Via en gemensam upphandling har sex regionala svenska flygplatser upphandlat flygbiobränsle. Upphandlingen är en del av projektet Grön Flygplats, skriver Aktuell Hållbarhet.

Flygplatserna i Jönköping, Kalmar-Öland, Skellefteå, Trollhättan-Vänersborg, Ängelholm-Helsingborg och Örnsköldsvik som har anslutit sig genom upphandlingen.

Genom upphandlingen har flera av medlemsflygplatserna i Grön Flygplats säkrat tillgången till biojet, som bränslet kallas. Detta är en del i omställningen till ett mer hållbart flyg, och upphandlingen, som sträcker sig tre år framåt innebär vidare att de regionala flygplatserna ställer krav på en omfattande dokumentation och spårbarhet på hur bränslet produceras och transporteras.

”Dagens flygmotorer har redan kapacitet att flyga med 50 procents inblandning av bioflygbränsle i tanken, men det är tillgången på förnybar råvara som är den mest brådskande frågan idag”, skriver Grön flygplats i ett pressmeddelande.

För att minska utsläppen inom flyget har ett antal regionala flygplatser upphandlat bioflygbränsle, enligt ett pressmeddelande.

Enligt flygplatserna som är anslutna till organisationen Grön Flygplats kan dagens flygmotorer klara av att hantera 50 procent inblandning av bioflygbränsle i tanken. Problemet är att det finns för lite biobränsle.

Avtalet ”ger flygplatserna en möjlighet att erbjuda både flygbolag och passagerare grönt bioflygbränsle och underlätta omställningen för ett mer klimatsmart och hållbart flyg”, skriver organisationen i pressmeddelandet.

Upphandlingen tecknades med Air BP och sträcker sig tre år framåt. De sex flygplatser som anslutit sig är Jönköping, Kalmar-Öland, Skellefteå, Trollhättan-Vänersborg, Ängelholm-Helsingborg och Örnsköldsvik.

Regeringen måste fatta beslut om att tillåta byggandet av slutförvar av kärnbränsle. Att vänta skapar onödiga risker för hela kärnkraftsprogrammet, skriver Svenska industrikommuner i en debattartikel i Dagens Samhälle.

Debattörerna skriver att ett slutförvar är en viktig länk i den totala svenska energiförsörjningen. Mellanlagret för det använda bränslet börjar successivt nå kapacitetstaket. Tillåts inte slutförvaret att börja byggas riskeras driften för Sveriges hela kärnkraftsprogram. Det kommer inte att finnas förutsättningar för att hantera det använda bränsle som kärnkraftsreaktorerna alstrar.

”Ett uteblivet beslut skapar onödiga risker både för säkerhet i kärnkraftsprogrammet och för möjligheten att ställa om elsystemet”, menar kommunpolitikerna.

Från och med i sommar ska allt flygbränsle som tankas i Sverige innehålla en volymprocent biodrivmedel. Därifrån ska andelen stegvis öka till 30 procent 2030.

Så lyder ett lagförslag från regeringen som nu skickas ut på lagrådsremiss.

– Vi ser att vi kommer att behöva flyget även i framtiden. Då måste flyget ställa om och minska sina utsläpp radikalt, inte gå i helt motsatt riktning som det varit tidigare, säger miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) till TT.

Regeringen har räknat med att inblandningen av biobränsle gör att priset på en inrikes enkelresa ökar med 3 kronor 2021 och 41 kronor 2030. För en interkontinental resa ökar priserna med 19 respektive 250 kronor.

I lagförslaget finns inga villkor på hur biodrivmedlen ska framställas, eller var de produceras. Enligt Lövin är det en fråga som man fortsätter att arbeta med.

”Ska biodrivmedlen komma från hållbart brukade skogar och jordar är reduktionsmålen för 2030 orealistiska”. Det skriver Viveka Beckeman, vd för Skogsindustrierna, och Mårten Larsson, talesperson för bioenergi på Skogsindustrierna.

