

Det är även oklart vilka villkor som ska gälla för höginblandade och rena biodrivmedel, som HVO 100, från årsskiftet. SBI menar att regeringens senfärdighet leder till högre bränslenota för både näringslivet och privatpersoner. Indexuppräkningen av drivmedelsskatten ligger också fast vilket innebär att drivmedelspriserna kan skjuta i höjden ytterligare från årsskiftet, skriver Di.

SAS klimatmål uppfyller inte Parisavtalet, trots skärpta åtgärder i samband med miljardstödet, enligt Naturskyddsföreningen. Det rapporterar ETC.

För att uppfylla FN:s krav måste SAS halvera sina utsläpp till 2025 istället för planerade 2030, enligt Jens Forsmark som är transportexpert på organisationen.

– Det SAS presenterar är inte i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Det behövs betydligt kraftfullare insatser, säger han till ETC.

SAS plan att öka andelen biobränsle och bränslesnåla flyg är enligt Jens Forsmark inte tillräcklig. Han menar att biobränsle är en för begränsad resurs för att vara en stabil lösning och föreslår fokus på hårdare beskattning av flygets klimatpåverkan.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.