Jobben finns i norr. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) uppmanar arbetslösa att söka sig till norra Norrland där flera stora industrisatsningar nu pågår, rapporterar TT.

Regeringen har att kämpa mot den stadigt ökande långtidsarbetslösheten som i år bedöms överskrida 200 000, enligt Arbetsförmedlingen. Några nyheter utöver förra veckans tillskott i vårbudgeten hade hon inte att komma med vid en presskonferens om läget på arbetsmarknaden.

Hon talade om en försiktig optimism och en ljusning i takt med att näringslivet planerar för att anställa igen. Och framför allt finns det jobb i norra Norrland.

– För den som söker jobb kan det vara läge att flytta norrut, säger Eva Nordmark.

Integrationen i Sverige fungerar inte och måste effektiviseras och preciseras. Det skriver tolken Ali Shafiei i ett debattinlägg i Aftonbladet.

”I mitt arbete ser jag påtagliga brister och okunskap hos våra myndigheter, samtidigt som jag bevittnar orimliga förväntningar och en felaktig bild av Sverige och det svenska samhället från de nyanlända”, skriver han.

Shafiei kritiserar bland annat Arbetsförmedlingens etableringsprogram, som under två år är tänkt att hjälpa nyanlända att hitta ett jobb. Men efter avslutad utbildning kan många inte ens skriva ett cv, menar han.

Hur man än räknar så har regeringen misslyckats med sin jobbpolitik, skriver Caspian Rehbinder, Timbro, i en krönika i Smedjan. Han menar att regeringen skymmer sikten genom att hellre tala om sysselsättningsgrad än arbetslöshet.

”Regeringen kan försöka blanda bort korten, och växla mellan arbetslöshet och sysselsättningsgrad som mått. Peka på kvinnors arbetskraftsdeltagande eller andelen utrikes födda som förklaring. Men förklaringarna håller tunt”, skriver han.

Det går att få jobb direkt. Men trots det vill allt färre läsa de yrkesförberedande programmen på gymnasiet, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv, rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Arbetsgivare landet runt ropar efter unga med olika sorters yrkeskompetens från gymnasiet och konkurrensen om dem ökar för varje år. Trots det väljer alltför få att gå en yrkesinriktad gymnasieutbildning. De närmaste 14 åren, fram till 2035, saknas 18 000 elever i förhållande till behovet. Varje år. Det blir alltså mer än en kvarts miljon personer under hela perioden.

För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrågan behöver andelen som väljer något av de nationella yrkesprogrammen på gymnasiet öka från 30 till drygt 40 procent i varje årskull.

– Utbildningarna är helt enkelt inte tillräckligt attraktiva. Vi måste förbättra statusen och visa på de många olika karriärvägar som finns, säger Johan Olsson, skol- och kompetensförsörjningsexpert på Svenskt Näringsliv, till Arbetsmarknadsnytt.

Sverige har utvecklats sämre än jämförbara länder under pandemin, säger M-ledaren Ulf Kristersson i en debatt med finansminister Magdalena Andersson (S) i Aktuellt.

– Vi har ökad arbetslöshet och mångdubbelt många döda i pandemin. Vi är utan tvekan sämst i Norden, säger han.

Den svenska arbetslösheten är den femte högsta i EU, enligt SVT:s siffror. Andersson menar att många andra länders siffror kan förklaras med att människor, inte minst kvinnor, helt lämnat arbetsmarknaden.

– Jag är hellre i en situation där folk fortfarande söker jobb.

Även Jimmie Åkesson (SD) och Annie Lööf (C) deltog i Aktuellt, och partiledarna fick bland annat frågor om regeringsalternativen inför nästa val. Kristersson ville inte svara direkt på hur han ser på SD:s krav på ett avtal för att stötta en M-ledd regering, men säger att man är beredd att samarbeta med olika partier i frågor där man tycker lika.

– Det är klart att man måste vara överens om de ungefärliga tagen i frågor där man samarbetar, fortsätter han.

