I 33 år har John Bauer Hotel i Jönköping varit stabilt och lönsamt. I dag går det med tio miljoner i vinst och delar ut tre miljoner. Men Migrationsverket menar att de inte har råd att anställa en diskare på 70 procent, skriver Arbetsmarknadsnytt. Nu vittnar flera företag om märkliga avslagsbeslut i arbetstillståndsärenden på grund av påstådd låg lönsamhet.

– Migrationsverket anser på allvar att företagen inte har råd att anställa. Jag vill hävda att Migrationsverkets handläggare inte kan läsa siffror eller har de nödvändiga ekonomiska kunskaperna, säger ekonomen Joachim Blom, ekonomikonsult hos ett av de drabbade företagen, till Arbetsmarknadsnytt.

Restaurangerna Sushiyaki i Skövde och Jungle Thai i Jönköping ville anställa kockar med specialistkompetens från tredje land. Men båda restaurangerna har tvingats dra ner på verksamhet för att Migrationsverket nekade arbetstillstånd med hänvisning till låg lönsamhet.

– Jag undrar vilken företagare som anställer människor om man inte räknar med att den anställda ska generera vinst, säger Kent Ly, som äger Jungle Thai.

Arbetskraftsinvandringen till Sverige består idag till största delen av högutbildade människor. Tacka den enkla svenska modellen för det, menar OECD. I sin tur gör det att den samlade arbetskraftsinvandringen fungerar bättre än någonsin, skriver Arbetsmarknadsnytt.

Därför finns all anledning att bevara det nuvarande systemet och skydda det mot klåfingriga försök till förändringar, menar Caspian Rehbinder på tankesmedjan Timbro.

– Vi har ett enkelt och transparent system medan krångliga system som i till exempel Kanada och USA stöter bort människor, säger han till Arbetsmarknadsnytt.

Timbro har studerat den prognos som Arbetsförmedlingen gör varje år av det kommande arbetskraftsbehovet inom olika yrken. Den har sedan samkörts med Migrationsverkets statistik över beviljade arbetstillstånd. Siffrorna visar då att 90 procent av de beviljade arbetstillstånden gäller sådana yrkeskategorier där Arbetsförmedlingen menar att det råder brist på kvalificerade medarbetare i Sverige.

– Det är stick i stäv med en tämligen spridd uppfattning att merparten av invandringen rör människor som är aktuella för jobb i yrken där det inte finns något behov. Och att det i sin tur försämrade möjligheten för den mest eftertraktade arbetskraften.

Trots det breda stödet för den svenska modellen för arbetskraftsinvandring finns det ett visst motstånd som mestadels bygger på missuppfattningar och överdrifter, skriver Timbros programansvarig för arbetsmarknad, Caspian Rehbinder, och vd Karin Svanborg-Sjövall.

Skribenterna tar avstamp i vad de skriver är en vanlig missuppfattning – den om att reformen för arbetskraftsinvandring från 2008 öppnade för mer invandring till yrken där det inte behövs arbetskraft. Detta stämmer inte, skriver de.

Rehbinder och Svanborg-Sjövall jämför Migrationsverkets statistik för beviljade arbetstillstånd med Arbetsförmedlingens prognos över yrken där det råder brist, överskott eller balans. Jämförelsen visar att fler arbetstillstånd till yrken med påtaglig brist beviljades 2018 än vad som beviljades totalt under 2007. I dag har andelen matchning till bristyrken ökat till över 90 procent, från 60 procent år 2007.

Regelverket kring arbetskraftsinvandring bjuder in till fusk och utnyttjande. Det leder till invandring som varken går att motivera ekonomiskt eller med skyddsbehov.

Det skriver Expressens ledarsida och riktar samtidigt en känga till DN:s ledarsida som i helgen skrev att det ”vore ogynnsamt om den infekterade migrations- och integrationsdebatten slog undan benen för arbetskraftsinvandringen”.

Att blanda ihop olika yrkesgrupper och se lågkvalificerad invandring oavsett som en vinstaffär för samhället blir feltänkt, menar man.

”Det är dags för borgerligheten att tänka om kring den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Den utgör en pull-faktor till Sverige, den uppmuntrar till skenanställningar och utnyttjande och den drar resurser från välfärdsstaten”, skriver Expressens ledarredaktion.

Stödet för arbetskraftsinvandring i Sverige har ökat, visar en undersökning från SOM-institutet i Göteborg rapporterar Ekot.

Det är främst högutbildade och personer under 30 år som är positiva till ökad arbetskraftsinvandring. Lågutbildade och personer i övre medelåldern är mer negativa.

