Svenska och utländska företag planerar investeringar på över 1 000 miljarder. Norra Sverige håller på att bli ett nytt Klondike. Men guldet kan snabbt förvandlas till sand om inte uppsjön av myndighetskrav försvinner och flyttströmmen vänds, varnar flera experter. ”Systemet kortsluter sig självt när ingen tar ansvar för helheten”, säger Klas Nilsson på metallföretaget Boliden.

Sverige hade den högsta arbetslösheten på 23 år under förra året, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen. I genomsnitt var 437 000 personer inskrivna som arbetslösa under 2020.

– Ett dramatiskt och allvarligt år på arbetsmarknaden, säger Arbetsförmedlingens analyschef Annika Sundén till TT.

De kommande månaderna spår hon dessutom att arbetslösheten stiger ytterligare en halv procentenhet – på grund av de hårdare coronarestriktionerna – till en topp kring 9,3 procent för sedan att landa på ett årssnitt på 9,0 procent.

Svenska företag måste kunna övervintra tills den akuta krisen är över och därför är det viktigt att se till att utbetalningarna av krisstöden inte dröjer så länge som de gör idag, betonar Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Det har ju beslutats om en hel del bra stöd men pengarna måste ut snabbare så att företagen inte tvingas säga upp ännu fler, säger hon till fPlus.

Situationen på arbetsmarknaden är ”väldigt dramatisk”, särskilt med tanke på att Sverige redan innan corona slog till var på väg in i en svag konjunktur, slår hon fast.

– Grupper som stod utanför redan då får jättesvårt att komma tillbaka. En stor grupp utrikesfödda, särskilt de med kort utbildning. Men även andra grupper med låg utbildning står utanför.

I december uppgick antalet personer som varit arbetslösa i mer än ett år till 175 000. Det är den högsta siffran sedan arbetslöshetens längd började mätas i statistiken 2009.

– Det är enormt dramatiskt! Med tanke på hur svårt det är för den som ”bara” har varit arbetslös i tre månader att få ett jobb så kommer de som har varit borta i mer än 12 månader att ha mycket svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför är det så viktigt att ta tag i det snabbt.

Sverige rasar i ett internationellt frihetsindex samtidigt som regeringen går på offensiven mot marknadsekonomin under pandemin. När finansministern hotar med nya begränsningar, skatter och pålagor hotas återhämtningen, varnar experter. ”Det här är grymt allvarligt”, säger juristen Claes Sjölin till fPlus.

Totalt har 116 987 människor varslats sedan början av mars, visar Arbetsförmedlingens siffror för sista veckan i december.

Det motsvarar en arbetslöshetsnivå på 8,9 procent, oförändrad sedan föregående vecka.

Arbetslösheten bland ungdomar uppgår nu till 61 722 personer, vilket motsvarar en arbetslöshet på 11,6 procent.

Stefan Ingves ger sig nu in i debatten om börsbolagens utdelningar till aktieägarna under pandemin. Riksbankschefen anser att det finns ett stort behov av buffertar och försiktighet i den här typen av stora kriser, skriver TT.

Han säger också att det inte är förvånande att staten har åsikter om utdelningarna.

– I slutändan är det bara folkhushållet, det vill säga staten – vi alla – som kan absorbera hela risken. Och eftersom det är på det sättet tycker inte jag att det är särskilt förvånande att man har synpunkter vad som sker i den privata sektorn, säger han.

Riksbankens agerande under coronapandemin kan bidra till att klyftorna ökar – bland annat genom att börsen och bostadspriserna stiger medan arbetslösheten ökar, skriver TT. Nyhetsbyrån lägger till att löneökningarna dessutom stagnerar.

Men det finns inga alternativ till den krispolitiken som Riksbanken bedrivit, anser Stefan Ingves.

– Det är vår bedömning att det bidrar till att hålla arbetslösheten lägre än vad den annars skulle ha varit. Och att då tillgångspriser stiger får vi liksom leva med, säger han om krispolitiken.

Han säger också:

– Det stora folkflertalet har det bättre om vi gör på det här sättet jämfört med att sitta med armarna i kors.

Byggprojekt skjuts upp, orderingången går ned och varslen har ökat med 70 procent jämfört med förra året. Trots det står läget i byggbranschen och väger – det finns fortfarande hopp om en snabb återhämtning, menar branschen. ”Den stora frågan för oss är hur pandemin kommer att slå mot arbetsmarknaden”, säger Fredrik Isaksson, chefekonom på Byggföretagen.

Både Tyskland och Danmark har utnyttjat möjligheten att höja ersättningsnivån i omställningsstödet. Det är fullt möjligt utan att bryta mot EU-regler, menar ekonomen Jonas Frycklund. Det är viktigt att det går fortare nu, menar Centerpartiets Rickard Nordin. ”En höjning av stödet är något vi kommer att lyfta med regeringen”, säger han.

Antalet personer som varslades om uppsägning minskade förra veckan till 562 personer, från 620 personer veckan före. Det är också lägre än snittet de senaste veckorna, skriver TT och hänvisar till ny statistik från Arbetsförmedlingen.

Sammanlagt har nu 116 135 personer varslats sedan coronakrisen briserade i början av mars.

9 167 nya personer skrev in sig som arbetslösa under den gångna veckan, men arbetslösheten ligger fortsatt kvar på 8,7 procent.

I början av december meddelade regeringen att 300 miljarder kronor sätts av för att bevilja krisande företag anstånd med att betala in skatt. Men att insatsen dröjer till i mars möts av massiv kritik från krisande företagare och politiker. Under dagen ställs näringsminister Ibrahim Baylan mot väggen i näringsutskottet.