En minskad kontanthantering och färre post- och bankkontor har minskat antalet värdetransport- och bankrån. I stället är det kortbedrägerier som nu toppar den organiserade brottslighetens främsta inkomstkälla, skriver SR.

Det är sällan den enskilde konsumenten som drabbas av kortbedrägerierna, skriver SR, utan snarare är det banken eller näthandlaren står för kostnaden.

– De kriminella elementen har valt möjligheten att använda bedrägerier för att finansiera sin brottsliga aktivitet. Vi är ganska säkra att pengarna används för att köpa narkotika som man i sin tur säljer, säger Jan Evensson, chef för den regionala utredningsenheten i Stockholm, till Ekot.

Ett energibolag i Stavanger har blivit lurade på 150 miljoner norska kronor via vad som förmodligen är det mest lönsamma vd-bedrägeriet i Norges historia, rapporterar Sveriges Radio med hänvisning till Stavanger Aftenblad.

En person vid energibolaget blev uppringd av någon som utgav sig för att vara vd för moderbolaget och att en kris gjorde att det behövde föras över pengar omedelbart. En annan person låtsades vara bolagsadvokat.

Nu sitter två män häktade i Israel. Polisen fruktar att pengarna är förlorade.

Högre garantipension och bostadstillägg är saker som flera aktörer lockar pensionärer med på Facebook, ofta i Pensionsmyndighetens namn, skriver DN.

Men annonserna är en bluff och bara ett sätt för bedragare att samla in personuppgifter, varnar myndigheten.

– Det har pågått ett tag nu och de byter skepnad med jämna mellanrum, säger Erik Fransson, chef för fondtorgsavdelningen på Pensionsmyndigheten till DN.

City pension, Livia Pension, Pensionsförmedlingen och Pensionsföreningen är några exempel på bluffannonsörer, enligt honom.

Erik Fransson vill nu varna allmänheten för den här typen av upplägg i sociala medier.

– Det finns brutala skurkar även där, det får man vara medveten om. Förhoppningsvis kan vi få med oss andra myndigheter i någon sorts bredare folkbildning för att öka kunskapen för de som inte har den digitala mognaden och riskerar att drabbas, säger Erik Fransson.

Drygt 10 000 namn på potentiella bedragare. Det kan Finansinspektionen visa upp och det är en lista som blir allt längre. Antalet investeringsbedrägerier har exploderat de senaste åren och nu är det inte bara de rika som blir lurade. Det rapporterar DN.

– Nu är det flera varje dag som hör av sig och berättar. Det har ökat högst markant och uppläggen liknar varandra, säger Lars Malmström avdelningschef på FI, som befarar att det kan finnas ett stort mörkertal.

Det handlar om erbjudanden via annonser eller direktkontakt att investera i olika projekt som, enligt bedragarna, ska ger stora pengar tillbaka. I de flesta fall finns inte ens projekten. Och när någon nappar på kroken och gör en inbetalning är pengarna oftast borta på dagen.

Chansen att få tillbaka pengarna är enligt polisen ”löjligt liten”, eftersom de oftast hamnat i länder där svensk polis och svenska myndigheter inte har några samarbetsavtal med.

ID-kapningar fortsätter att vara ett av de vanligaste brotten och de kriminella ligorna fokuserar i slutet på månaden när svenskarna fått lön, skriver Expressen som hänvisar till en ny mySafety-rapport utifrån information från Sifo.

– Bedragarna är ganska välinformerade, så det är klart de känner till att folk har mer pengar på kontot runt den 25:e, säger Lotta Mauritzon, polisens bedrägeriexpert.

Statistiken visar att störst risk att drabbas är de som bor i Östergötland, Västerbotten, Halland eller Kalmar län.

Den vanligaste metoden bland anmälda bedrägerier är kortköp utan att ett fysiskt kort använts. Brottet sker ofta efter ett dataintrång där någon kommit över offrets kortuppgifter, skriver Expressen.

”Vi har hanterat fler än dubbelt så många bedrägeriförsök i år än under hela 2017”, skriver företrädare för Klarna på DN Debatt.

Utvecklingen går dessutom åt fel håll i hög fart och den måste bromsas nu. Samhället kan inte vänta med att agera tills situationen är väsentligt värre än i dag, menar Sebastian Siemiatkowski, grundare och vd, Mark Strande, säkerhetschef, och Richard Skoog, bedrägerichef, på Klarna.

Det är på grund av den kraftigt minskade kontanthanteringen som den organiserade brottsligheten flyttat online. Klarna hanterar en stor del av alla onlineköp i Sverige och företaget menar att det än så länge ligger före bovarna.

”Vi fruktar dessvärre att utan en ännu snabbare och tydligare samverkan mellan berörda myndigheter och branschens aktörer så kommer vi förr eller senare komma till en punkt där den organiserade brottsligheten ligger steget före”, skriver företrädarna för Klarna på DN Debatt.

Kriminella ligor försöker allt ihärdigare att utsätta svenska företag för id-kapningar.

– It-brottsligheten har tyvärr utvecklats till en stor industri som slår hårt mot företagen, säger PA Prabert på MySafety till fPlus.

Hoten mot butikspersonal kommer ofta i samband med att kunder ertappas för stöld eller bedrägeri. Men kassabiträdet Jan Åman vittnar om att det sker i alla möjliga situationer, flera gånger i veckan.

– Jag blir hotad för att kunder tycker att jag är långsam. De skriker glåpord till mig, säger han till Ekot.

Ibland är han orolig för att de ska stå utanför hans jobb och vänta efter arbetsdagens slut. Det har även hänt att kunder faktiskt har väntat på honom, berättar han för Ekot.

Falska fakturor kostar svenska företag flera hundra miljoner kronor. Trots många varningar fortsätter företag att bli lurade, skriver Di.

Inyett har analyserat runt 20 miljoner transaktioner till 600 000 leverantörer under första halvåret. Mellanstora och stora företag betalade i snitt falska fakturor för 22 700 kronor till företag som finns på Svensk Handels varningslista. Totalt handlade det om 227 miljoner.

– Det pratas mycket om kundfokus. Men det är lika viktigt, om inte ännu viktigare, att ha samma fokus på sina leverantörer och att ta reda på vart pengarna hamnar så att man inte finansierar kriminella verksamheter, säger Johan Henckel, teknikchef och grundare av Inyett, till Di.

Han menar att många företag skulle behöva skärpa kontrollen av sina betalningar.

Knappt hälften av de mindre företagen (små och medelstora) har någon gång drabbats av eller utsatts för någon form av id-kapning, enligt en ny undersökning som Kantar Sifo gjort på uppdrag av försäkringsbolaget Mysafety. Det skriver DN. Oftast handlar det om så kallade vd-brev eller bluffakturor.

De flesta som drabbats menar att konsekvenser för företaget är försumbara, men ungefär var tredje företag har förlorat resurser och tid internt, enligt undersökningen.

fPlus har tidigare skrivit att just de brott som slår hårdast mot företagen är de som polisen prioriterar lägst. Det handlar om stölder, skadegörelse och bedrägerier, visar en studie som Svenskt Näringsliv genomförde förra året med HUI Research. 60 procent av företagen som deltog i studien uppgav att de hade utsatts för brott de senaste två åren och de direkta kostnaderna uppgick till cirka 55 miljarder kronor per år.