– Argumenten för reformen har varit inriktad på att vi har ett behov av mer arbetskraft i Sverige, med stora pensionsavgångar och en åldrande befolkning, säger statsvetaren Elina Lindgren, som gjort undersökningen, till SR.

Förra året var arbetskraftsinvandringen den största sedan nya regler infördes 2008. Då utfärdades drygt 20 000 nya arbetstillstånd.

Arbetskraftsinvandrare som söker nytt arbetstillstånd får inte lämna Sverige. Det drabbar dem som har sjuka närstående som de måste besöka, skriver Caspian Rehbinder och Siri Steijer, Timbro, i en debattartikel i SvD. Det efterlyser en regeländring.

I debattartikeln berättar författarna om en man som inte inte kunde besöka sitt hemland där hans mamma drabbats av cancer.

”Den nya 73-punktsöverenskommelsen lovar förbättringar och nu uppmanar vi därför såväl regeringen som oppositionspartierna att infria detta löfte, och skyndsamt ändra regelverket”, skriver Steijer och Rehbinder.

Migrationsverket skruvar upp sin prognos för arbetskraftsinvandringen och räknar nu med att antalet inkomna och avgjorda arbetsmarknadsärenden ökar med 30 procent under perioden 2019-2021. Det rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Det är framför allt it-specialister och civilingenjörer som söker sig till Sverige, men även bärplockare utgör en relativt stor andel.

– Det beror på att vi befinner oss i en högkonjunktur och att det råder stor kompetensbrist inom olika it- och teknikyrken, säger Torbjörn Åkerman, presstalesperson på Migrationsverket till sajten.

Tyska företagare varnar för att bristen på kvalificerad arbetskraft nu är så allvarlig att det orsakar allvarliga skador på den tyska ekonomin, skriver Financial Times.

– Vi får samtal från företag varje dag som vill att vi ska arbeta – och jag måste bara rata dem. Nuförtiden tar jag bara order från mina stamkunder, säger Herbert Striebich som driver ett fraktbolag nära Rastatt i sydvästra Tyskland.

Hans företag behöver minst sex lagerarbetare och fem lastbilsförare, men den inhemska arbetsmarknaden räcket inte till. Han måste söka personal utanför landets gränser.

Den tyska regeringen har också, enligt Financial Times, lyssnat på arbetsgivarna. Angela Merkel vill anställa fler utländska arbetstagare från länder utanför EU. En ny lag som syftar till att attrahera kvalificerad arbetskraft till Tyskland kan läggas fram före årets slut.

Svenska regeringen vill skärpa reglerna kring arbetsinvandring. Idag är det upp till arbetsgivarna bedömda behovet. Men regeringen vill ha ett snävare regelverk där det bara ska gå att ta in kompetens från länder utanför EU i branscher där bristen är stor. Det ska ske genom myndighetsprövning. 

På tok för många utrikes födda akademiker får inte in foten på svensk arbetsmarknad, vilket är ett kvitto på att Arbetsförmedlingen har misslyckats med sitt uppdrag att matcha arbetssökanden och arbetsgivare, skriver DN:s ledarredaktion.

Faktum är att det kostar staten 13 miljarder per år att utrikes födda akademiker inte har samma ställning på arbetsmarknaden som svenska akademiker, enligt beräkningar från Jusek.

Svensk arbetsförmedling behöver innehålla fler utförare och en mindre, renodlad myndighet, skriver redaktionen med hänvisning till den gröna och liberala tankesmedjan Fores nyutgivna antologi om framtidens arbetsförmedling.

Det skulle inte heller skada om arbetsgivare kunde vidga sina vyer och inte bara anställa personer som liknar sig själva, framgår det.

"Människor med ett cv eller en examen från ett annat land skulle också kunna göra ett gott jobb, bara de får chansen."

Socialdemokraterna vill i ett nytt förslag reglera arbetskraftsinvandringen för att flera enkla jobb ska bli tillgängliga.

Men statistiken visar att det främst är högutbildade som kommer till Sverige och jobbar. Det rapporterar Arbetsmarknadsnytt.

Caspian Rehbinder, på tankesmedjan Timbro och författare av rapporten Ohållbara argument mot arbetskraftsinvandring, menar att förslaget är helt missriktat.

– Socialdemokraterna hävdar att tusentals jobb skulle frigöras med en mer restriktiv arbetskraftsinvandring. Men tittar man på statistiken så rör det sig inte om mer än ett tusental arbetstillstånd som 2017 gick till yrken med låg konkurrens om jobben, alltså överskottsyrken, säger han till tidningen.