Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Gulan Avci kritiserar arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) för att inte följa januariavtalets överenskommelse om förändrad arbetsrätt, skriver DN.

Avci menar att förhandlingarna om arbetsrätten redan pågått, förra våren när Nordmark inte hade ministerposten, och att remisstiden har gått ut.

– Det här är ett respektlöst sätt att visa att man inte hedrar januariavtalet när man gång på gång underkänner det viktiga arbete som hennes partikamrat Ylva Johansson bidrog till att genomföra, säger hon.

I går sa Nordmark i en intervju med DN att det kommer ske stora förändringar av arbetsrätten.

Det kommer att ske stora förändringar av arbetsrätten, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) till DN. Detta trots att det varit högljudd kritik från fackligt håll.

– Jag kommer att leverera enligt januariavtalet. Om parterna kommer överens så går vi vidare med det. Annars går vi vidare med utredningens förlag men de behöver justeras, säger Nordmark.

Samarbetspartierna C och L vill bara se marginella förändringar i utredningsförslaget. Det avfärdar arbetsmarknadsministern som oseriöst.

Medan svenska företag kämpar med systemet för korttidsarbete har Tyskland 100 års försprång. Systemet hjälpte Tyskland att snabbt ta sig ur finanskrisen, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Många svenska företagare upplever att reglerna för korttidspermitteringar är otydliga vilket ökar stressen i en redan pressande situation. Tyskland har haft ett system för korttidsarbete i över 100 år och systemet har reformerats och justerats flera gångar.

– Vi är mycket nöjda med vårt system. Både arbetsgivare och arbetstagare tycker att det fungerar bra. Själva idén med korttidssystemet är att förhindra att säga upp arbetstagaren. När krisen går över kan företagen komma tillbaka till de gamla produktionssiffrorna mycket snabbare eftersom det är enklare att få tillbaka kvalificerat folk till jobbet, säger advokat Nicolas Hummel till Arbetsmarknadsnytt.

Bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt intensifieras och Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni vägrar vika sig. I en intervju med Dagens Industri säger Sabuni att hon inte vet hur Socialdemokraterna ska hantera kritiken från LO, som kallat det hela för ett ”skitförslag”.

– Men om Socialdemokraterna vill ha fortsatt regeringsmakt, då blir det här verklighet, säger hon.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) har tidigare sagt att hon inte tror att konflikten kommer att spräcka samarbetet med C och L. Hon har tvärtom hävdat att det finns ”goda förutsättningar” att nå en slutprodukt att enas kring.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) tror inte att bråket om förslaget till förändrad arbetsrätt kommer att spräcka regeringens samarbete med C och L, säger hon till TT.

Hon säger att hon hoppas att arbetsmarknadens parter kan komma överens i sina förhandlingar så att politikerna slipper lagstifta i frågan. Om så inte blir fallet anser hon att utredningens förslag som presenterades i går måste förhandlas om.

– Vi (regeringen, C och L) har goda förutsättningar att få till stånd en slutprodukt som stämmer överens med det som vi enades om i januariavtalet och i direktiven till utredningen, säger Nordmark till TT.

Både C och L har dock tidigare meddelat att de inte är intresserade av att förhandla utan vill att utredningens förslag ska bli ny lag.

Det nya förslaget till ny arbetsrätt är till klar fördel för arbetsgivarsidan. Det säger flera experter till TT.

– Förändringarna går i huvudsak ut på att stärka arbetsgivarnas makt, individen står svagare, även facken, säger Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på fackens organisationsgrad.

Han får medhåll bland annat av Mats Glavå, docent i arbetsrätt. Han konstaterar att utredningens förslag ”blev väldigt arbetsgivarvänligt”.

Regeringen kritiserade snabbt förslaget för att inte upprätthålla balansen mellan parterna på arbetsmarknaden. Samarbetspartierna C och L ansåg å sin sida att balansen bibehålls.

Den omdiskuterade utredningen om ny arbetsrätt lever visst upp till de direktiv som regeringen ställt. Det säger utredaren Gudmund Toijer till Expressen. Utredningen har kritiserats av regeringen för att vara obalanserad till fördel för arbetsgivarsidan, i strid med direktiven.

– Jag har arbetat mig igenom direktiven punkt för punkt, det finns ju fyra huvudpunkter, och får väl ha den bedömningen att följer jag direktiven på alla fyra punkter så är balansen uppnådd, säger Toijer.