Skogsindustrierna är positiv till att regeringen vill höja ambitionerna för reduktionsplikten, men det gäller att vara realistisk.

”Lägg förväntningarna på en realistisk nivå, stöd teknikutveckling och uppskalning – och inte minst: satsa även på andra utsläppsminskade åtgärder för transportsektorn”, skriver debattörerna.

Reduktionsplikt innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel.

Slopa subventioner för förnybar el, värna kärnkraften och snabba på tillståndsprövningen. Det är några av Svenskt Näringslivs rekommendationer från projektet Kraftsamling elförsörjning till politikerna för att skapa en trygg svensk elförsörjning.

– Vår bedömning är att vid 2045 kommer elanvändningen att komma upp i 200 terawattimmar. Det är en ökning på cirka 60 procent jämfört med idag, sade Scaniakoncernens vd Henrik Henriksson, på ett seminarium nyligen.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson anser likt Svenskt Näringsliv att framtidens elförsörjning måste säkras genom att värna kärnkraft och slopa separata subventioner för särskilda energislag. Men han menar att regeringens ovilja till kärnkraft hindrar en parlamentarisk enighet i energipolitiken.

Energiminister Anders Ygeman hörsammar elbehovet från policyrapporten och även han ser ett behov av en betydligt större energianvändning i framtiden.

– Jag bjuder gärna in näringslivet för att ta del av den planeringen. Det är bakgrunden till att jag har tillsatt energikommissionen för att vi ska kunna ta höjd för en elektrifiering av hela samhället och se hur vi kan göra det så kostnadseffektivt och miljövänligt som möjligt, sade han på seminariet.

Elbristen hotar hela näringslivets klimatomställning. Bara LKAB:s nya klimatsatsning kräver mer än 50 TWh el – en tredjedel av dagens elproduktion. Men regeringen sticker huvudet i sanden. ”Det är i detta sammanhang svårt att förstå hur energiminister Anders Ygeman kan förneka de utmaningar det svenska elsystemet står inför”, säger experten Lina Håkansdotter till fPlus.

För att nå de svenska klimatmålen måste utsläppen minska rejält inom bland annat transportsektorn. Alfredsson Transport i Norrköping ligger i bräschen för omställningen men brist på biodrivmedel och den akuta elkrisen oroar. ”Vi måste få besked om hur tillgången på el kommer att se ut framöver”, säger vd:n Erik Alfredsson till fPlus.

Sverige förtjänar en effektiv klimatpolitik som jagar utsläppen och inte flyget i sig. Det skriver ett antal kommunala Moderat-politiker på Aftonbladet debatt.

”Socialdemokraternas besked i Stockholm om att de efter nästa val vill stänga Bromma flygplats hotar inte bara den regionala sammanhållningen utan också vår ekonomiska återhämtning. Det är uppenbart att det är Miljöpartiets dogmatiska inställning till flyget som styr S i regeringen och att varje möjlighet till att försvåra för flyget söks, när det i stället är mot utsläppen blickarna borde riktas”, skriver politikerna.

PM Nilsson skriver på DI:s ledarsida om att många svenska företag nu går mot en ny riktning. Som exempel nämner han att Preem drog tillbaka sin omtalade ansökan om att utöka raffinaderiet av olja i Lysekil för att istället storsatsa på biobränslen och Vattenfall som har aviserat att de vill lägga ned det stora nybyggda stenkolskraftverket utanför Hamburg.

”Krafterna och trenderna bakom besluten skiftar något men kan sammanfattas av två ord: klimat och miljö. De är nu de mest styrande faktorerna på marknaderna. De pressar branscher mot avveckling och lyfter nya och andra till skyarna”, skriver PM Nilsson.

PM Nilsson menar att Miljöpartiets gärning har varit viktig för att påskynda näringslivets omställning till mer hållbara lösningar.

”Eftersom de globala trenderna är så tydliga finns det en fördel att den svenska politiska miljön är extra tydlig då den skapar försprång”, skriver han.