Löneökningarna i fjol var de lägsta som uppmätts i modern tid, enligt Medlingsinstitutet. Men låg inflation i pandemin gör samtidigt att det ser ut som att reallönerna ökar mer än på många år.

LO-facket Transport och arbetsgivarparten Biltrafikens Arbetsgivareförbund har kommit överens om ett nytt löneavtal och det blir därmed ingen taxikonflikt på måndag, skriver TT.

Transport hade tidigare varslat om nyanställnings- och övertidsblockad. Konflikten handlade om lönenivåer och det nu slutna avtalet följer i stort nivån som industrin satt upp sedan tidigare.

Enligt Transportarbetaren blir löneökningen 5,4 procent, eller 1 399 kronor mer i månaden under perioden februari 2021 till juni 2023.

Löneökningarna blev historiskt låga under fjolåret. Men trots det fick svenskar mer pengar över, rapporterar Sveriges Radio.

Förklaringen är att reallönerna har stigit medan inflationen varit låg. Enligt Ekot väntas löneförhöjningarna för 2020 landa på 2 procent medan inflationen är cirka 0,5 procent. Reallöneökningarna på ungefär 1,5 procent är de högsta på fem år.

För de som fått behålla sitt jobb under pandemin blev 2020 inte ”ett dåligt år” rent ekonomiskt, trots att avtalsrörelsen sköts upp, säger Petter Hellberg, nationalekonom på statliga Medlingsinstitutet.

Aldrig förr har det strejkats så lite som i fjol. Preliminärt landade antalet strejkdagar på noll – trots en omfattande avtalsrörelse under hösten.

LO varslar om konflikt på bemanningsområdet, skriver Arbetsmarknadsnytt. Varslet drabbar bland andra Volvo och Göteborgs hamn.

Konflikten rör det så kallade Bemanningsavtalet, det vill säga kollektivavtalet mellan Almega Kompetensföretagen och LO, ska enligt det varsel som igår kväll inkom till Kompetensföretagen bidra ”till konkurrens på likvärdiga villkor mellan företagen samt att kollektivavtalet där ska säkerställa likvärdiga villkor mellan uthyrd personal och anställda vid kundföretagen”.

Enligt LO uppfyller inte Kompetensföretagens bud dessa villkor. ”Det ska inte vara billigare att ta in bemanningsanställda än att ha ordinarie personal. De bemanningsanställda ska inte heller ha sämre villkor. Detta vill inte Kompetensföretagen gå med på", skriver Kent Ackholt, samordningsansvarig på LO för det gemensamma bemanningsavtalet, i ett pressmeddelande.

Det stämmer inte, menar Kompetensföretagens förbundsdirektör Patrik Eidfelt.

– Vi har erbjudit lösningar inom de ramar som arbetsmarknadens parter bestämt i och med Industriöverenskommelsen, säger han i ett uttalande.

Varslet är en tvåstegsraket. Det andra steget innebär total arbetsnedläggelse och blockad av allt arbete som utförs av anställda inom Bemanningsavtalets tillämpningsområde på åtta arbetsplatser och företag som hyr in personal från företag som omfattas av Bemanningsavtalet. Bland de drabbade arbetsplatserna finns Volvo Personvagnar och APM Terminals i Göteborgs hamn.

Hotell- och restaurangfacket (HRF) varslar om strejk på tre Ikea-restauranger, dels i Stockholm, dels vid varuhuset i Västerås. Detta efter att förhandlingarna mellan HRF och Svensk handel gällande kollektivavtalet för restaurang- och caféanställda inom handeln slutat i oenighet, skriver TT, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

– Vi kan inte acceptera att HRF kräver högre löneökningar än övriga branscher. Svensk Handel står upp för den svenska modellen och märkets lönenormerande roll, säger Ola Axelsson förhandlingschef på Svensk Handel i ett pressmeddelande.

HRF anser att fackförbundet inte kan acceptera att minimilönerna inte höjs, skriver TT.

Strejken och blockaden bryter ut den 11 december om inte parterna kommit överens om innan dess.

Hittills har Sverige inte drabbats av en konkret strejk i årets avtalsrörelse men redan ett varsel innebär påfrestningar för företagen. ”Det finns en tydlig fara med att utfärda ett varsel”, säger Fredrik Sjöholm på IFN till Arbetsmarknadsnytt. 

Vid sidan av Byggnads har både Handels och HRF tidigare lagt varsel för att driva på förhandlingarna men utan att omsätta dem i en strejk. Och i skrivande stund ligger ett varsel där Målarna hotar om strejk, som kan bryta ut imorgon, den 1 december.

Det är inte första gången som det kommer varsel, trots att märket redan är satt. Avtalsrörelsen 2017 är en parallell när ett satt märke ändå följdes av vad en del menade var en varselvåg.

– Stridsåtgärder av det här slaget, som drabbar områden där kollektivavtal redan är tecknade, utan någon rimlig proportion mellan syftet med åtgärden och skadan den orsakar, borde inte vara tillåtna, menade Svenskt Näringslivs dåvarande vice vd Peter Jeppsson, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Enligt Sjöholm räknade en del fack kallt med att regeringen ska stötta upp krisverksamheter även framgent och därför valde ta konflikten trots krisen. Det avspeglar sig till exempel i det konfliktvarsel som fanns i byggbranschen men som nu alltså är undanröjt. I fallet Handels gällde det en allmän låglönesatsning.

Under april till september gick lönerna upp 1,4 procent, vilket är knappt hälften av uppgången under första kvartalet i år. Det visar färsk statistik från Medlingsinsitutetet.

– Den historiskt sett låga löneökningstakt som vi har sett april–september, och som även väntas för oktober, kan väntas vända upp igen från och med november, säger Petter Hällberg, ekonom på Medlingsinstitutet.

Det är från och med november som de nya avtalen på arbetsmarknaden börjar gälla för de flesta.

När byggföretaget inte kan bygga gjuteri åt Volvo Powertrain i Skövde tvärnitar även lastbilsjätten Volvos tillverkning av motorer och motorkomponenter. ”Då blir det totalstopp”, säger Peter Lennartsson, vd på Skeppsviken. Byggstrejken stoppar också flera stora nyckelprojekt i den krisande besöksnäringen.

Det är inte genom varsel som man får bort oseriösa företagare i byggbranschen. Det skriver Carolin Dahlman i en ledare i Kristianstadsbladet. Hon är kritisk mot att Byggnads vill gå ut i strejk i den pågående avtalsrörelsen.

”Fackets trötta varsel om strejk mot de seriösa aktörerna är gammalmodigt och kan slå bakut så att fler far illa”, skriver hon.

Hon anser att om man vill ha schyssta villkor i byggbranschen ska man istället ställa högre krav på hängavtalen och hänvisa till lagstiftningen, och kräva aktivitet från myndigheter.

”Skatteverket, Arbetsmiljöverket, Migrationsverket och Ekobrottsmyndigheten borde få mer resurser samt ges större mandat för att kunna klämma åt de skurkföretag som behandlar sina anställda illa”, skriver hon