Kommunernas monopol är ett hinder för en cirkulär ekonomi och orsakar kostnader för skattebetalarna, skriver regeringens utredare Ethel Forsberg på DN Debatt.

Hon föreslår därför att en annan aktör än kommunen ska kunna anlitas för att hantera avfallet.

”Det finns goda skäl för att de flesta länder i världen har monopol när det gäller insamling av avfall från hushåll. Men när det gäller insamling av avfall från större företag och organisationer så finns inga sådana skäl. Här utgör monopolet i stället ett hinder för en cirkulär ekonomi och orsakar kostnader för både skattebetalare och miljö”, skriver Ethel Forsberg i DN.

Skatten har redan slagit mot kläder, elektronik och vitvaror. Nu slår den mot begagnatmarknaden. Återanvända produkter kan bli dyrare än nya, varnar branschföreträdare. ”Det är olyckligt att det uppkommer situationer då skatten träffar begagnade varor”, säger skatteexperten Robert Lönn.

Företagaren Tor Espen Steinvik vill revolutionera snabbmatsbranschen med ett pantsystem för engångsartiklar – och är en bra bit på väg. Men regeringen väljer nu en annan väg där de beskattar i stort sett alla behållare av plast – även de miljövänliga alternativen. ”Vi behöver hitta en lösning på hela problemet”, säger han till fPlus.

Under hösten har restauranger, barer, bagerier och caféer i hela Sverige uppmuntrats att komma med förslag på nya idéer till den cirkulära ekonomin inom branschen. Nu har vinnare till priset 100% Cirkulärt korats i tre kategorier: Innovation, Helhetsgrepp inom hållbarhet och Gästupplevelse, skriver Besöksliv.

Idéerna som vinner är i år rikstäckande återvinning av vinkorkar, en modell för solidarisk odling och måltidsupplevelser som ingår i det cirkulära systemet. Tre krögare står bakom förslagen som enligt juryns motivering representerar innovationerna nytänkande och konkreta sätt som kan öka takten på omställningen till en cirkulär ekonomi.

För att ta idéerna vidare kommer pristagarna tilldelas innovationsstöd 2021, vilka kommer skräddarsys utifrån idéskaparnas behov. Stöden kommer bestå av bland annat coachingtimmar, nätverk och kontakter från representanter inom forskning.

Tack vare svensk forskning i framkant och hårt arbete har det svenska företaget Renewcell lyckats återvinna textilavfall för att kunna göra nya kläder. Drivkraften ligger i att bidra till en grön omställning, och modeindustrin är bara början.

Det svenska modemärket Asket lanserar nu vad som kan vara världens första kvitto på enskilda plaggs miljöpåverkan. Plaggens koldioxidutsläpp, vattenanvändning och energianvändning redovisas på kvittot, rapporterar Aktuell hållbarhet.

I samarbete med forskningsinstitutet Rise har Asket tagit fram siffrorna på klädernas miljöpåverkan, som ska redovisa miljöpåverkan under hela plaggets livscykel. Enligt Asket är det viktiga att kunden får kunskap om hur många gånger plagget borde användas för att den redovisade miljöpåverkan ska vara befogad.

– Nu vill vi gå före och visa plaggens sanna kostnad, i absoluta siffror, för att i första hand hjälpa oss förstå att konsumtion har miljöpåverkan, och att det bästa vi kan göra är att konsumera mindre. Vår förhoppning är att det ska bli en ny gyllene standard i modeindustrin, säger Sarah Arts, kommunikationschef på Asket, till Aktuell Hållbarhet.

Plastpåsar har blivit ett omdiskuterat ämne sedan plastpåseskatten infördes. En effekt av skatten är att papperspåsar säljs som aldrig förr. ”En stor fördel med papperspåsarna är att de baseras på förnybar, fossilfri råvara”, säger Kai-Yee Thim, produktdirektör på Skogsindustrierna.

Punktskatter på plastpåsar, transporter, vitvaror och annat är fel väg för att minska miljöbelastningen, visar ny forskning. Miljöforskaren Jonas Grafström lyfter fram en helt annan strategi för att minska utsläppen.

För att det ska bli enklare för företag att rapportera in information om varors livscyklar och innehåll av skadliga ämnen, har den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, nu fått i uppdrag att ta fram en databas, skriver Kemikalieinspektionen i ett pressmeddelande.

Om varan innehåller mer än 0,1 viktprocent ska information lämnas till den så kallade SCIP-databasen. Det gäller för tillverkare, importörer och distributörer vars vara släpps ut på marknaden i EU/EES, med start 5 januari nästa år.

Följande information ska anmälas till SCIP-databasen:

• Uppgifter om varans identitet.
• Ämnets namn, koncentration och var i varan som ämnet finns.
• Annan information om hur varan ska hanteras säkert.

Syftet med databasen är att minimera förekomsten av ämnen som, när de blir till avfall, kan vara skadliga för människan och miljön. Informationen blir bland annat tillgänglig för aktörer som hanterar avfall och återvinning.

Succéföretaget Tiptapp körde över Stockholms stad i mark och miljödomstolen. Kommunen har inte rätt att förbjuda företagets återvinningsapp. ”Det är oerhört viktigt att vi nu vet att enskilda får hjälpa varandra. Domen är väldigt tydlig, vilket vi tycker är skönt”, säger Tiptapps vd Tim Bjelkstam till fPlus.