Den danska arbetsmarknadsmodellen flexicurity är relativt okänd i Sverige, men väcker allt mer intresse hos både fack som arbetsgivare, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Som namnet antyder innebär flexicurity en kombination av flexibilitet och trygghet för arbetstagaren.

Patrik Vulkan, universitetslektor i sociologi vid institutionen för Sociologi och Arbetsvetenskap på Göteborgs universitet, menar att systemet skulle kunna fungera även i Sverige.

Det kräver dock att den höga anställningstryggheten som finns i Sverige dag kompletteras med andra trygghetsformer.

– Arbetstagarna ska inte behöva känna att det är så farligt att bli av med jobbet för att de har stora möjligheter att få ett nytt, likvärdigt jobb, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Peter Jeppsson, vice vd för Svenskt Näringsliv, skulle gärna ser en mer flexicurity-baserad arbetsmarknadspolitik i Sverige.

Han ser liksom Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall, ett behov av kompetenshöjning på flera plan.

– Trygghet måste ligga i att veta att om du blir av med jobbet så får du hjälp att hitta ett nytt, säger Peter Jeppsson, till Arbetsmarknadsnytt.

EU har nu sin lägsta arbetslöshet på över 10, samtidigt har Sverige halkat ner på plats 19 bland EU:s länder när det gäller arbetslöshet. Det är långt ifrån regeringens målsättning om att ha Europas lägsta arbetslöshet år 2020. ”Det var oklokt från början att sätta det där målet”, säger professor Harry Flam till Arbetsmarknadsnytt.

Harry Flam, professor i internationell ekonomi och ordförande för Finanspolitiska rådet, är inte förvånad över att regeringen inte lyckats nå målsättningen.

– Målet är orealistiskt. Regeringen borde ha satt andra mål än detta, säger Harry Flam, till Arbetsmarknadsnytt.

Redan när målet sattes upp var många kritiska till det. Stefan Fölster, nationalekonom och chef för Reforminstitutet, är en av kritikerna. Han menar att att regeringen efter att målet sattes har genomfört flera åtgärder som har gjort det ännu svårare att uppnå det än det var från början. Ett exempel är höjningen av arbetsgivaravgiften för unga.

Harry Flam förespråkar att Sverige istället borde ha inhemska mål, och att dessa ska vara olika för svenskfödda och utlandsfödda eftersom de två grupperna har olika förutsättningar.

Stefan Fölster tycker att Sverige borde ha ett sysselsättningsmål.

– Det hade varit mer naturligt, inte minst för en socialdemokratisk regering, säger han, till Arbetsmarknadsnytt.

Sedan valet 2014 har Stefan Löfven trumpetat ut målsättningen att Sverige ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Men några realistiska reformer för att nå målet har i själva verket aldrig tagits, skriver Per Gudmundson, i Svenska Dagbladet.

Sverige har nu tre gånger så hög arbetslöshet som Tjeckien, landet i Europa med lägst arbetslöshet.

”Det är faktiskt märkligt. Vi lever i en tid när oron för populismens utbredning har legat högre på dagordningen än kanske någonsin. Ändå har det statsbärande partiet skamlöst kunnat påstå att det ska utrota arbetslösheten. Gång på gång” skriver Gudmundson.

Den rödgröna regeringens försök till att minska arbetslösheten med hjälp av extratjänster har istället lett till att arbetslösa fått betalt utan att faktiskt utföra arbete, skriver Carina Centrén, regionchef i Malmö på Svenskt Näringsliv, och Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv, i en debattartikel i Expressen.

”Man förstår att erbjudandet var lockande. En arbetsgivare sparar in på försörjningsstöd, samtidigt som staten betalar hela lönen”, skriver Centrén och Hamilton om extratjänsterna. Men lösningen har fått konsekvenser.

I Malmö rekryterade kommunen över 200 arbetslösa med hjälp av extratjänsterna utan att personerna faktiskt fick arbete. Hundratals personer satt hemma utan aktivitet men med full avtalsenlig lön betald av skattepengar.

Åtgärden med extratjänsterna kostar skattebetalaren ca 5 miljarder kronor om år, och åtgärderna ger inte önskat resultat.

”Enligt en färsk rapport från Sveriges Kommuner och Landsting visar det sig att endast fem procent går vidare till ett riktigt jobb efter att tjänsten är avslutad”, skriver debattörerna.

Samtidigt som kompetenskrisen drabbar näringslivet hårt går många människor går utan jobb. Därför krävs nu en omläggning från ineffektiva åtgärder till riktiga jobb, menar Centrén och Hamilton.

De föreslår bland annat att staten måste avveckla åtgärder som inte leder till jobb, öppna upp för bemanningsföretag att erbjuda tjänster till långtidsarbetslösa och frigöra näringslivets utvecklingskraft genom strategiska skattelättnader.

”Nu krävs en omläggning från ineffektiva åtgärder till insatser som faktiskt leder till resultat. Med rätt förutsättningar kan företagen bidra till en sådan utveckling, avslutar Centrén och Hamilton.

