Det finns knappast någon som tror att ett par kronors skatt på plastkassarna i mataffären är det som ska rädda oss från världens undergång. Men den typen av generande signalpolitik är allt för vanlig bland våra politiker. Det skriver Tove Lifvendahl i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet.

Vad värre är, är de som väljer att skrämma barnen till tron att det är kört för planeten och att vi går mot undergången: ”Det finns ett gott antal moralpoliser i olika åldrar som ser till att ”skamma” dem som inte passerar godkänt i renlevnad. Klimatfrågan tycks ha potential att genom somligas försorg bli lika fundamentalistisk som hederskulturen.”

”Att göra skolbarn medvetna om resursåtgång och kretsloppsprocesser genom att i ett par veckor låta dem föra bok över mjölkkartonger eller petflaskor som lämnas till återvinning är att lära dem att iaktta verkligheten och ge dem valet att bli handlande, reflekterande subjekt. Men att tala om klimatet eller miljöfrågor på sådana sätt att skolbarn går hem nedslagna eller uppbragda över att människan är en så förfärlig varelse, är enligt min mening tjänstefel liksom moraliskt förkastligt.”

Kritiken mot plastpåseskatten är benhård. Nu bekräftar experter uppgifter om att regeringen använde sig av gammal statistik för att driva igenom den hårt kritiserade plastpåseskatten. ”Man har gett utredningen ett mål att skriva mot och utredningen har inte haft till uppgift att analysera andra styrmedel än skatt”, säger skattejuristen Robert Lönn till fPlus.

Modebranschen är en av de smutsigaste industrierna i världen, textilier står för 8 procent av världens klimatutsläpp, enligt rapporten Fixing Fashion. DN frågar flera experter hur den shoppingberoende branschen ska överleva i en omställning till ökad hållbarhet.

Ett väg framåt är återvinning av gamla kläder, enligt Charles Ross, rådgivare inom textilier åt det brittiska parlamentet och en av medförfattarna till Fixing Fashion.

– Mode måste få existera, men vi måste minska dess klimatavtryck.

Platspåseskatten motiveras av klimatskäl trots att skatten bland annat kommer bidra till ökade koldioxidutsläpp och en kraftig minskning av plaståtervinningen, skriver Magnus Huss, förbundsdirektör och vice vd på IKEM, på SvD Debatt.

Plastpåseskatten är inget annat än en fiskal skatt iklädd gröna kläder, skriver debattören, och pekar på att skatten kommer leda till ökad produktion av bärkassar i mindre miljövänligt material, och kommer samtidigt inte att minska nedskräpningen.

Dessutom finns det ingen annan plastprodukt än platskassen som innehåller så stor andel återvunnet. En skatt kommer därför leda till minskad återvinning.

”En mycket oönskad effekt när näringslivet arbetar hårt för att få till en mer cirkulär ekonomi för plasten och därigenom minskade koldioxidutsläpp”, skriver Magnus Huss.

Trots att bilar ofta innehåller en stor mängd plast av bra kvalitet återvinns den nästan inte alls när bilarna skrotas. I stället eldas plasten upp och blir energi, rapporterar Ekot.

Det bekräftas av företrädare för återvinningsföretaget Stena Metall. Det finns inget lagkrav på att plasten ur bilar måste återvinnas och det är billigare att producera helt ny plast.

– Allt går att återvinna, men det skulle bli en ganska dyr återvinning och man skulle inte kunna klara sig utan någon typ av subvention för att återvinna de plasterna, som det ser ut idag, säger Christer Forsgren, teknisk chef på Stena Metall.

Genom ökad gruvproduktion kan Sverige solidariskt bidra till den globala klimatkampen och välfärdsutvecklingen, skriver flera debattörer i SvD.

Med allt fler förnybara energikällor ökar behovet för att lagra el i batterier när det inte blåser och solen inte skiner. För att denna utveckling ska främjas krävs ökad framställning av både basmetaller och specialmetaller.

Fossilfri energi kräver mer metaller än fossilproducerad, och det är omoraliskt av Sverige att vilja ha men inte bidra, menar debattörerna.

”Sverige är bland de länder i världen som har de bästa förutsättningarna att bidra till den globala metallförsörjningen med kompetens, strikta miljökrav, avancerad utrustning och forskning både vad det gäller återvinning och gruvor”, skriver debattörerna.

Ica Gruppens godstransporter i storstadsregionerna ska vara fossilfria år 2025 och 2030 ska alla godstransporter vara det, skriver Icas vd Per Strömberg och Fossilfritt Sveriges nationella samordnare Svante Axelsson på DI Debatt.

Fossilfritt Sverige är en plattform för samverkan mellan företag, kommuner och andra aktörer som vill göra Sverige fritt från fossila bränslen. Ica och Apotek Hjärtat antog nyligen Fossilfritt Sveriges transportutmaning.

”Ska Sverige kunna uppnå de mål om minskade utsläpp som riksdagen antagit behöver näringslivet göra mer”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson.

Nu satsar Ica på att göra alla godstransporter fossilfria till 2030 och i Stockholm, Göteborg och Malmö redan 2025. Per Strömberg motiverar satsningen med att Ica Gruppen vill ta ansvar men att det också är bra för affärerna.

”När ett stort företag tar ett helhetsgrepp kring bränsle och transporter ger det möjlighet att bli såväl mer effektiv som långsiktig och därmed öka lönsamheten”, skriver Per Strömberg och Svante Axelsson på DI Debatt.

Den svarta plasten har utmärkt sig för hur svår den är att återvinna. Ny infraröd teknik från Finland kan förhoppningsvis förändra det faktumet. Det rapporterar Yle.

Svart plast används idag till en rad olika syften, men har varit problematisk på grund av att den inte går att identifieras av sensorerna vid återvinningsstationer. Något som lett till att plasten istället för att återvinnas skickas till förbränning och därmed påverkar klimatet.

Den nya kameran har tagits fram av finska företaget Specim, och ska kunna göra den identifikation av svart plast som dagens sensorer inte kan. Än så länge är det bara en av de så kallade MWIR- kamerorna som är på plats i Finland, men förhoppningen är att produkten ska kunna minska plastförbränningen världen över.

Tidningarna hotas nu av en rejäl kostnadssmäll i och med att den tillsammans med återvinningsbranschen måste ta kostnaden för ett helt nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Det skriver Medievärlden.

Bakgrunden är att regeringen och dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) utfärdade en ny förordning i somras om bostadsnära insamling av returpapper.

Andreas Boo, vd för Pressretur AB, menar att det är en åtgärd som inte behövs och att dagens system fungerar bra.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

När konsultbolaget Roland Bergers räknade på kostnaderna för ett nytt återvinningssystem kom man fram till att det skulle innebära en investeringskostnad för återvinningsbranschen på 9 miljarder kronor.

I sin tur resulterar de kostnadsökningarna för tidningarna som då måste höja priserna och riskerar att tappa prenumeranter.

– Vi är djupt bekymrade och jobbar aktivt med frågan, säger Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter.

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.