Tack vare svensk forskning i framkant och hårt arbete har det svenska företaget Renewcell lyckats återvinna textilavfall för att kunna göra nya kläder. Drivkraften ligger i att bidra till en grön omställning, och modeindustrin är bara början.

Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Punktskatter på plastpåsar, transporter, vitvaror och annat är fel väg för att minska miljöbelastningen, visar ny forskning. Miljöforskaren Jonas Grafström lyfter fram en helt annan strategi för att minska utsläppen.

För att det ska bli enklare för företag att rapportera in information om varors livscyklar och innehåll av skadliga ämnen, har den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, nu fått i uppdrag att ta fram en databas, skriver Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.

Om varan innehåller mer än 0,1 viktprocent ska information lämnas till den så kallade SCIP-databasen. Det gäller för tillverkare, importörer och distributörer vars vara släpps ut på marknaden i EU/EES, med start 5 januari nästa år.

Följande information ska anmälas till SCIP-databasen:

• Uppgifter om varans identitet.
• Ämnets namn, koncentration och var i varan som ämnet finns.
• Annan information om hur varan ska hanteras säkert.

Syftet med databasen är att minimera förekomsten av ämnen som, när de blir till avfall, kan vara skadliga för människan och miljön. Informationen blir bland annat tillgänglig för aktörer som hanterar avfall och återvinning.

Succéföretaget Tiptapp körde över Stockholms stad i mark och miljödomstolen. Kommunen har inte rätt att förbjuda företagets återvinningsapp. ”Det är oerhört viktigt att vi nu vet att enskilda får hjälpa varandra. Domen är väldigt tydlig, vilket vi tycker är skönt”, säger Tiptapps vd Tim Bjelkstam till fPlus.

Ett nytt batterilager ska lindra den värsta elkrisen i södra delarna av landet, skriver Vattenfall i ett pressmeddelande.

Det är Vattenfall som tillsammans med Boliden, Landskrona Energi och med stöd av Energimyndigheten genomför ett tvåårigt forskningsprojekt och ett nytt batterilager i Landskrona.

Det är första gången ett så stort batterilager installeras på plats hos ett industriföretag, Bolidens återvinningsanläggning Bergsöe i Landskrona. Projektet ska utveckla ett batterilager som kan förena sänkt elkostnad för kunden med flexibla elnätstjänster som nätstabilitet eller om lokala elnätet inte räcker till.

– Lokala och regionala lösningar för hur man kan lagra och använda el blir allt viktigare allt eftersom våra behov av el i samhället ökar. Projektet är ett exempel på att det går att hitta lösningar här och nu, säger Susanne Karlsson, chef för Energimyndighetens enhet Hållbar el.

Idag produceras och kasseras varor i en allt snabbare takt. Det är en stor orsak till de ökade klimatutsläppen. En lösning för att minska utsläppen är att branscher betraktar sina avfall som resurser, skriver Viveke Ihd, Återvinningsindustrierna, och Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, på Di Debatt.

Återvinningsindustrierna presenterar en färdplan för en fossilfri konkurrenskraft som både minskar utsläppen och gynnar ekonomin. Lösningen ligger i en förnybara råvaror och cirkulära flöden.

”När vi använder resurser effektivare så kan utsläppen flyttas från svåråtgärdade utsläppskällor i den globala materialproduktionen, såsom gruvdrift och cement- och stålproduktion, till utsläppskällor som lättare kan begränsas genom en övergång till förnybar energi” skriver debattörerna.

Slutmålet för branschen är noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2040.

”Näringslivets roll är viktig och flera svenska företag ligger i dag i framkant i utvecklingen. Och med rätt backning från politiken kan omställningen ske samtidigt som konkurrenskraften för företagen stärks och välfärden ökar” skriver Viveke Ihd och Svante Axelsson.

”Den är omfattande, drabbar individen och bygger på skamkänslor”. Bensinupprorets ordförande kritiserar den nya klimatplanen som regeringen har tagit fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. Även forskaren Jonas Grafström på Ratio menar att många punkter handlar om statlig detaljreglering.

Köp loss korgen från Ica-butiken. Det erbjudandet har gått hem hos kunderna i Forsheda. ”Mycket bättre än plastkassar och dessutom är korgarna gjorda av 30 procent återvunnen plast”, säger Peter Johansson till vn.se.

Det var när de nya kundkorgarna levererades till butiken som idén föddes. Korgarna är tillverkade av upp till 30 procent återvunnen plast ur havet och är alltså betydligt mer miljövänligare än de gamla korgarna. Försäljningen lades ut på butikens Facebooksida och på mindre än ett dygn var hela lagret på 220 korgar slut. Icahandlaren Peter Johansson tror att framgången beror på flera orsaker.

– En given fördel är ju att kunden slipper packa plastkassar och släpa med sig ut i bilen. Men man kan också använda den till allt möjligt annat, man kan förvara tvätt i den eller ha den med på campingsemestern. Den står ju stadigt i bilen, det är också en fördel, säger han till VN.

Redan nu är det bestämt att nästa korgleverans också den ska säljas till kunderna.