Skrämmande siffror och betydligt fler än prognosen för bara en vecka sedan. Så beskriver SR Ekots ekonomikommentator Kristian Åström den rekordhöga varselstatistiken för mars.

– Väldigt få har förutsett den kraftiga nedgången som vi nu ser.

Växande arbetslöshet riskerar att slå mot delar av ekonomin som hittills varit relativt skonade, som banker och fastighetsägare, enligt Åström.

Viktor Munkhammar skriver för DI att tvärstoppet i ekonomin talar för att en ”större del” av de som nu varslats förlorar jobbet.

Jämfört med de värsta månaderna under finanskrisen och 1990-talskrisen är varslen nu närapå dubbelt så många, nämner han.

Men påminner samtidigt:

”Mitt i allt elände ska vi inte heller glömma att en del branscher tvärtom skriker efter arbetskraft”, skriver Munkhammar och nämner sjukvård och distansförsäljning.

Både varslen och antalet nya arbetssökande ökar historiskt snabbt, meddelar Arbetsförmedlingen.

– Vi riskerar massarbetslöshet, säger Jan-Olof Jacke, Svenskt Näringslivs vd, till Arbetsmarknadsnytt.

Under förra veckan varslades 18 433 personer om uppsägning, vilket kan jämföras med 13 700 veckan före, enligt Arbetsförmedlingen statistik. Normalt ligger antalet under 1 000 per vecka eller runt 3 000 per månad.

Totalt under mars har därmed hittills 36 800 personer varslats om uppsägning, vilket kan jämföras med de högsta nivåerna under finanskrisen hösten 2008 då knappt 20 000 varslades som mest under en månad.

– Vi ser nu historiskt stora varseltal senaste veckan, säger Arbetsförmedlingens generaldirektör Maria Mindhammar på en presskonferens, rapporterar TT.

Arbetslösheten börjar nu också stiga påtagligt. Förra veckan skrev drygt 14 200 personer in sig som nya arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, vilket är mer än dubbelt så många som normalt.

– Den dramatiska ökningen av antalet nya arbetssökande visar hur allvarligt läget är, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke, som efterlyser ännu kraftigare åtgärder än det som hittills har kommit, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Flera storbanker har släppt prognoser kring hur coronaviruset kommer att slå mot den svenska ekonomin – och bankerna målar upp en rätt mörk bild.

Danske Bank släppte en prognos i fredags där de spådde att arbetslösheten kan ligga på 10 procent i slutet av året. BNP kommer att falla med 5 procentenheter under första halvåret, spår banken vidare. Danske Bank antar också att Sverige är på väg mot recession och att inflationen kommer närma sig noll i sommar.

Swedbank förväntar sig en global recession under 2020 men tror på en återhämtning under andra halvåret. Bankens ekonomer tror på en arbetslöshet på närmare 10 procent och att Sveriges BNP ska minska med 4,2 procent i år. I senaste Ekonomiekot Extra sa bankens chefsekonom Andreas Wallström att Europas ekonomier är fritt fall – så även den svenska.

Den 20 mars uppdaterade SEB sina prognoser på grund av coronaviruset. De förutspådde i huvudscenariot att Seriges BNP-tilllväxt skulle bli minus 2‚7 procent i år och att den svenska arbetslösheten kommer stiga till 10 procent.

”Nedstängningar runt om i världen gör att en djup ekonomisk nedgång i närtid nu är oundviklig”, skriver SEB:s prognoschef Håkan Frisén.

Handelsbankens ekonomer skrev i en makrokommentar den 11 mars att de räknade me att Sverige skulle få se en nolltillväxt i år.

Coronakrisen bäddar inte bara för en svensk recession. Allt pekar även på att inflationen närmar sig noll till sommaren. En kombination som med andra ord kallas deflation. Det spår Danske Bank i en färsk konjunkturrapport som DI har tagit del av.

Smällen mot ekonomin är så omfattande att inte ens en kronförsvagningen kan blåsa liv i inflationen, menar banken.

I takt med att situationen försämras dag för dag, talar mycket för att reporäntan sänks till minus igen vid nästa räntemöte i april.

