Den svarta plasten har utmärkt sig för hur svår den är att återvinna. Ny infraröd teknik från Finland kan förhoppningsvis förändra det faktumet. Det rapporterar Yle.

Svart plast används idag till en rad olika syften, men har varit problematisk på grund av att den inte går att identifieras av sensorerna vid återvinningsstationer. Något som lett till att plasten istället för att återvinnas skickas till förbränning och därmed påverkar klimatet.

Den nya kameran har tagits fram av finska företaget Specim, och ska kunna göra den identifikation av svart plast som dagens sensorer inte kan. Än så länge är det bara en av de så kallade MWIR- kamerorna som är på plats i Finland, men förhoppningen är att produkten ska kunna minska plastförbränningen världen över.

Tidningarna hotas nu av en rejäl kostnadssmäll i och med att den tillsammans med återvinningsbranschen måste ta kostnaden för ett helt nytt system för insamling av returpapper i kvarteret eller vid tomtgränsen.

Det skriver Medievärlden.

Bakgrunden är att regeringen och dåvarande miljöminister Karolina Skog (MP) utfärdade en ny förordning i somras om bostadsnära insamling av returpapper.

Andreas Boo, vd för Pressretur AB, menar att det är en åtgärd som inte behövs och att dagens system fungerar bra.

– Vi har världens mest effektiva pappersinsamling som återvinner över 90 procent. Det är fullkomligt obegripligt att regeringen vill ha ett nytt system.

När konsultbolaget Roland Bergers räknade på kostnaderna för ett nytt återvinningssystem kom man fram till att det skulle innebära en investeringskostnad för återvinningsbranschen på 9 miljarder kronor.

I sin tur resulterar de kostnadsökningarna för tidningarna som då måste höja priserna och riskerar att tappa prenumeranter.

– Vi är djupt bekymrade och jobbar aktivt med frågan, säger Tidningsutgivarnas vd Jeanette Gustafsdotter.

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

Många företag känner inte till att konsumenter har rätt att få information om vissa farliga ämnen i varor.

Det visar en ny tillsynsrapport från Kemikalieinspektionen.

– Det är avgörande för ett hållbart samhälle att vi har kontroll på kemikalierna. Alla som säljer varor ska kunna ge information till sina kunder om varorna innehåller särskilt farliga ämnen, säger Karin Rumar, inspektör på Kemikalieinspektionen.

I Kemikalieinspektionens tillsynsprojekt kontrollerades 220 varor på den svenska marknaden.

Det var främst varor av mjuk plast, till exempel heminredning, sportartiklar, elektronik, leksaker och kläder. Granskningen visar att 14 av varorna innehöll förbjudna ämnen, exempelvis bly och kortkedjiga klorparaffiner.

Nu lanserar klädjätten H&M en satsning för att det ska bli lättare att laga sina egna plagg i stället för att köpa nya. Det rapporterar tidningen Veckans Affärer.

Det utökade konceptet, som redan finns i Frankrike, Tyskland och Norge, kommer att omfatta olika produkter såsom lagningslappar och sykit, samt en sajt med tips, och service i form av en syateljé i vissa butiker.

H&M har sedan tidigare startat en klädinsamling för att fler plagg ska återvinnas.

Kobolt är en viktig komponent i moderna bilbatterier. Enligt en ny EU-rapport kommer efterfrågan på metallen att överstiga tillgången redan år 2020, skriver SVT.se.

Den snabba omställningen till elektrifierade fordon hotas av bristen på metallen kobolt. Men det är inte bara elbilsindustrin som drabbas utan all industri som vill ställa om till en fossilfri verksamhet.

– Redan 2020 räknar man med att efterfrågan på kobolt kommer att överstiga tillgången inom EU. Även om återvinningstakten och produktionen ökar kommer vi att bli än mer beroende av några få länder där produktionen sker under tveksamma former, säger Nikos Arvanitidis på Sveriges geologiska undersökning i Uppsala, till SVT.

Amnesty International har observerat brott mot mänskliga rättigheter och barnarbete vid gruvbrytning i Kongo. Aftonbladet har gjort en granskning av kobolt-industrin i landet.

Sveriges import av sopor, som sedermera eldas i värmeverk, får kritik.

– Väldigt mycket av de importerade soporna är plast, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, till TT.

Hon vill hellre se en återvinning av plast och menar att den svenska importen tar bort incitamentet för detta.

Det är billigt för länder som Norge och Storbritannien att skicka hit sina sopor i sstället för att bygga ut sin egen återvinning, säger Lexén.

Den varma sommaren ledde till rekordförsäljning av läsk, vatten, öl och cider vilket i sin tur inneburit att svenskarna pantat mer än någonsin, uppger Pantamera/Returpack i ett pressmeddelande.

I maj, juni och juli pantades 615 miljoner förpackningar, en ökning med 15 procent.

– Pantningen följer försäljningen, även om det råder en viss tidsförskjutning. Den enorma försäljningsökningen innebär att vi hanterat rekordstora mängder pantförpackningar under sommaren, säger Katarina Lundell, kommunikationschef på Returpack/Pantamera.

Hälla Shoppings företagarförening satsar nu på att lyfta miljöarbetet genom att anordna hållbara events, uppger Svenskt Näringsliv på sin hemsida.

– Miljö/hållbarhetsfrågan har alltid varit högt upp på agendan i vår förening och vi jobbar bland annat aktivt tillsammans med fastighetsägaren för att optimera återvinningen. Så när jag kom med förslaget om att anordna Hälla Loppis så fick jag genast positivt gehör, säger företagaren Kaj Johdet som driver Le Croissant Hälla Shopping.

Målet är att en gång i månaden ordna en loppis för att skapa ett mer hållbart sätt att konsumera.

– Människor är idag mer medvetna om vad dom konsumerar och kräver därmed även mer av oss som företagare. Vi företagare måste i sin tur ställa högre krav på att våra leverantörer också verkar för en mer hållbar utveckling, säger Kaj Johdet till Svenskt Näringsliv.

Gruvan i Pajala lever igen. Nyligen avfyrades den första sprängladdningen sedan konkursen 2014 och på torsdag börjar malmtågen att rulla igen, uppger Dagens Arbete.

Pajalagruvan drevs av Northland mellan 2012–2014 men gick i konkurs efter mångmiljardförluster. Förra hösten tog Kaunis Iron över verksamheten av konkursförvaltaren. Bakom företaget finns kända personer i finansvärlden som Peabs grundare Mats Paulsson, it-miljardären Dan Olofsson och Stadiumgrundaren Ulf Eklöf. Sammanlagt har över 60 entreprenörer satsat runt 600 miljoner kronor för att få igång gruvan igen.

I juli sprängdes så den första biten berg och på torsdag går det första tåget fyllt med järnmalm till norska Narvik. Cirka 200 personer har fått jobb i gruvan och när produktionen är i full drift beräknas det finnas 300 anställda.

– Över 90 procent av de som nu jobbar i gruvan har anknytning till regionen och kommunen, säger Harry Rantakyrö, tidigare kommunalråd i Pajala och numera konsult för Kaunis Iron, till Dagens Arbete.

Samtidigt kämpar gruvan mot myndigheter. Naturvårdsverket vill att gruvtillståndet återkallas och har vänt sig till domstol.