Hamnarbetarförbundet fortsätter varsla om olika konfliktåtgärder i hamnar runt om i landet. Sammanlagt har förbundet nu lagt 24 olika varsel, skriver Arbetsmarknadsnytt.se.

– Varslen har bokstavligen haglat in sedan i måndags. Tyvärr känner vi igen mönstret från Hamnarbetarförbundets historia och bekräftar bilden av en fackförening som söker konflikt snarare än lösningar, säger Joakim Ärlund, vice vd och förhandlingschef på Sveriges Hamnar.

Det var i måndags som det första varslet kom. Sedan dess har sammanlagt 23 varsel inkommit till Sveriges Hamnar. Enligt Hamnarbetarförbundets ordförande Eskil Rönér har förbundet valt platser och tider som kan orsaka ”mest skada”. Konflikten har uppkommit efter att Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar inte har kommit överens i höstens avtalsförhandlingar.

Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity är relativt okänd i Sverige, men väcker allt mer intresse hos både fack som arbetsgivare, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Som namnet antyder innebär flexicurity en kombination av flexibilitet och trygghet för arbetstagaren.

Patrik Vulkan, universitetslektor i sociologi vid institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att systemet skulle kunna fungera även i Sverige.

Det kräver dock att den höga anställningstryggheten som finns i Sverige dag kompletteras med andra trygghetsformer.

– Arbetstagarna ska inte behöva känna att det är så farligt att bli av med jobbet för att de har stora möjligheter att få ett nytt, likvärdigt jobb, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, skulle gärna ser en mer flexicurity-baserad arbetsmarknadspolitik i Sverige.

Han ser liksom Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, ett behov av kompetenshöjning på flera plan.

– Trygghet måste ligga i att veta att om du blir av med jobbet så får du hjälp att hitta ett nytt, säger Peter Jeppsson, till Arbetsmarknadsnytt.

I fredags publicerade S, MP, L och C ett utkast till den sakpolitiska överenskommelse som kan innebära slutet på regeringsstriderna. Även en uppgörelse med Kristersson finns utlagd på Liberalernas hemsida.

Arbetsrätten har seglat upp som en het fråga i regeringsbildningen. Nu visar en ny undersökning att arbetsrätten, inklusive LAS, är det regelverk som svenska företagare tycker är allra jobbigast.

Svenskt Näringsliv har med hjälp av Statistiska Centralbyrån, SCB, tagit en sajt för att jämföra hur elever på olika program och på olika gymnasieskolor klarar sig på arbetsmarknaden.

Sajten heter Gymnasiekvalitet.se och syftet är att låta årets gymnasieväljare själva värdera olika fakta och uppgifter om utbildningarna.

Bland de elever som lämnade gymnasieskolan 2006 var 89 procent sysselsatta tio år senare. Samtidigt hade hela 55 procent varit arbetslösa någon gång under åren 2007–2016. Den genomsnittliga disponibla årsinkomsten var 257 000 kronor, skriver Svenskt Näringsliv.

Sajten ger vid handen att eleverna som lämnat yrkesförberedande program inom bygg, energi och el, samt teknikprogrammen uppnådde högst snittinkomster.

Så här mycket tjänade eleverna tio år efter avslutad gymnasieutbildning (per år):

Energiprogrammet: 307 000 kr

Byggprogrammet: 295 000 kr

Teknikprogrammet: 291 000 kr

Elprogrammet: 291 000 kr

Bristen på arbetskraft kostar Sverige åtminstone 34 miljarder kronor per år, enligt Stockholms Handelskammares beräkningar. Det skriver skriver Stefan Westerberg seniorekonom vid handelskammaren på SvD:s debattsidor.

Bristen på arbetskraft är inte bara kopplad till konjunkturen, problemet är även strukturellt och för att öka konkurrenskraften behövs åtgärder, menar Westerberg. Han föreslår bland annat en översyn av reglerna för arbetskraftsinvandring och en reformerad bostadsmarknad.

Nästa statsminister måste förstå att kompetensbristen kostar landet mycket pengar och genomföra reformer som leder till fler jobb, högre tillväxt och mer välfärd, avslutar han.

Arbetsrättsexperten Tommy Iseskog upprepar sin förvåning kring att regeringsförhandlingarna mellan C och S har kommit att handla om arbetsrätten.

– Det är svårbegripligt. Egentligen finns det stort politiskt konsensus kring arbetsrätten, säger Iseskog till SVT Nyheter.

Han tycker att debatten snarare borde brytas ner till att handla om LAS, lagen om anställningsskydd, där partierna har olika uppfattning om turordningsreglerna. Tidigare i veckan skrev Iseskog en debattartikel om ämnet i Svenska Dagbladet.

Det vore bättre om Ylva Johansson (S) genomförde arbetsmarknadsreformer när hon själv var ansvarig för frågorna, säger Jessica Polfjärd (M) som svar på Johansson budgetkritik.

– Det har varit fyra förlorade år för integrationen. De förbättringar vi sett är enbart till följd av högkonjunkturen, säger Polfjärd till TT.

Att Arbetsförmedlingen nu lägger extratjänsterna på is är verkligen ingen sorg, menar M-politikern.

– Extratjänsterna har visat sig vara en extrem dyr insats för att skapa jobb och dessutom många gånger missriktad. För nyanlända är det viktigare att vi stärker vuxenutbildningen och sänker skatten på låga inkomster, säger Polfjärd.

Genomsnittstiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden har minskat från nio till fem år, rapporterar TT med hänvisning till Arbetsmarknadsdepartementet. En positiv utveckling som kan gå förlorad på grund av den nya M- och KD-budgeten, enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S).

– Jag är jätterädd för att det kommer att leda till ökad långtidsarbetslöshet för de här grupperna med de nedskärningar på 3,6 miljarder kronor som görs på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, säger hon till nyhetsbyrån, som frågar varför hon gör en politisk markering som minister i en övergångsregering.

– Det är inte i första hand en politisk markering, jag vill berätta om konsekvenserna, svarar hon.

I och med den nya budgeten ska Arbetsförmedlingen spara 3,6 miljarder på arbetsmarknadspolitiska insatser och ytterligare 386 miljoner på myndighetsanslaget, skriver nyhetsbyrån.

Den svenska industrin visar tecken på en skarp inbromsning, av det senaste inköpschefsindexet från Swedbank/Silf att döma.

– Decemberutfallet visade på en bred nedgång och innebär att den svenska industrikonjunkturen tappade fart i slutet av 2018, säger Jörgen Kennemar ansvarig för analysen av inköpschefsindex på Swedbank.

Indexet föll till 52,0 i december från 55,4 i november och noterade den lägsta nivån sedan början av 2016.