För helåret 2020 spår banken att arbetslösheten stiger till 10 procent motsvarande 180 000 förlorade jobb, att tillväxten minskar med 2,6 procent under 2020, att exporten krymper med närmare och att hushållens konsumtion och bostadspriserna minskar med 1 procent.

Innan dess lär vi också se en coronachock i boprisindex med fall på omkring 7 procent från topp till botten, med en återhämtning under hösten, enligt Danske Banks prognos.

Först nästa år kan tillväxten ta fart och nå 2,4 procent.

Swedbank tror dock på ett värre scenario, med snabbt stigande arbetslöshet och ett ned- och uppsving i tillväxten på 4 procent mellan 2020 och 2021.

Det historiskt höga antalet nya arbetssökande i USA är irrelevant och inte en datapunkt som det är värt att lägga fokus på. Det säger finansminister Steven Mnuchin till CNBC.

Mnuchin framhåller att regeringen ännu inte har sjösatt sitt enorma stimulanspaket. När det sker hoppas han att företagen ska återanställa de som varslats.

De ekonomiska konsekvenserna av bekämpningen av coronasmittan kan vara ett större hot mot människors hälsa än själva viruset, menar en epidemiolog. ”Det behövs lite proportioner. Arbetslöshet leder också till för tidig död”, säger Måns Rosén, tidigare professor i epidemiologi, till fPlus.

Antalet sökande av arbetslöshetsunderstöd i USA var 3 283 000 personer i slutet av förra veckan – en ökning med över 3 miljoner från veckan innan. Det framgår av nya siffror från DOL under torsdagen.

Antalet är samtidigt den största som någonsin uppmätts. Den tidigare högstanoteringen var 700 000 personer 1982.

– Det här händer med en takt och en skala som våra hjärnor inte kan förstå. Siffrorna är bokstavligt talat ofattbara, sa Martha Gimbel, ekonom vid Schmidt Futures, till Business Insider inför statistiksläppet.

Federal Reserve gjorde på måndagen ECB sällskap och lanserade obegränsade köp av räntepapper. Med det åtagandet från världens två viktigaste centralbanker kan vi nog avskriva risken för en finansiell kris. Tyvärr finns det en realekonomisk sådan att hantera också, skriver Viktor Munkhammar i en kommentar i DI.

”Därmed har världens två största centralbanker åtagit sig att göra det som krävs för att hålla det finansiella systemet på benen och kreditförsörjningen igång”, skriver han.

Men desto mer oroväckande är att vi har en kris i den reella ekonomi att hantera, och den förvärras minut för minut.

”Måndagens varselstatistik från Arbetsförmedlingen, med en marsmånad som ser ut att bli värre än något vi såg under finans- och fastighetskrisen, är ett tecken på det. Fed-toppen James Bullards prognos om en arbetslöshet i USA på 30 procent under det andra kvartalet är ett annat”, skriver Viktor Munkhammar.

Rädslan för smittspridningen av Corona har fullständigt förlamat Europa. Nu står vi bara veckor från en ekonomisk depression med massutslagning av företag och följande massarbetslöshet som konsekvens, menar en tung analytiker som fPlus talat med. ”Är vinsten i liv värd det? Jag tror att den frågeställningen ligger väldigt nära i tiden”, säger han.

Vita huset kommer att skicka ut pengacheckar till alla amerikaner inom tre veckor, lovar USA:s finansminister Steve Mnuchin. Planen är 1 000 dollar per vuxen och 500 dollar per barn, rapporterar Fox Business.

Arbetet med ett tredje stimulanspaket pågår och detta kan uppgå till 1 200 miljarder dollar, uppger Mnuchin. Det motsvarar 12 400 miljarder svenska kronor med nuvarande växelkurser eller ungefär dubbla den svenska BNP:n.

Utöver pengacheckarna på runt 500 miljarder dollar väntas paketet också innehålla räddningspaket för pressade företag, till exempel inom flygindustrin, skriver Fox Business.

Det framgår inte hur stimulanserna ska finansieras. För att utbetalningarna till hushållen fullt ut ska kunna kallas ”helikopterpengar” krävs att de sker med nytryckta pengar och inte via statsbudgeten.