Christoffer Heimbrand, riksordförande för Liberala Studenter, går till angrepp mot LO:s ordförande Susanna Gideonsson i en debattartikel i GP. Han anser att hon inte håller sig till sanningen när hon svartmålar reglerna om visstidsanställningar.

”Istället för att stänga den dörren, måste vi sänka trösklarna så att fler unga kan få ett första jobb. Att LO i denna centrala fråga glider på sanningen är beklämmande. Men det är lätt att bli färgblind när allt man ser är rött”, skriver han.

Olika ämnen står i fokus på morgonens ledarsidor. Dagens Industris Ellen Gustafsson skriver om regeringens besked att las-utredningen läggs åt sidan och att man i stället ska arbeta vidare med överenskommelsen mellan Svenskt Näringsliv och PTK.

”Det kan verka som ett framsteg i Las-striden. Egentligen har ingenting förändrats. Förutom att det man bråkar om är lite bättre än innan. Cirkus las fortskrider på samma sätt som tidigare”, menar hon.

Dagens Nyheter lyfter fram Region Skåne som ett föredöme vad gäller coronarestriktioner, eftersom man satt in tidiga och tuffa åtgärder mot smittspridningen. Att fler regioner nu inför skärpta åtgärder är utmärkt, menar tidningen.

”Hur mörkt och svårt det än är: Hellre begränsningar nu än mer död om några veckor”, skriver tidningen.

GP:s Karin Pihl menar att permanent distansundervisning är en dålig idé. Bland annat för att det är svårare att be lärare om hjälp, och svårare för läraren att följa upp elvernas resultat.

”Barn är inte vuxna, och för barnen är en skola inte en arbetsplats. Det är just den tanken – att barn är små forskare som klarar sig på egen hand – som orsakat många av de problem som svensk skola dras med”, skriver hon.

Flera LO-förbund, bland annat IF Metall, hyllar Socialdemokraternas beslut att sänka las-utredningen, enligt TT.

”Regeringens besked om las är välkommet. Den dåliga statliga utredningen skjuts äntligen i sank”, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson i en kommentar.

I fortsättningen vill IF Metall vara med i förhandlingen med parterna och politikerna för att påverka den kommande lagstiftningen, skriver hon vidare.

Eva Guovelin, förbundsordförande för Livsmedelsarbetareförbundet, är också positiv till beskedet. Hon skriver i en kommentar att hon förstår att regeringen hellre har Svenskt Näringslivs slutbud än las-utredningen som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med arbetsrätten.

Remissvaren till den statliga utredningen om LAS har kommit in. Nedräkningen till politisk konflikt borde därmed börja, skriver Tobias Wikström i en ledare i Di. ”Men under tiden försökte parterna igen, och nu finns ett nytt spår som på goda grunder förordas från flera håll”, fortsätter han.

Parternas förhandlingsresultat är något som man kan bygga vidare på, även om LO saknas som part. C och L har redan accepterat det alternativet och Stefan Löfvens regering kan vinna mer tid. Att arbeta fram ett nytt upplägg tar tid, vilket innebär att tidtabellen i januariavtalet spricker.

”Är det ett bakslag för liberal politik? Nej och ja”, skriver Tobias Wikström. Nej eftersom arbetsrätten blir bättre och liberalare. Ja för att C och L investerade tungt i att en förändrad arbetsrätt skulle genomföras enligt januariavtalets modell. ”Arbetsrätten passade helt enkelt inte som liberal kabinettsfråga”.

När remisstiden för LAS-utredningen gick ut under måndagen hade en mängd olika instanser valt att svara. Flera av de allra tyngsta vill hellre se överenskommelsen som Svenskt Näringsliv och PTK har enats om, framför LAS-utredningen. Det visar en genomgång av Arbetsmarknadsnytt.

Svenskt Näringsliv anser att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv kan vara en grund för ändrad lagstiftning på arbetsmarknaden.

