Sjunde AP-fonden Såfa slopar sina innehav i cannabisföretag. Det meddelar fonden under tisdagen, rapporterar Veckans affärer. Det tillkännagavs samma dag som Högsta domstolen slog fast att cannabisolja ska vara narkotikaklassat.

Två gånger om året reviderar fonden sin ”svarta lista” över de företag som inte respekterar mänskliga rättigheter, miljö och antikorruption. Under tisdagen uppdaterades listan med de två cannabisbolagen Canopy Growth Corp och Aurora Cannabis, då de strider med internationella narkotikakonventioner, förklarar fonden.

Utöver cannabisbolagen svartlistades även bolag med kopplingar till kärnvapen, samt kränkningar av arbetsrätt och miljöregler.

”Minimilön” döps om till ”lön” för utländska arbetare som jobbar tillfälligt i Sverige. Bland annat detta framgår av en ny utredning kring Utstationeringsdirektivet, som får tumme ned av både fack och arbetsgivare, skriver TT.

Det kan låta som en liten förändring men enligt Byggindustriernas förhandlingschef Mats Åkerlind kan det försvåra väsentligt att hitta rätt personal.

– Det blir svårare att anlita utländsk arbetskraft, säger han till TT och pekar på att ”lön” i stället för ”minimilön” blir svårare att förhandla om.

Men enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) är det ett viktigt steg för ett utökat skydd för utländska arbetare.

– Principen är lika lön för lika arbete på samma plats, sa hon vid en pressträff, där hon tog emot utredningen.

Men även från fackligt håll kommer kritik.

– Bi behöver en upprättelse av den svenska modellen – inte en halvmesyr, säger Byggnads ordförande Johan Lindholm till TT.

Niklas Beckman, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv konstaterar att bristen på arbetskraft redan i dag är ett problem för Sverige.

– Ändringarna i Utstationeringsdirektivet kommer att göra det svårare för utländska tjänsteföretag och förvärra den situationen ytterligare. Det kan slå mot bland annat den svenska byggsektorn och bostadsbyggandet, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Skriften Knäcket från Arbetsmiljöverkets har fått flera företagare att se rött.

Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

Syftet med skriften är att hjälpa ungdomar som ska ut i arbetslivet, men myndigheten framställer arbetsgivare som oseriösa och farliga.

– Vi företagare målas ut som bovar i samhället, säger Stefan Fritzdorf, vd på bageriet Vivel, som kräver att skriften ska dras tillbaka.

Det samma gör Mats Åkerlind, vice vd på Sveriges Byggindustrier.

Han anser att den bild som skriften förmedlar är att hälften av arbetsplatserna och cheferna är dåliga och att hälften av tiden måste läggas på att bevaka faror.

– Det är klart att det förekommer oseriösa aktörer, men bilden som målas upp är att de utgör hälften av företagen, vilket är helt fel.

Arbetsmiljöverket har efter publicering meddelat Arbetsmarknadsnytt att de kommer att dra tillbaka skriften.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Kristdemokraternas Ebba Busch Thor debatterade arbetsrätten i SVT:s Morgonstudion på torsdagsmorgonen.

V-ledaren vill att utländska arbetare ska få rätt till kollektivavtal.

– När det gäller dödliga arbetsplatsolyckor så är det till exempel polska byggnadsarbetare som dör, därför att de jobbar åt oseriösa företag som inte har riktig säkerhet, sa han och tillade att ”svenska regler ska gälla i Sverige”.

KD-ledaren sa att hon inte vill ”släppa upp” frågorna på EU-nivå. Sverige har tidigare varit väldigt ensamma i EU om att driva de frågor som skyddar den svenska modellen, sa Ebba Busch Thor.

Arbetsmarknadens parter ska förhandla om trygga anställningar för offentlig sektors 1,1 miljoner anställda. För Sveriges kommuner och landsting, SKL, är målet att stoppa uppsägningar och i stället satsa på vidareutbildning för att klara omställningar på arbetsmarknaden, skriver SR Ekot.

SKL satte sig med facken för en första förhandling under gårdagen. Målet är att vara klar med nya regler för anställningstrygghet i september.

Förhandlingarna förekommer regeringens parallella utredning av arbetsrätten – vilken görs efter krav från C och L. Den väntas ge förslag om utökade undantag från turordningsreglerna vid uppsägningar.

– Naturligtvis vill vi ha lösningar som passar vår sektor bäst och det gör vi bäst själva som parter utan att lagstiftaren är inne, säger SKL:s chefsförhandlare Niclas Lindahl.

Världen blir alltmer sammanlänkad. Den som kan stoppa trafiken äventyrar därför stora värden, vilket lätt kan utnyttjas. Det skriver DN:s ledarredaktion i lördagens tidning. Redaktionen menar att det inte är konstigt att vilja ha högre lön och bättre arbetsvillkor, men konstaterar att piloter, inte minst SAS-piloter, hör till de mest strejkbenägna på arbetsmarknaden.

