Skatten på bensin fortsätter med regeringens goda minne att trappas upp till hiskeliga nivåer vilket riskerar att få hela Sverige att stanna. Det skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna på Hallandspostens debattsida.

I ett räkneexempel för en bilist i Halland, visar de att bensinskatten kombinerat med skärpningen av reduktionsplikten (som kräver att mer biobränsle blandas ut i bensinen) höjer priset på en tankning med 3,6 kronor litern vid 2025. Det motsvarar en ökad kostnad med 5 600 kronor per år för ett genomsnittligt hushåll.

Dessutom bidrar stigande oljepriser, en svag krona och en ökad efterfrågan i biobränslen till att borra djupare hål i bilisternas plånböcker.

Regeringen och samarbetspartierna måste adressera problemet på allvar. Miljöåtgärder i alla ära, men problemet blir inte löst av att straffa redan överskattade bilister som vill få ihop vardagspusslet. Speciellt inte när vi redan gör framsteg med fler hybrid- och elbilar på vägarna, skriver de.

Både bensin och diesel blir allt mer miljövänliga tack vare att biobränslen blandas in. Därför är det märkligt att regeringen fortsätter att höja skatten, skriver Christian Ekström och Sofia Linder från Skattebetalarna i Expressen.

Skattebetalarna bedömer att bensinen kostar 20 kronor litern år 2025 på grund av redan fattade politiska beslut, men det kan bli värre än så. För att motverka skenande bensinpriser måste bensinskatten sänkas ordentligt. Över 60 procent av bensinpriset är idag ren skatt, menar Christian Ekström och Sofia Linder.

”Särskilt hårt drabbas de som bor på landsbygden som saknar realistiska alternativ till bilen för att få vardagen att fungera med jobbpendling och skolskjutsar. Höjda bensinskatter ökar också kostnaderna för många företag, vilket försämrar Sveriges konkurrenskraft och riskerar att leda till färre jobb utanför storstäderna”, skriver Christian Ekström och Sofia Linder i Expressen.

Mer biobränsle på marknaden gör att SAS nu erbjuder sina kunder att köpa en mer klimatsmart flygning.

– Nu ser vi att utbudet ökar något, från en låg nivå, och därför vill vi göra det möjligt för kunderna att uppgradera till biobränsle från fossilt, säger Lars Andersen Resare till TT.

En möjlighet är att baka in biobränslet i det totala biljettpriset men det är inte möjligt idag med den hårda konkurrenssituation som råder på flygmarknaden.

Lars Andersen Resare menar att prisskillnaden då blir för stor men att bolaget på det här visat i alla fall kan erbjuda sina kunder alternativet.

Resenärer kommer att erbjudas köpa biobränsle som motsvarar förbrukningen av fossilt bränsle för en resa. Biobränslet säljs i block om 20 minuter där en tjugominutersförbrukning kostar 100 kronor.

Norwegian sågar den svenska regeringens försök att få till en global uppgörelse som öppnar för skatt på fossilbaserat flygbränsle. Från SAS, med svenska staten som största ägare, är tongångarna mjukare.

Regeringen, C och L tonar ned konsekvenserna av att skatten på bensin höjs med 15 öre. Men expertuträkningar visar att betydligt större höjningar är på väg. ”Politikerna kringgår den demokratiska processen. På sikt innebär det här en otrolig höjning”, säger skatteexperten Robert Lönn till fPlus.

Trots kritik från kommuner och näringsliv införs en skatt på avfallsförbränning nästa år. ”Vi är beredda att ta den konflikt som kan uppstå”, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Elkonsumenterna är de stora förlorarna på elcertifikatsystemet, visar en ny forskningsrapport. Enligt DI handlar det om fördyringar på över 100 miljarder kronor.

– Vår analys visar att stödsystemet för att subventionera förnybar el som Sverige infört är kraftigt olönsamt för samhällsekonomin, säger Bengt Kriström, professor i naturresursekonomi på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Enligt rapporten är elkunderna de största förlorarna genom att de tvingas betala högre elpriser genom elcertifikatavgifter via elräkningen. Elcertifikatsystemet har misslyckats, menar forskarna.

– Vår studie visar att det finns mycket svagt eller inga stöd för att subventionerna gynnat den tekniska utvecklingen, skapat fler arbetstillfällen eller givit en säkrare eltillförsel, säger Bengt Kriström.

Stödet som kostar elkunderna miljardbelopp varje år har ingen positiv klimatpåverkan trots att det bidragit till en investeringsboom i bland annat vindkraft och biobränsleeldad kraftvärme.

– Anledningen är att EU:s handel med utsläppsrätter styr de klimatskadliga utsläppen och lägger ett tak. Vår slutsats är att samhällsekonomin skulle ha vunnit uppemot 9 miljarder kronor om elcertifikaten aldrig införts, säger Bengt Kriström till DI.

Tankesmedjan Timbro anser att uppgifterna är uppseendeväckande.

– Förutom att vara ineffektivt och slå hårt mot elkonsumenterna så kan det inte uteslutas att elcertifikatsystemet bidragit till att slå ut annan fossilfri elproduktion, nämligen en rad kärnkraftsreaktorer, vilket skadar elförsörjningen. Den här subventionen är bara en gratislunch för en del kapitalägare och borde avskaffas, säger chefsekonomen Jacob Lundberg till DI.

Biobränslet från skogen anses av EU vara lika klimatneutralt som solenergi och av många ses det som en av lösningarna av klimatkrisen. Men enligt forskare bidrar det kraftigt till klimatförändringarna, skriver New Yorker.

Problemet är ganska enkelt. Huggs ett träd ner och eldas upp hamnar all koldioxid som är uppbunden i trädet i stället i atmosfären. Tanken är att de träd som växer i dess ställe ska binda ny koldioxid men studier som gjorts i USA visar att det tar 44 till 104 år för de nya träden att betala tillbaka koldioxidskulden. Och klimatforskarna är eniga om att utsläppen behöver minska nu, inte sen.

Tidigare har det också underskattas hur mycket koldioxid träd binder under sin medelålder. Träd i sydöstra USA tar upp som mest koldioxid när de är omkring 100 år. I stället huggs de ner vid runt 40 års ålder och många blir pellets som exporteras i stor skala till EU, skriver New Yorker.

En gigantisk skattesmäll för några av Sveriges vanligaste bilmodeller väntar runt hörnet. Det handlar om en ny körcykel som ska införas den 1 januari 2020. Branschen vill skjuta upp det hela ett år men svävar i total osäkerhet när regeringen inte kan ge besked. "Det kan ge en fördubbling av skatterna och vi vet ingenting”, uppger branschexperter för fPlus.

Det förändrade reseavdraget och bensinskatterna har fått det att koka i landsbygden. Nu kommer nästa dråpslag – landets flygplatser kan inte räkna med att få den utlovade ersättningen för flygskatten. Det bekräftar Transportstyrelsen till fPlus. Samtidigt har staten kunnat håva in minst 1,9 miljarder kronor på skatten.