Sverige har det senaste året uppvisat en stigande arbetslöshet som står i skarp kontrast till i princip alla länder i EU. Det visar Handelsbanken nya konjunkturprognos, enligt DI.

Den stigande arbetslösheten är ett resultat av att Sverige inte har utnyttjat sin fulla tillväxtpotential, vilket drivs av en växande befolkning i arbetsför ålder och en högre trendmässig ökning av produktiviteten.

Två stora orsaker till den vacklande arbetsmarknad är uppsägningar i spåren av digitaliseringen och den politiska osäkerheten, som bland annat slår mot bilsektorn, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Sverige utärker sig dock som ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad i unionen, enligt Handelsbanken.

Framöver bedömer banken att i den svenska arbetslösheten kommer att stiga ytterligare. När konjunkturen viker kommer dessutom nyanlända att få det svårare att träda in på arbetsmarknaden.

För att förhindra detta bedömer Handelsbanken att en expansiv finanspolitiik är minst lika viktig som strukturreformer på arbetsmarknaden.

Medan privata konkurrenter kämpar för sin överlevnad ber statliga Lernia om mer pengar, skriver Di.

Det är krisen hos Arbetsförmedlingen som gör att det statliga utbildningsföretaget Lernia begär 450 miljoner i aktieägartillskott av staten.

Detta samtidigt som privata alternativ har svårt att klara finanserna. Enligt Di har AF-leverantören Humanus gått i konkurs liksom Gasell-företaget Radix Kompentens, Miroi och Arbetsfabriken. Work for You har genomfört en rekonstruktion.

Di undrar hur Lernias begäran om pengar tas emot av privata konkurrenter.

– Vi har också konkurrenter som har fått kapitalförstärkning, till exempel Yrkesakademin, säger vd Anders Uddfors till Di.

Äldres kunskaper och erfarenheter behövs i arbetslivet. För ju fler som arbetar, desto starkare blir vår gemensamma välfärd, skriver Anders Ferbe i en krönika i Arbetsmarknadsnytt.

Han menar att det är en myt att jobben skulle tas ifrån de yngre om fler äldre jobbade vidare.

”Om fler, som har möjlighet att pensionera sig, istället fortsätter att arbeta, får de yngre också färre att försörja. Många äldre i arbete på hel- eller deltid stärker samhället och därmed möjligheterna att förbättra pensionssystemen även för dem som inte kan arbeta vidare”, skriver Anders Ferbe i Arbetsmarknadsnytt.

Världsekonomins nya ordning av låga räntor, låg arbetslöshet och lågt resursutnyttjande kullkastar ekonomiteorins klassiska modeller, säger förre finansministern Anders Borg i en intervju med Affärsvärlden.

Därför måste inte minst Riksbanken omvärdera sina traditionella tillvägagångssätt i penningpolitiken för att få igång ekonomin.

Dessvärre går riksbanksledningen åt fel håll i och med de senaste räntesänkningarna, menar Borg.

– Det är ett misstag att höja räntan i detta läge. Världsekonomin bromsar in och inflationen är på väg nedåt i nästan alla länder. Det betyder att aktiviteten i svensk ekonomi kommer avta och att inflationen bromsar in ännu mer, säger han.

Enligt Borg finns bara ett sätt att hantera den nya verkligheten: sänkta räntor.

På samma sätt vore det klokt att omvärdera tillvägagångsätten i det nationella såväl som det individuella pensionssparandet.

Förr i tiden köpte man aktier på spekulation och obligationer för avkastning. Nu är det tvärtom.

– Europa skulle behöva en aktieägarkultur, som gör att man får en mycket tryggare ekonomi. Antingen via fonder eller direkt aktieägande, det är ju det bästa pensionssparandet för människor, avslutar han.

LO:s chefsekonom Ola Petterson kritiserar regeringens jobbpolitik och kallar det för ”extremt obegåvat” att dra ner på extratjänsterna.

– Det är en delförklaring till att många särskilt nyanlända kvinnor är arbetslösa, säger han till SvD Näringsliv.

Han menar också att det tagit för lång tid att ”få ordning på kaoset i Arbetsförmedlingen”.

– Att tillåta det här privatiseringsexperimentet tycker jag var dåligt förhandlat.

Arbetslösheten fortsätter att stiga och ligger nu på den högsta nivån på två år, enligt Arbetsförmedlingen. Uppsägningarna har inte varit så många sedan 2014.

Färre nya jobb, fler som söker och fler som blir av med jobbet. Det är den enkla matematiken bakom trenden att arbetslösheten i fjol vände upp för första gången på länge. I slutet av 2019 hade antalet inskrivna arbetslösa hos landets arbetsförmedlingar ökat med 29 000 till 374 000 jämfört med ett år tidigare.