Lågkonjunkturen knackar på dörren, spår Sveriges vd:ar. Men trots det så vill svenska företagare prioritera tillväxt före kostnadseffektiviseringar, visar konsultbolaget Axholmens vd-undersökning som Dagens Industri skriver om.

Inför 2019 svarar 63 procent av bolagen att de prioriterar tillväxtsatsningar, vilket är en ökning med två procentenheter samma period året innan.

Framför allt it, telekom och medier (85 procent) samt läkemedel och biotech (77) trycker gasen i botten, trots mörka moln i horisonten.

Större företag är mer benägna att göra investeringar än de lite mindre bolagen.

M och KD:s budget, som nyligen klubbades igenom, kan vara ett hårt slag mot företagen inom besöksnäring och naturturism. I budgeten höjs nämligen momsen på naturguidningar från 6 till 25 procent.

Göran Widén, vd för Brändö Konferens & Fritidsby utanför Luleå, är en av flera företagare som nu ryter ifrån.

– För vår bransch är det inget annat än en ren katastrof, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.

Momsen sänktes till sex procent vid årsskiftet 2018, men nu är det alltså dags för en höjning. Robert Westin, som driver upplevelseföretaget Arctic Adventure i Boden, räknar med närmare 100 000 kronor i ökade kostnader per år. Han har redan gått ut med avtalade priser för kommande år.

– Det här betyder att jag måste dra i handbromsen fram till år 2022, säger han.

Ett 60-tal företagare i Dalarna har tröttnat på förutsättningarna för att växa och skapa jobb i regionen. I ett gemensamt debattinlägg i Dalademokraten kräver de en rad reformer, och att politikerna lyssnar.

”Vi tar risker, satsar, investerar och rekryterar, men vår framgång är beroende av hur den nationella och lokala spelplanen ser ut”, skriver de i ett debattinlägg i Dalademokraten.

Tålamodet är nu slut.

”Vi berättar om våra verkligheter och vilka konsekvenser politiken får. Vi säger samma saker om och om igen, men det händer inget”, skriver de.

Varken arbetsmarknaden, bostadsmarknaden eller infrastrukturen fungerar påpekar de.

Deras kravlista är lång. Inte minst måste regelbördan och kostnaden för att anställa minska. Även kompetens- och bostadsbristen måste tas på allvar, menar de.

Sedan den ekonomiska krisen slog hårt mot Spanien har tiotusentals unga spanjorer flytt landet i jakt på en bättre framtid i utlandet. Men nu vänder många åter till hemlandet, skriver Bloomberg.

Men trots återhämtningen är arbetslösheten fortfarande hög, 14,5 procent idag - att jämföra med 26,9 2013 när situationen var som värst. Ungdomsarbetslösheten ligger på 38,6 procent.

I Spanien, liksom många andra europeiska ekonomier, råder mismatch på arbetsmarknaden. 2105 var 22 procent av spanska arbetstagarna överkvalificierade för sina jobb, skriver nyhetssajten.

Arbetslösheten fortsätter att minska, visar statistik från Arbetsförmedlingen. På ett år har antalet inskrivna arbetslösa minskat med 22 000 personer.

I slutet av november var 339 000 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, vilket är en arbetslöshetsnivå på 6,9 procent. I november förra året var den siffran 7,4 procent.

På ett år har antalet inskrivna arbetslösa minskat med 11 000 inrikes födda och 11 000 utrikes födda. Men skillnaden i arbetslöshetsnivå är fortsatt stor, skriver Arbetsförmedlingen i ett pressmeddelande. I november var arbetslösheten 3,6 procent för inrikes födda och 19,9 procent för utrikes födda.

– Vår prognos visar en fortsatt stor efterfrågan på arbetskraft. En utmaning är att många arbetssökande saknar utbildning, som arbetsgivare efterfrågar. Därför behöver vi satsa mer på utbildning, men även subventionerade anställningar, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i pressmeddelandet.

Fakta om arbetsmarknaden i november:

Inom parentes motsvarande siffror för november 2017.

• 6,9 procent var inskrivna som arbetslösa (7,4). 339 277 personer (361 357) varav 46 770 inom etablering (58 227).
• 8,7 procent av ungdomar 18–24 år var inskrivna som arbetslösa (10,2). 46 752 ungdomar (53 648) varav 7 834 inom etablering (10 885).
• 178 753 personer var öppet arbetslösa (189 250).
• 160 524 personer deltog i program med aktivitetsstöd (172 107).
• 24 713 personer anmälde sig som öppet arbetslösa (24 427).
• 32 141 personer fick arbete (34 122) varav 707 inom etablering (1 639).
• 3 697 personer varslades om uppsägning (2 508).

Förstärkt jobbskatteavdrag, återställt rutavdrag och mer pengar till polisen är några budgetposter som får tummen upp av Svenskt Näringsliv chefekonom Bettina Kashefi