”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Köp loss korgen från Ica-butiken. Det erbjudandet har gått hem hos kunderna i Forsheda. ”Mycket bättre än plastkassar och dessutom är korgarna gjorda av 30 procent återvunnen plast”, säger Peter Johansson till vn.se.

Det var när de nya kundkorgarna levererades till butiken som idén föddes. Korgarna är tillverkade av upp till 30 procent återvunnen plast ur havet och är alltså betydligt mer miljövänligare än de gamla korgarna. Försäljningen lades ut på butikens Facebooksida och på mindre än ett dygn var hela lagret på 220 korgar slut. Icahandlaren Peter Johansson tror att framgången beror på flera orsaker.

– En given fördel är ju att kunden slipper packa plastkassar och släpa med sig ut i bilen. Men man kan också använda den till allt möjligt annat, man kan förvara tvätt i den eller ha den med på campingsemestern. Den står ju stadigt i bilen, det är också en fördel, säger han till VN.

Redan nu är det bestämt att nästa korgleverans också den ska säljas till kunderna.

För två år sedan stoppade Stockholms stad entreprenörerna bakom Tiptapp att verka i Stockholm. Nu drar kommunen igång en egen satsning som konkurrerar direkt med återvinningstjänsten.

fPlus har vid flera tillfällen berättat om hur uppstickaren och start-up-appen Tiptapp kämpat mot Stockholms stad. Företaget hjälper stockholmarna att återvinna sitt grovavfall men delar av verksamheten förbjöds av kommunen.

Nu rapporterar Aktuell Hållbarhet att Stockholm vatten och avfall, Svoa, startar en webbtjänst som ger stockholmarna möjlighet att beställa hämtning av skrymmande saker som ska till återvinningsstationen.

Under den rättsliga processen som fortfarande pågår har Tiptapp kunnat fortsätta med verksamheten. Avgörande väntar i mark- och miljödomstolen.

Tiptapps medgrundare David Höök är trots allt inte missnöjd.

– Vi kommer följa utvecklingen av denna tjänst med spänning. Vi ser också flera synergier våra olika tjänster emellan som invånarna i Stockholm verkligen skulle gynnas av, säger han till Aktuell Hållbarhet.

Det kokar av klimatidéer i Företagarsverige. fPlus har tagit fram listan med projekt som redan idag har påverkan på utsläppen, men framför allt projekten, innovationerna och företagen som kan få stor effekt.

Landets återvinningsstationer riskerar att svämma över av skräp under julhelgen – och nu uppmanas svenskarna att vänta till mellandagarna med att lämna sina julmats- och julklappsförpackningar, skriver TT.

– En stor insats vore att vänta några dagar med att slänga, säger Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationschef vid Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, till nyhetsbyrån.

Hon uppmanar även att se till att tömma gamla matförpackningar ordentligt och att anmäla när återvinningskärlen blivit fulla.

– Julen är den stora högtiden när det gäller återvinning, och samtidigt är det ju fantastiskt att så mycket skräp ändå hamnar där det ska.

Det finns knappast någon som tror att ett par kronors skatt på plastkassarna i mataffären är det som ska rädda oss från världens undergång. Men den typen av generande signalpolitik är allt för vanlig bland våra politiker. Det skriver Tove Lifvendahl i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Vad värre är, är de som väljer att skrämma barnen till tron att det är kört för planeten och att vi går mot undergången: ”Det finns ett gott antal moralpoliser i olika åldrar som ser till att ”skamma” dem som inte passerar godkänt i renlevnad. Klimatfrågan tycks ha potential att genom somligas försorg bli lika fundamentalistisk som hederskulturen.”

”Att göra skolbarn medvetna om resursåtgång och kretsloppsprocesser genom att i ett par veckor låta dem föra bok över mjölkkartonger eller petflaskor som lämnas till återvinning är att lära dem att iaktta verkligheten och ge dem valet att bli handlande, reflekterande subjekt. Men att tala om klimatet eller miljöfrågor på sådana sätt att skolbarn går hem nedslagna eller uppbragda över att människan är en så förfärlig varelse, är enligt min mening tjänstefel liksom moraliskt förkastligt.”

Kritiken mot plastpåseskatten är benhård. Nu bekräftar experter uppgifter om att regeringen använde sig av gammal statistik för att driva igenom den hårt kritiserade plastpåseskatten. ”Man har gett utredningen ett mål att skriva mot och utredningen har inte haft till uppgift att analysera andra styrmedel än skatt”, säger skattejuristen Robert Lönn till fPlus.

Modebranschen är en av de smutsigaste industrierna i världen, textilier står för 8 procent av världens klimatutsläpp, enligt rapporten Fixing Fashion. DN frågar flera experter hur den shoppingberoende branschen ska överleva i en omställning till ökad hållbarhet.

Ett väg framåt är återvinning av gamla kläder, enligt Charles Ross, rådgivare inom textilier åt det brittiska parlamentet och en av medförfattarna till Fixing Fashion.

– Mode måste få existera, men vi måste minska dess klimatavtryck.

Platspåseskatten motiveras av klimatskäl trots att skatten bland annat kommer bidra till ökade koldioxidutsläpp och en kraftig minskning av plaståtervinningen, skriver Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd på IKEM, på SvD Debatt.

Plastpåseskatten är inget annat än en fiskal skatt iklädd gröna kläder, skriver debattören, och pekar på att skatten kommer leda till ökad produktion av bärkassar i mindre miljövänligt material, och kommer samtidigt inte att minska nedskräpningen.

Dessutom finns det ingen annan plastprodukt än platskassen som innehåller så stor andel återvunnet. En skatt kommer därför leda till minskad återvinning.

”En mycket oönskad effekt när näringslivet arbetar hårt för att få till en mer cirkulär ekonomi för plasten och därigenom minskade koldioxidutsläpp”, skriver Magnus Huss.

Trots att bilar ofta innehåller en stor mängd plast av bra kvalitet återvinns den nästan inte alls när bilarna skrotas. I stället eldas plasten upp och blir energi, rapporterar Ekot.

Det bekräftas av företrädare för återvinningsföretaget Stena Metall. Det finns inget lagkrav på att plasten ur bilar måste återvinnas och det är billigare att producera helt ny plast.

– Allt går att återvinna, men det skulle bli en ganska dyr återvinning och man skulle inte kunna klara sig utan någon typ av subvention för att återvinna de plasterna, som det ser ut idag, säger Christer Forsgren, teknisk chef på Stena Metall.