”Det beror inte på att piloter skulle vara en synnerligen eftersatt grupp. Tvärtom på att den som är en avgörande länk i en stor transportkedja har makten att ställa in viktiga flöden till stora kostnader för andra. Situationen är inte helt olik Hamnarbetarförbudets sits i Göteborg, fast där handlar det om varor medan flyget mest fraktar människor”, skriver DN Ledare.

Ledarredaktionen menar att piloterna sitter på en stor makt som moraliskt borde medföra stort ansvar, men att de i stället är en part som försöker krama ut det mesta möjliga av läget. ”Löneökningskrav på 13 procent från en grupp som med alla tillägg och påslag i genomsnitt tjänar omkring 93.000 kronor i månaden vittnar inte heller om någon betydande markkontakt, det är ett krav som svävar i det blå”.

Samtidigt börjar missnöjet bland resenärerna allt mer att märkas. I en insändare i samma tidning skriver resenären Ronny Frey att ”En SAS-pilot med en slutlön på 97.000 kronor efter tvåårig yrkesutbildning kan knappast räkna med några som helst sympatier från allmänheten när man strejkar för en lönehöjning på 13 procent”.

Ronny Frey förstår inte heller varför piloterna jämför sina löner med andra länder, som har hela andra levnadsomkostnader. ”Det är ju bara att söka jobb i det landet och flytta dit”, skriver han.

Utredningen om en förändrad arbetsrätt fortsätter att tas upp på flera ledarsidor.

Göteborgs-Postens Håkan Boström skriver att anställningstryggheten borde kunna anpassas och vara starkare ju svagare ställning löntagaren har på arbetsmarknaden. Han argumenterar för att reglerna bör variera mellan olika kollektivavtal snarare än att regleras i lag.

BLT:s ledarskribent Anders Gustafsson menar att det politiska spelet kring utredningen var uppseendeväckande. Hur ska väljarna kunna utkräva ansvar när den S-ledda regeringen gått fram med en politik de inte vill genomföra? frågar han sig.

Arbetarbladets Robert Sundberg fokuserar på första maj i sin ledare och skriver att Socialdemokraterna, på grund av den mittenpolitik man tvingas föra, kommer att få svårt att elda massorna i demonstrationstågen.

S-talare får helt enkelt försöka tända en gnista genom att påminna om att alternativet, en moderatledd regeringspolitik som stöds av Sverigedemokraterna, är sämre.

Regeringen har beslutat att lagen om anställningsskydd ska utredas. Vilka förhoppningar har du på utredningen?

– Att utreda Las är helt klart ett steg i rätt riktning. Men utredningens uppdrag är alldeles för begränsat. Den ska exempelvis inte ta upp svårigheterna för företag att kunna säga upp på grund av personliga skäl. Det är ett stort bekymmer för många företag, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Vad är problemet?

– Las bygger i mångt och mycket på förhållandena på 1960-talets arbetsmarknad. Det gör att lagen fungerar dåligt i en värld som förändrats i grunden sedan dess. Den internationella konkurrensen är mycket tuffare idag och teknikutvecklingen går snabbt, för att bara ta två faktorer.

– Vad som behövs är en ny syn på trygghet och ett modernt regelverk anpassat efter dagens arbetsmarknad. Men det kommer inte utredningen att kunna leverera.

Enligt överenskommelsen mellan S, C, L och MP ska Las-utredningens förslag genomföras år 2021 – om inte arbetsmarknadens parter kommit överens om andra lösningar. Hur sannolikt är det att ni lyckas enas med PTK och LO?

– Min förhoppning är att vi ska lyckas nå breda överenskommelser. Vårt mål är lösningar som stärker både medarbetarnas trygghet och företagens flexibilitet. Det borde vi kunna komma överens med PTK och LO om.

Flera ledarsidor tar i dag upp utredningen om förändrad arbetsrätt som regeringen i enlighet med Januariavtalet ska tillsätta.

Expressens ledarsida välkomnar direktiven i utredningen, men skriver att det är absurt att arbetsmarknadsminister Ylva Johansson inte tar ansvar för sin egen politik.

Borås Tidning skriver i en osignerad ledare att den svenska arbetsmarknadslagstiftningen länge har varit otidsenlig. Därför välkomnar man utredningen av arbetsrätten och skriver att den är ett ”efterlängtat steg i rätt riktning”.

Sydöstrans ledarskribent Hans Bülow menar att det inte är troligt att regeringen faller – trots Sjöstedts hot om misstroende. Han spår att årets första maj-demonstrationer kommer att domineras av arbetsrätten – och att detta kan ha en mobiliserande effekt.

Statsminister Stefan Löfven (S) svarar nu på V-ledaren Jonas Sjöstedts hot om att fälla regeringen om man går fram med ändringar i arbetsrätten.

– Vill han hellre ha en regering ledd av Kristersson med stöd av Sverigedemokraterna? säger Löfven till TT och fortsätter:

– Om han tror att det blir en bättre utveckling av svensk arbetsrätt med en sådan regering, så ska han ju naturligtvis göra det, om det är motivet. Men det måste han själv svara på.