Från många håll inom EU kommer kritik från medborgarna om hur den europeiska vaccinationsprocessen sköts. Unionen får klä skott för att många tycker att det går för långsamt, skriver nyhetsbyrån AP, som konstaterar att något det inte råder brist på när det gäller vaccinet är skuldbeläggande. Men kritiken mot unionen kommer inte bara inifrån, även andra länder är kritiska mot hur EU agerat.

Ett exempel är Serbien där både EU, Ryssland och Kina försöker öka sitt inflytande. Med sin läkemedelsindustri och sin rikedom hade EU kunnat hjälpa till med vaccinleveranserna dit, men i stället har Serbien nu tagit emot en miljon doser av det kinesiska vaccinet.

– Världen i dag är som Titanic. De rika försöker skaffa livbåtar bara åt sig själva, och de lämnar oss andra, sa president Aleksandar Vucic förra veckan.

Washington Post skriver från sitt perspektiv att en sak som gör att EU:s vaccinplan hackar är att unionen satsade på att vaccinet från Astra Zeneca skulle kunna stå för mycket av leveranserna. Men den svensk-brittiska läkemedelsjätten meddelade i veckan att leveranserna blir mindre under första kvartalet och nu har tonläget skärpts: Italiens utrikesminister Luigi Di Maio talar om att ”slåss” mot läkemedelsjättar och bråket mellan EU och bolaget intensifierades under onsdagen.

På väg till stallet med sin dotter fick riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) ett samtal från Donald Trump.

”Han tackade mig för nomineringen till Nobels fredspris. Vi hade ett bra samtal om fred i Mellanöstern och på Balkan”, skriver Magnus Jacobsson på Twitter.

Jacobsson har tidigare beskrivit Trump som en ”clown” men nominerade USA:s regering till fredspriset – tillsammans med Kosovos och Serbiens regeringar– för det samarbetsavtal som nyligen undertecknades i Vita huset.

På Twitter beskriver Jacobsson samtalet med Trump som en ”bra konversation”.

Jorden blir i genomsnitt en lite bättre plats att leva på för varje varv runt solen, konstaterar Jörgen Huitfeldt, chefredaktör på Kvartal, i en krönika. Efter att en kväll ha känt att allt bara blir värre och värre började han fundera på om det verkligen är så.

På så sätt börjar Jörgen Huitfeldt en historisk tillbakablick utifrån sitt eget liv: På 00-talet var det en brusten IT-bubbla, 11-september-attackerna, krigen i Afghanistan och Irak samt finanskrisen. 1990-talet var det svensk ekonomisk kris, massarbetslöshet, krig i Balkan och Rwanda samt Lasermannen. 1980-talet var inte heller tryggare, trots en ljus tonårstid. Decenniet började med att John Lennon skjuts till döds och avslutas med massakern på Himmelska fridens Torg i Kina.

Barndomsåren på 70-talet präglades av bland annat Vietnamkrig, militärkupper i Latinamerika, Pol Pots massaker, kommunistiska diktaturer i Östeuropa och vänsterextrem terrorism i Västeuropa. Det råder inget tvivel om att Sverige och världen har stora problem i dag, skriver Huitfeldt, men tillägger att det inte går att blunda för det som har blivit bättre med åren.

Regeringen har levererat svagt och det finns anledning att vara missnöjd. Det konstaterar EU-parlamentarikern Karin Karlsbro (L) som hellre ser sitt parti i regeringsställning än som stödparti. Det är framförallt rättsfrågorna som gör att det skaver. Ett europeiskt FBI är en av lösningarna på den nya situationen som Sverige befinner sig, enligt henne: ”Gängkriminalitet ska ses i ljuset av att det flödar in vapen och narkotika i Sverige. I den meningen är det en fråga för EU”.

Ett brittiskt nyval, det svenska medborgarskapet och EU:s relation till länderna på Balkan – morgonens ledarsidor har en såväl internationell som nationell prägel.

Efter gårdagens besked från det brittiska oppositionspartiet Labour skriver DI:s Arvid Åhlund att ett nyval kan ge premiärminister Boris Johnson legitimitet nog att föra landet ut ur EU, men att spelet är högt.