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed är kritisk mot vårbudgeten som förhandlats fram mellan regeringen och samarbetspartierna. I ett pressmeddelande säger han att det lyser igenom att budgeten präglas av ett icke fungerande samarbete där partierna har olika syn på samhällsproblemen.

Han menar också att regeringen inte agerar mot stora samhällsproblem som vårdköer, kriminalitet och arbetslöshet.

– Man saknar idéer för att lösa långtidsarbetslösheten och presenterar socialdemokratisk politik som är testad utan att fungera samt liberal politik som finansministern inte vill kännas vid, säger han.

När vårbudgeten presenteras klockan åtta i dag väntas den innehålla en miljardsatsning mot arbetslösheten, rapporterar TT.

I går skrev regeringen på DN Debatt att budgeten innehåller 45 miljarder, ”för att ta Sverige ur krisen”. En del av innehållet är redan känt, som att regionerna får mer pengar för covidvården och att även kollektivtrafiken, skolan och rättsväsendet får mer pengar.

Men allt är inte avslöjat i förväg. Enligt TT:s uppgifter så kommer finansminister Magdalena Andersson (S) i dag att presentera åtgärder på sammanlagt över en miljard kronor för att hantera pandemins effekter på arbetsmarknaden. Bland annat ska det röra ökade möjligheter till utbildning.

Regeringen och samarbetspartierna föreslår ett tillskott på 448 miljoner kronor för att lösa långtidsarbetslösheten. Det framgår av ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet.

Med hjälp av stödet ska fler kunna få hjälp med matchningstjänster för att hitta nytt jobb. Pengarna ska även gå till att subventionera anställningar, så kallade extratjänster och introduktionsjobb, och rikta sig till nyanlända och långtidsarbetslösa som står långt i från arbetsmarknaden.

Långtidsarbetslösheten har ökat under pandemin – och tusentals människor ”blir” långtidsarbetslösa varje vecka, enligt Arbetsförmedlingen. Det rapporterar TT.

Moderaternas förslag till en ny integrationspolitik, där man bland annat vill ställa högre krav på kunskaper i svenska för att kunna få bidrag eller medborgarskap, utgör en ”bra grund” på området. Det skriver Tove Lifvendahl på SvD:s ledarsida (obunden moderat).

Förslagen kommer knappast som några överraskningar men ”kloka ståndpunkter blir inte sämre av att upprepas”, skriver Lifvendahl, som samtidigt tycker att ett höjt lönekrav för arbetskraftsinvandrare är ett sämre förslag från partiet.

Aftonbladets ledarskribent (obunden socialdemokratisk) Lina Stenberg håller inte alls med om att M:s förslagspaket är bra. Hon menar att partiet visar på en ”orealistisk syn” om att ansvaret för integrationen ska falla på invandrarna.

”Steget blir allt kortare för M att gå SD till mötes i att skicka ut svenskar, åtminstone de som inte är ’självförsörjande’ som M klassificerar dem.”

Relationen mellan väst och Kina prövas hårt av Kinas hotfulla inställning till bolag som ställer krav på hållbar produktion. Konflikten med H&M om bomull från Xinjiang-provinsen är den senaste i en rad av oroande händelser, skriver Lotta Engzell-Larsson på Di:s ledarsida.

Enligt en ny rapport ska Kinas regim hotat H&M med att de inte kommer kunna tjäna några pengar i Kina om de vägrar köpa bomull från Xinjiang-provinsen. I höstas stoppade bolaget inköpen från provinsen på grund av uppgifter om tvångsarbete. Västs förhoppning om att handeln ska på sikt skapa politisk förändring har inte slagit in.

”Det är inte företagens uppgift att driva en politisk agenda. Men de kan ställa krav på sina leverantörer för att tillgodose kundernas krav. Rimliga arbetsförhållanden är ett sådant, som företagen också kan sätta kraft bakom”, skriver Lotta Engzell-Larsson.