Förra veckan skrev 6 825 nya personer in sig som arbetslösa, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen.

Det innebär att arbetslösheten har sjunkit något i Sverige – från 8,5 procent till 8,3 procent – och nu uppgår till 432 987 personer.

Myndigheten har även gjort en uppföljning efter förra årets stora varsel under mars-juni. Undersökningen visar att 3 av 10 varslade har blivit arbetslösa någon gång därefter.

Hur man än räknar så har regeringen misslyckats med sin jobbpolitik, skriver Caspian Rehbinder, Timbro, i en krönika i Smedjan. Han menar att regeringen skymmer sikten genom att hellre tala om sysselsättningsgrad än arbetslöshet.

”Regeringen kan försöka blanda bort korten, och växla mellan arbetslöshet och sysselsättningsgrad som mått. Peka på kvinnors arbetskraftsdeltagande eller andelen utrikes födda som förklaring. Men förklaringarna håller tunt”, skriver han.

Jobben först, var finansminister Magdalena Anderssons budskap när vårbudgeten presenterades. Men Sydsvenskans ledarredaktion efterfrågar mer fokus på långtidsarbetslösheten.

”Hur ska politiken lyckas komma åt arbetslösheten? Inte genom en socialdemokratisk finansminister som inte vill prata om den, skriver de.

Arbetslösheten har ökat snabbare i Sverige än i andra EU-länder under pandemin. Dessutom har gapet mellan utrikes och inrikes födda förvärrats. ”Regeringen trycker inte tillräckligt mycket på det största problemet i ekonomin just nu”, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Coronakrisen har gett en förskjutning i långtidsarbetslösheten och nu börjar de personer som skrev in sig som arbetslösa i början av pandemin närma sig tolv månader som arbetslösa – gränsen för långtidsarbetslöshet. Det konstaterar Arbetsförmedlingen i sin marsrapport.

I mars hade 182 000 personer stått utan jobb i minst ett år. Under de två första veckorna i april har antalet ökat med 5 000 till närmare 187 000 personer. Under 2021 riskerar långtidsarbetslösheten att överstiga 200 000 personer, enligt Arbetsförmedlingen.

Analyschefen Annika Sundén säger i en kommentar att pandemin har snabbat på strukturomvandlingen, vilket ställer till det för många.

– Alla jobb som försvunnit i krisen kommer inte tillbaka och många människor kan behöva ställa om till andra arbeten, säger hon.

Samtidigt ser hon viss ljusning på andra delar av arbetsmarknaden och spår nu en något lägre arbetslöshet än tidigare bedömningar, nu på 8,3–8,5 procent för 2021.

Arbetslösheten sjönk något förra veckan jämfört med veckan före, även om det fortfarande handlar om höga nivåer. Det visar Arbetsförmedlingens veckostatistik som släpptes vid lunchtid på måndagen.

Under den gångna veckan skrev knappt 6 000 nya in sig som arbetslösa och arbetslösheten uppgår nu till 437 128 personer. Det motsvarar en arbetslöshet på 8,4 procent ner från 8,5 procent veckan före, skriver TT.

Samtidigt håller sig antalet varslade på i princip oförändrad nivå, med 757 varslade den gångna veckan.

Långtidsarbetslösheten har ökat under det senaste året och redan före pandemin var arbetslösheten en av regeringens svaga grenar. Det skriver Jens Runnberg på Dagens Nyheters ledarsida.

”När pandemin kämpats ned väntar, utöver skolan och vården också den samlade jobbpolitiken (...) på väsentligt större och mer verkningsfulla åtgärder än vad regeringen hittills visat sig ha haft i verktygslådan”, anser han.

Kedjan Ditt café följde regeringens uppmaning att hålla i, hålla ut och korttidspermittera. Men hade ägaren Fredrik Olsson vetat hur strulig processen kring stödpengarna skulle bli hade han inte velat ha några. ”Oro, ångest och sömnlösa nätter”, säger han.

Förra veckan skrev 7 976 nya personer in sig som arbetslösa, visar färska siffror från Arbetsförmedlingen. Det innebär att arbetslösheten ligger kvar på 8,5 procent i Sverige.

Bland ungdomar i åldern 18–24 år är arbetslösheten dock högre än i riket – 11 procent.

Under veckan varslades 530 personer om uppsägning, vilket var färre än veckan innan, då varslen uppgick till 572.

Arbetet mot åldersdiskriminering på arbetsmarknaden måste intensifieras, skriver Elin Henriksson på Sydsvenskans ledarsida. Hon refererar till forskning som visar att sannolikheten att bli kallad till intervju minskar redan i 40-årsåldern.

”Att Sverige har ett stort problem med ålderism har synliggjorts i och med pandemin. Riksrevisionens granskning påminner om att den är påtaglig även på arbetsmarknaden och att regeringens politik knappast gjort saken bättre”, skriver hon.