Bevaka
Avtalsrörelsen

 Fredrik Persson, Svenskt Näringslivs ordförande. Foto: Svenskt Näringsliv
Industriavtalets framtid

”Industrimärket väcker respekt utomlands”

”Vår svenska parts- och avtalsmodell har bidragit till både konkurrenskraft och goda löneökningar. Den väcker respekt hos våra konkurrentländer”. Det skriver Svenskt Näringslivs ordförande Fredrik Persson i en debattartikel i DI. Men, poängterar han, i nästa stora avtalsrörelse ställs märket inför nya utmaningar.

Industriavtalet attackeras från olika håll. Vissa kritiserar att märket sätts av den internationellt konkurrensutsatta industrin eftersom industrins betydelse i ekonomin har minskat. ”Det stämmer att industrins andel av ekonomin har minskat”, skriver Fredrik Persson men påpekar att ”tar vi hänsyn till de indirekta kopplingarna mellan industrin och tjänstesektorn så svarar industrin fortfarande för nära en tredjedel av sysselsättningen i näringslivet”. Industrin motsvarar över 20 procent av BNP och drygt 17 procent av sysselsättningen i hela ekonomin. Den står även för mer än en miljon jobb i Sverige, skriver han vidare.

Fredrik Persson skriver också att ökningarna av arbetskraftskostnaderna måste utgå från Sveriges internationella konkurrenskraft.

När lönebildningen inte fungerar kan det gå illa, skriver Fredrik Persson, och ger exempel på hur sjunkande konkurrenskraft, inflation, uteblivna reallöneökningar, devalveringar och konflikter blev resultatet av 80- och 90-talets havererade lönebildning. Av den anledningen kom fack och arbetsgivare överens om Industriavtalet år 1997 – ett avtal som han menar har bidragit till reallöneökningar, hög sysselsättningsgrad och arbetsfred.

6 apr
Kallestad, Gorm / TT NYHETSBYRÅN
Avtalsrörelsen

Storstrejk hotar flyget – här är piloternas krav

Förra året hade SAS-piloterna 93 000 kronor i månaden i genomsnitt, men Svensk Pilotförening begär trots detta femton procent i lönehöjningar, rapporterar Arbetsmarknadsnytt. Utöver detta har de flera dyra krav. Nu har piloterna valt att lämna förhandlingsbordet i alla tre skandinaviska länder och att varsla om strejk.

Kraven som SAS Pilot Group, som organiserar 95 procent av piloterna inom SAS, har ställt är i huvudsak tre: 

  • Löneökning med femton procent (det ursprungliga kravet var 25 procent). På övriga arbetsmarknaden är det överenskomna så kallade märket, det vill säga den genomsnittliga löneökningen, knappt 2,2* procent för 2019. De svenska SAS-piloternas genomsnittliga utbetalda lön var förra året 93 000 i månaden (inklusive tillägg och traktamente). 
  • Minskad arbetstid med fem dagar per år samt en ensidig möjlighet för piloter att löpande arbeta fem dagar följt av fyra dagars ledighet. Redan idag har SAS-piloter endast 183 arbetsdagar per år, att jämföra med vanliga tjänstemän och arbetare som har 224–229 dagar per år. 
  • Begränsa SAS möjlighet att använda underleverantörer, vilket arbetsgivarsidan anser är en kraftig inskränkning av SAS rätt att leda och fördela arbetet 

– Pilotförbundets krav är extrema. SAS måste kunna bedriva sin verksamhet under samma förhållanden som övriga företag på svensk arbetsmarknad, säger Torbjörn Granevärn, förhandlingschef för Transportföretagen, Flygbranschen till Arbetsmarknadsnytt.

Nu inleds medling. Om inte parterna kan komma överens utbryter strejk vid midnatt natten till den 26 april.

2 apr
Samuel Pettersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska modellen

Fackförbund på väg att krossa småföretagare

Efter sju månader ger han upp, samtliga anställda i måleriföretaget sägs upp. De ständiga konfrontationerna från det lokala facket gör att Tord Smetana inte ser någon möjlighet att driva företaget vidare i nuvarande form, skriver Arbetsmarknadsnytt.

I höstas sinade orderingången vilket gjorde att ett par av den tio personer starka personalstyrkan måste sägas upp på grund av arbetsbrist. Det visade sig då att den senast anställde även var skyddsombud på företaget, utsedd efter påtryckningar från det lokala Målareförbundet.

Facket vägrade att godta uppsägningen vilket skapade en begynnande konflikt. Samtidigt uppdagades att Smetana Måleri av misstag hade betalat en lärling för låg lön. Varken lärlingen eller företaget hade reagerat och när misstaget uppmärksammades betalades de resterande pengarna omedelbart ut.

Lärlingen, som inte var fackansluten, var nöjd men Målareförbundet drev trots det saken vidare med ett skadeståndskrav.

– Vi skulle betala 100 000 kronor för ett misstag som vi dessutom omedelbart rättat till, säger Tord Smetana.

Skadeståndskravet sänktes till 20 000 kronor efter centrala förhandlingar. Men då reagerade det lokala facket och började, enligt Tord Smetana, att trakassera honom.

– Jag fick ju bara syssla med destruktiva grejor istället för att ta hand om medarbetarna och jaga in nya uppdrag.

Det Tord Smetana har upplevt har visat sig vara något många andra företag i regionen känner igen.

Thomas Lundsten var tidigare regional förhandlare på Måleriföretagen och känner till både det enskilda fallet och situationen i stort.

– Vill man lösa ett problem eller vill man söka en konflikt? Tyvärr väger det över till den hårda vägen och facket förbehåller sig hela tiden rätten att direkt kräva skadestånd, oavsett vad ärendet gäller, säger han.

Vi har sökt Målareförbundet för en kommentar.

1 apr
Svenska Hamnarbetarförbundets strejk i hamnen i Malmö i januari. Foto: Johan Nilsson/TT
Hamnkonflikten

MI: Fler konflikter väntas på arbetsmarknaden år 2019

År 2018 präglades av stabilitet på arbetsmarknaden. Det gjorde dock inte inledningen av år 2019 med dess varsel om strejker och lockouter, rapporterar Medlingsinstitutet (MI) i ett pressmeddelande. Informationen kommer ifrån rapporten ”Lönebildningen och avtalsrörelsen 2018".

Enligt MI var konfliktdagarna förra året få – den enda strejken var från piloterna hos Ryanair. 30 kollektivavtal omförhandlades utan stridsåtgärder. Dessutom låg näringslivets lönsamhet nära en genomsnittlig nivå och reallönen och sysselsättningsgraden ökade.

2019 har däremot börjat med en konflikt i hamnarna, vilket riskerar att få stora konsekvenser, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i pressmeddelandet.

– År 2019 har börjat med en konflikt i hamnarna som riskerar att få stora konsekvenser. Ser man tillbaka framstår den svenska arbetsmarknaden som en av de fredligaste i världen, men modellen bygger på att båda parter strävar efter att nå lösningar. Dit har vi ännu inte nått i hamnkonflikten, säger Carina Gunnarsson i en pressträff på onsdagen.

Enligt rapporten ser löneökningarna 2018 ut att landa på 2,6 procent, vilket ger en reallöneökning med 0,5 procent. ”Arbetskostnadernas ökningstakt de senaste åren har varit förenlig med både ökad lönsamhet i näringslivet och en förbättrad arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet för många grupper”, står det även i MI:s rapport.

20 feb