Han säger vidare att han ”inte vill gå i polemik med någon” och att han förstår att andra kan se på saken på ett annat sätt.

Den känsliga frågan om en förändrad arbetsrätt ska ha lett till intern konflikt i Socialdemokraternas riksdagsgrupp, uppger källor för Expressen. Enligt uppgifterna cirkulerade nyligen en debattartikel i riksdagsgruppen där las-utredningens läckta förslag kritiserades. Gruppledningen ska dock ha varit emot att artikeln skulle publiceras.

– Budskapet har hela tiden varit: Nu måste vi hålla ihop, nu får vi inte visa någon splittring utåt, säger en central S-politiker till tidningen.

Slutligen ska innehållet i debattartikeln ha tonats ner innan den slutligen publicerades på Dagens Arena.

Striden om arbetsrätten kan bli januarisamarbetets stora kris. Det konstaterar både SVT:s Mats Knutson och DN:s Ewa Stenberg redan i rubrikerna i sina respektive analyser.

Enligt Knutson riskerar hela regeringssamarbetet att spricka om inte Socialdemokraterna på något vis kan komma överens med C och L. Han skriver att S emellertid troligen kommer att skjuta på alla beslut så länge det bara går.

”Ju närmre vi kommer nästa val, desto svagare blir oppositionens incitament att driva fram en regeringskris och ett eventuellt extraval.”

Stenberg skriver att det kan bli upp till arbetsmarknadens parter att rädda regeringssamarbetet genom att enas om en lösning som gör att las-utredningens förslag aldrig behöver klubbas som lag.

”S kommer att göra sitt yttersta för att slippa gå till val efter att just ha försämrat anställningstryggheten i strid mot sina vallöften”‚ skriver hon.

Maud Spencer är vd för Svalson i Piteå med 50 anställda. Hon är nöjd med det nya förslaget som innebär att det går att undanta fler personer när ett företag säger upp personal på grund av arbetsbrist. I osäkra tider, inte minst nu under coronaepidemin, är det viktigt att ett företag har den bästa laguppställningen.

– Det tycker jag är väldigt bra. Vi har ett litet företag. Och vi behöver kunna anställa personer som kan det digitala. Nu kan vi behålla de personerna vid en neddragning. Det gör att vi vågar satsa på digitaliseringen och de unga som kommer in på företaget, säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Ett minerat fält

Förslaget som rör uppsägning av personliga skäl är ett minerat fält. Likt många företagare vittnar Maud Spencer och Anna Grånäs Jakobsson, som driver Rättviks Trappfabrik med åtta anställda, om svårigheten att göra sig av med personal som inte fungerar på arbetsplatsen.

– Det handlar om personer som inte tål varandra. Du försöker som arbetsledare medla hela tiden, men dessa personer lyckas dra med sig resten av personalstyrkan. Det kan gå hur långt som helst, säger Maud Spencer till Arbetsmarknadsnytt.

– Jag ser hur tufft det är för företagen. Nu talar jag inte om personer som har psykiska problem som man vill hjälpa. Då försöker man hitta lösningar. Det är inga problem. Problemet är när du får in ett rötägg på företaget. Det är ett problem inte bara för arbetsgivaren, utan också för de andra anställda. Det infekterar hela arbetskulturen, säger Anna Grånäs Jakobsson till Arbetsmarknadsnytt.

”Gränsen borde vara högre”

Maud Spencer anser att utredarens förslag om att det ska bli lättare att göra sig av med personal av personliga skäl för mindre företag är bra.

– Det känns riktigt bra. Men gränsen borde vara högre, säger hon.

För företag med fler än 15 anställda kvarstår att företaget måste betala lön under en eventuell tvist. Det tycker hon är synd, eftersom det leder till fortsatt krångel och ovisshet.

Anna Grånäs Jakobsson anser att förslagen som rör personlig uppsägning inte är tillräckligt långtgående.

– Det är för tamt. Vi måste få bukt med problemen en gång för alla, säger hon.

Enligt utredaren ska arbetsgivaren också få ett större ansvar för personalens kompetensutveckling.

– Det låter bra. Det är ett ansvar som jag tar på mig, att vi ska kompetensutveckla de anställda. Om det blir en konflikt på företaget mellan två anställda så är det lättare för dem att byta jobb om de har fått en bra utbildning. Och om en i personalen måste sägas upp så har den personen lättare att få ett nytt jobb, säger Maud Spencer.