Modebranschen är en av de smutsigaste industrierna i världen, textilier står för 8 procent av världens klimatutsläpp, enligt rapporten Fixing Fashion. DN frågar flera experter hur den shoppingberoende branschen ska överleva i en omställning till ökad hållbarhet.

Ett väg framåt är återvinning av gamla kläder, enligt Charles Ross, rådgivare inom textilier åt det brittiska parlamentet och en av medförfattarna till Fixing Fashion.

– Mode måste få existera, men vi måste minska dess klimatavtryck.

Platspåseskatten motiveras av klimatskäl trots att skatten bland annat kommer bidra till ökade koldioxidutsläpp och en kraftig minskning av plaståtervinningen, skriver Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd på IKEM, på SvD Debatt.

Plastpåseskatten är inget annat än en fiskal skatt iklädd gröna kläder, skriver debattören, och pekar på att skatten kommer leda till ökad produktion av bärkassar i mindre miljövänligt material, och kommer samtidigt inte att minska nedskräpningen.

Dessutom finns det ingen annan plastprodukt än platskassen som innehåller så stor andel återvunnet. En skatt kommer därför leda till minskad återvinning.

”En mycket oönskad effekt när näringslivet arbetar hårt för att få till en mer cirkulär ekonomi för plasten och därigenom minskade koldioxidutsläpp”, skriver Magnus Huss.

Trots att bilar ofta innehåller en stor mängd plast av bra kvalitet återvinns den nästan inte alls när bilarna skrotas. I stället eldas plasten upp och blir energi, rapporterar Ekot.

Det bekräftas av företrädare för återvinningsföretaget Stena Metall. Det finns inget lagkrav på att plasten ur bilar måste återvinnas och det är billigare att producera helt ny plast.

– Allt går att återvinna, men det skulle bli en ganska dyr återvinning och man skulle inte kunna klara sig utan någon typ av subvention för att återvinna de plasterna, som det ser ut idag, säger Christer Forsgren, teknisk chef på Stena Metall.

Genom ökad gruvproduktion kan Sverige solidariskt bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen, skriver flera debattörer i SvD.

Med allt fler förnybara energikällor ökar behovet för att lagra el i batterier när det inte blåser och solen inte skiner. För att denna utveckling ska främjas krävs ökad framställning av både basmetaller och specialmetaller.

Fossilfri energi kräver mer metaller än fossilproducerad, och det är omoraliskt av Sverige att vilja ha men inte bidra, menar debattörerna.

”Sverige är bland de länder i världen som har de bästa förutsättningarna att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens, strikta miljökrav, avancerad utrustning och forskning både vad det gäller återvinning och gruvor”, skriver debattörerna.

Ica Gruppens godstransporter i storstadsregionerna ska vara fossilfria år 2025 och 2030 ska alla godstransporter vara det, skriver Icas vd Per Strömberg och Fossilfritt Sveriges nationella samordnare Svante Axelsson på DI Debatt.

Fossilfritt Sverige är en plattform för samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Ica och Apotek Hjärtat antog nyligen Fossilfritt Sveriges transportutmaning.

”Ska Sverige kunna uppnå de mål om minskade utsläpp som riksdagen antagit behöver näringslivet göra mer”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson.

Nu satsar Ica på att göra alla godstransporter fossilfria till 2030 och i Stockholm, Göteborg och Malmö redan 2025. Per Strömberg motiverar satsningen med att Ica Gruppen vill ta ansvar men att det också är bra för affärerna.

”När ett stort företag tar ett helhetsgrepp kring bränsle och transporter ger det möjlighet att bli såväl mer effektiv som långsiktig och därmed öka lönsamheten”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson på DI Debatt.

Den svarta plasten har utmärkt sig för hur svår den är att återvinna. Ny infraröd teknik från Finland kan förhoppningsvis förändra det faktumet. Det rapporterar Yle.

Svart plast används idag till en rad olika syften, men har varit problematisk på grund av att den inte går att identifieras av sensorerna vid återvinningsstationer. Något som lett till att plasten istället för att återvinnas skickas till förbränning och därmed påverkar klimatet.

Den nya kameran har tagits fram av finska företaget Specim, och ska kunna göra den identifikation av svart plast som dagens sensorer inte kan. Än så länge är det bara en av de så kallade MWIR- kamerorna som är på plats i Finland, men förhoppningen är att produkten ska kunna minska plastförbränningen världen över.

Tidningarna hotas nu av en rejäl kostnadssmäll i och med att den tillsammans med återvinningsbranschen måste ta kostnaden för ett helt nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Det skriver Medievärlden.

Bakgrunden är att regeringen och dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) utfärdade en ny förordning i somras om bostadsnära insamling av returpapper.

Andreas Boo, vd för Pressretur AB, menar att det är en åtgärd som inte behövs och att dagens system fungerar bra.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

När konsultbolaget Roland Bergers räknade på kostnaderna för ett nytt återvinningssystem kom man fram till att det skulle innebära en investeringskostnad för återvinningsbranschen på 9 miljarder kronor.

I sin tur resulterar de kostnadsökningarna för tidningarna som då måste höja priserna och riskerar att tappa prenumeranter.

– Vi är djupt bekymrade och jobbar aktivt med frågan, säger Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter.

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

Många företag känner inte till att konsumenter har rätt att få information om vissa farliga ämnen i varor.

Det visar en ny tillsynsrapport från Kemikalieinspektionen.

– Det är avgörande för ett hållbart samhälle att vi har kontroll på kemikalierna. Alla som säljer varor ska kunna ge information till sina kunder om varorna innehåller särskilt farliga ämnen, säger Karin Rumar, inspektör på Kemikalieinspektionen.

I Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt kontrollerades 220 varor på den svenska marknaden.

Det var främst varor av mjuk plast, till exempel heminredning, sportartiklar, elektronik, leksaker och kläder. Granskningen visar att 14 av varorna innehöll förbjudna ämnen, exempelvis bly och kortkedjiga klorparaffiner.

Nu lanserar klädjätten H&M en satsning för att det ska bli lättare att laga sina egna plagg i stället för att köpa nya. Det rapporterar tidningen Veckans Affärer.

Det utökade konceptet, som redan finns i Frankrike, Tyskland och Norge, kommer att omfatta olika produkter såsom lagningslappar och sykit, samt en sajt med tips, och service i form av en syateljé i vissa butiker.

H&M har sedan tidigare startat en klädinsamling för att fler plagg ska återvinnas.