”Ett avtalslöst utträde är nu i praktiken uteslutet, avtalet med EU är det som gäller. Gör Tories ett katastrofval förlorar det legitimitet, eftersom folket då kan sägas ha förkastat det”, skriver han.

Expressens ledarsida menar att det är dags att se över det svenska medborgarskapet och att direktiven från regeringen kring en utredning lämnar mycket att önska.

”Listan kan göras mycket längre, exempelvis kring möjligheten att återkalla medborgarskap.”

Sydsvenskans ledare skriver att det är viktigt för EU att förhandlingarna med Albanien och Nordmakedonien om medlemskap måste komma igång på nytt, annars är nog Ryssland, Kina och Turkiet villigt att stärka relationerna med länderna.

Den senaste veckan har uppmärksammade dödsskjutningar, som den av kvinnan som bar sitt barn i famnen, gjort att Sverige passerat en ny gräns även för den grova brottsligheten, menar många.

Hur klarar polisen av att möta brottsutvecklingen? Och hur agerar de när det handlar om unga brottslingar och brottsoffer?

fPlus har pratat med Region Mitts polischef Carin Götblad som efterlyser lagändringar, insatser på förskolor och en mycket tuffare socialtjänst, bland annat.

I intervjun med fPlus kommenterar Carin Götblad också det, av Svenska Dagbladets ledarsida, uppmärksammade fallet där föräldrarna till ett ungt brottsoffer uppges ha fått rådet av BUP (Barn och Ungdomspsykiatrin) och sedan även polisen att flytta från sin hemkommun.

De europeiska kommunistländerna inspirerade under 70-talet till Västeuropas medbestämmandelagar och till det som senare skulle bli EU:s sociala modell, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Forskaren och statsvetaren Astrid Hedin, från Malmö universitet, berättar om hur propaganda från de östeuropeiska kommunistländerna spreds till Västeuropa via Internationella arbetsorganisationen, ILO. Ibland spred östländerna rena påhitt om sina egna arbetsplatsreformer – påhitt som omvärlden ofta tog för sanna. Till exempel påstod den polska regimen i olika ILO-publikationer att protesterna i Polen år 1956 inte hade slagits ned, utan att demonstranternas krav hade ”mötts med demokratireformer” på arbetsplatserna.

”Man kan ifrågasätta om det verkligen fanns medbestämmande i dessa diktaturer i och med att det saknades organisationsfrihet. Det intressanta är att detta missuppfattades av väst”, säger Astrid Hedin till Arbetsmarknadsnytt och tillägger att ”Väst fick en bild av att det höll på att ske en demokratiseringsreform i öst”.

Forna Jugoslavien, som då var kommunistiskt, var det land som mest använde sig av ILO för sin marknadsföring. Till exempel fick landet år 1969 stå värd för ILO:s första internationella konferens om arbetstagarnas medbestämmande på arbetsplatsen.

Ett 50-tal mödrar, systrar och änkor till offren från folkmordet i Srebrenica grät, applåderade och bad när livstidsdomen mot den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić meddelades i dag, skriver AFP. Gruppen hade samlats vid sina anhörigas begravningsplatser.

Den 63-åriga kvinnan Hajrija Oric förlorade sin man och sin 17-åriga son Elvir i massakern.

– Allt jag hittade var en handfull ben och ett huvud. Jag skulle ge allt, jag skulle ge mina ögon, om jag kunde ta tillbaka dem, men det kan inte hända, sa hon till nyhetsbyrån innan domen föll.

Karadžić döms för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten, bland annat för massakern i Srebrenica 1995 som skördade 8 000 dödsoffer.

Den bosnienserbiske ledaren Radovan Karadžić döms till livstids fängelse för brott som begicks under kriget på Balkan, rapporterar Ekot.

För två år sedan dömdes han till 40 års fängelse för folkmord, krigsbrott och brott mot mänskligheten. Han överklagade senare domen, och sa själv att hans samvete var rent.

Karadžić var inblandad i det blodiga Bosnienkriget mellan 1992 och 1995. Omkring 8 000 män och pojkar dödades i Srebrenica, i vad som beskrivs som det största folkmordet sedan andra världskriget, enligt radion.