Ökar mest för kvinnor

Uppgången är bred och gäller alla grupper, såväl inrikes som utrikes födda, unga som äldre, kvinnor och män.

Som andel av arbetskraften har arbetslösheten stigit till 7,2 procent, enligt myndighetens trendvärden. Man får backa till februari 2018 för att hitta en högre siffra. För kvinnor har arbetslösheten inte varit så hög, 7,1 procent, sedan början av 2016.

Varselstatistiken är också trendmässigt i stigande. Uppsägningarna, i form av varsel under slutet av 2019, har inte varit så många sedan mitten av 2014, enligt Arbetsförmedlingens statistik, baserat på trendvärden.

Hyfsat bra fortfarande

Men, arbetsmarknaden är fortfarande god. Det är trots allt relativt lätt att hitta nytt arbete, enligt Arbetsförmedlingens jobbprognoser – i alla fall om den arbetssökande är beredd att bredda sig, yrkesmässigt eller geografiskt. Bilden bekräftas av andra organisationer som hanterar jobbförmedling och stöd, exempelvis TRR och TSL.

”Under de senaste åren har jobbtillväxten historisk sett varit stark, och dämpas nu från höga nivåer”, skriver Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

Mest har arbetslösheten ökat i Södermanland det senaste året, plus 0,9 procentenheter, ett län som också har den högsta andelen i hela landet, 10,2 procent. Näst högst arbetslöshet har Gävleborg, 10,1 procent. Lägst andel arbetssökande har Västerbotten, 5,8 procent.

Arbetslösheten fortsatte att öka i december, enligt beräkningar. Det innebär sex månader i rad med stigande arbetslöshet, skriver SvD.

Tidigt på tisdag morgon presenterar Arbetsförmedlingen sin statistik för december. Men SvD har tagit fram egna siffror baserade på Arbetsförmedlingens veckostatistik och kan avslöja att arbetslösheten fortsatte att stiga även under årets sista månad, då den uppgick till mellan 7,4 och 7,5 procent, jämfört med 7,2 procent i november.

– Det är en försvagning av arbetsmarknaden som har skett under 2019 och som fortfarande sker, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson till SvD.

I en undersökning som Manpower genomfört uppger sex av tio svenskar att de funderar på att byta jobb det första halvåret 2020, skriver Kvalitets Magasinet.

Och av dem har hälften bestämt sig att verkligen göra det, enligt data som publiceras av Manpoweroch baseras på arbetslivspanelen Manpower Work Life.

– Svenskarnas bytesbenägenhet står sig stark. Det är fortfarande arbetstagarnas marknad med låg arbetslöshet och stor kompetensbrist. Att byta jobb är också ett sätt att skaffa sig ny kompetens och hålla sig attraktiv, kommenterar Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup Sverige till tidningen.

Manpowers undersökning visar också att de svenska arbetsgivarna förväntar sig en något ökad efterfrågan under i alla fall det första kvartalet 2020.

Efterfrågan på arbetskraft är störst i tjänstesektorn, byggbranschen, energisektorn, gruvnäringen, tillverkningsindustrin samt hotell- och restaurangbranschen.

Samtidigt fortsätter kompetensbristen att vara ett stort problem och Mikael Jansson ser en risk med en ökande arbetslöshet och stor kompetensbrist på samma gång.

Undersökningen visar också att män är något mer bytesbenägna än kvinnor.

Arbetslösheten i EU och EMU ligger still på låga nivåer. Det visar den senaste statistiken från Eurostat. Både i EU och i EMU var arbetslösheten i november precis densamma som i oktober, 6,3 respektive 7,5 procent. På årsbasis har arbetslösheten i EU gått ner från 7,9 procent.

I Sverige däremot har arbetslösheten stigit från 6,5 till 6,9 procent från november 2018 till november 2019.

Stefan Löfvens löfte från 2013 om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet kom på skam. Idag tillhör vi det absoluta bottenskiktet tillsammans med länder som Spanien och Grekland.

För att vända den utvecklingen och få fler i arbete föreslår Oskar Brusell,
distriktsordförande Muf Västernorrland, och Benjamin Dousa
förbundsordförande Muf att Sverige ska ta efter Tysklands recept för att knäcka arbetslösheten.

Vilka reformer föreslås?

Det handlar framförallt om att skärpa reglerna för bidrag, se till att göra det enklare för enkla jobb skapas genom bland annat regellättnader, att sänka arbetsgivaravgiften, samt en nedläggning av Arbetsförmedlingen som den ser ut idag.

De båda artikelförfattarna påpekar även att 1,6 miljoner människor fått uppehållstillstånd i Sverige de senaste 15 åren och att det är av högsta prioritet att få dessa personer i arbete.