"Riksdagens partier har nu att välja vilket förslag som ska bli verklighet. Vi ser gärna att innehållet i överenskommelsen läggs till grund för lagstiftning. Om regering och riksdag slutligen anser att denna överenskommelse inte kan ligga till grund för lagstiftning så måste utredningens förslag införas senast den 1 januari 2022. Oavsett vilket så är det avgörande att det sker snabbt och att förändringarna blir verklighet under innevarande mandatperiod", säger Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl i en kommentar.

Utan ett politiskt tryck hade det inte blivit ett Saltsjöbadsavtal. Det skriver Olov Abrahamsson i en ledare. Det var S-politikern Gustav Möller som satte press på arbetsmarknadens parter i 1930-talets Sverige.

”Det väckte ett ramaskri bland en del fackliga företrädare. Men utan detta politisk tryck hade det sannolikt inte blivit något Saltsjöbadsavtal och historiskt handslag mellan parterna”, skriver Olov Abrahamsson.

Han lyfter även fram fördelarna med Industriavtalet i ledaren, som har fört med sig att Sverige kunde stärka konkurrenskraften.

Regeringen och samarbetspartierna bör ta Svenskt Näringslivs och PTK:s LAS-överenskommelse, skriver SACO i ett pressmeddelande, uppger Arbetsmarknadsnytt.

– Överenskommelsen vilar på en bred grund och Saco vill därför att den ska ligga till grund för de nya spelreglerna på arbetsmarknaden. Tillsammans med de överenskommelser som finns på offentlig sektor möter detta upp intentionerna i Januariavtalet, säger Sacos ordförande Göran Arrius i pressmeddelandet.

Överenskommelsen, som Svenskt Näringsliv och PTK sa ja till för en vecka sedan, innebär bland annat hårdare regler kring så kallad hyvling, ett större arbetsgivaransvar vid kompetensutveckling och större undantag i turordningsreglerna än idag.

– Det finns ett behov av att reformera villkoren för trygghet, omställning och anställningsskydd på arbetsmarknaden. När det nu finns en bred partslösning så ska LAS-utredningen kastas i papperskorgen. Då värnas den svenska modellen. Det säger sig samarbetspartierna vara överens om och vi förutsätter att samtliga håller det löftet, säger Göran Arrius.

Stormiga diskussioner kan vänta i LO-styrelsen på måndag, spår Transports ordförande Tommy Wreeth i en intervju med TT.

Tunga IF Metall håller dörren öppen för Svenskt Näringslivs las-bud, samtidigt som sju andra LO-förbund kallar det en ”krigsförklaring” i en debattartikel i Arbetet.

– Det är klart det finns en risk för att det blir riktig turbulens i LO-borgen, fortsätter Wreeth, som är en av undertecknarna.

Han beskriver Svenskt Näringslivs förslag som nästan rakt igenom dåligt, men kan förstå att IF Metall lockas av omställningspaketet, som innehåller en del bra delar.

– De har medlemmar på stora arbetsplatser som kan drabbas av strukturomvandlingar. Då förstår jag att omställning är viktiga ingredienser. Men för oss är anställningstrygghet det absolut viktigaste, fortsätter han.

Gigekonomin står i fokus på flera svenska ledarsidor på torsdagen.

Aftonbladets Jonna Sima menar att pandemin bidragit till att ytterligare öka klyftan mellan fattiga och rika i Sverige, och tar upp gigekonomin som ett exempel. Hon skriver att de flesta, från vänster till höger, i sak är överens om att alla ska ha möjligheter till social rörlighet i samhället.

”Problemet är att liberalerna i januariavtalet stoppar all politik som faktiskt skulle ge fattiga och utsatta en chans”, fortsätter hon.

Göteborgs-Postens Karin Pihl riktar in sig på de dåliga villkoren och lönerna för de matlevererande cykelbud som blivit en allt vanligare syn på städernas gator. Ett argument för företeelsen har varit att man främjar integration genom att skapa jobb för människor utan utbildning. Men i själva verket är många cykelbud högutbildade, konstaterar Pihl, som framhåller kostnaden för det offentliga när människor inte kan leva på sin lön.