Flera socialdemokratiska kommunalråd är kritiska mot regeringens höstbudget och anser att pengarna till kommunerna inte alls räcker, rapporterar Expressen.

Kommunerna får 8 miljarder kronor mer 2020 för att upprätthålla nivån i vård, skola och omsorg. Fagerstas kommunalråd Marino Wallsten säger att pengarna inte räcker till, framför allt oroar han sig för ökade kostnader för försörjningsstöd och nedläggningen av Arbetsförmedlingen.

– Budgeten riskerar att ge många kommuner en hård knuff utför stupet, säger han till tidningen.

I Filipstad är arbetslösheten bland dem som inte fötts i Europa 80 procent. Det är ett av många exempel på kommuner som går på knäna i den nya verkligheten, skriver Henrik Mitelman i Di.

Han menar att regeringen blundar för de stora påfrestningar asylmottagandet inneburit.

”Det som behövs är en insikt att dagens system inte fungerar i den nya verkligheten. Nu krävs experimentella åtgärder. Man ska självklart maxa rut- och rotavdrag för att öka efterfrågan på tjänster som inte alltid kräver någon högre utbildning. Men det räcker inte”, skriver Henrik Mitelman i Di.

Kommuner runt om i landet larmar om sviktande ekonomi. Samtidigt tas kostnader för asylmottagandet lokalt nu över av kommunerna efter statens initiala stöd. Hur illa är det med kommunernas ekonomier egentligen och finns det ett värde att singla ut kostnaderna för asylmottagandet lokalt? fPlus har pratat med SKL:s ordförande Anders Knape som menar att även om regeringen skulle fördubbla den föreslagna resurstillökningen till kommunerna så skulle det inte räcka. ”Staten behöver förstå att vi befinner oss i en helt ny situation där gamla sanningar inte gäller längre”.

Regeringen bör försöka förhandla om en del av det man gick med på när det gäller arbetsmarknadspolitiken i januariöverenskommelsen med C och L. Det säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson i SVT:s Agenda.

– I vissa delar måste man det. Synen på Arbetsförmedlingen och att inget ska vara drivet av staten har visat sig inte funka, säger Thorwaldsson.

Han är också kritisk mot det han kallar ”den nya regeringens förmåga att tillföra resurser till Arbetsförmedlingen”, som han menar har lett till att Sverige i dag har det lägsta antalet utbildningsplatser sedan 50-talet.

Regeringen är överens med C och L om att höja anslagen till Arbetsförmedlingen i nästa veckas höstbudget, erfar DI.

Höjningen uppges vara del av ett arbetsmarknadspaket som Centerpartiet ska presentera på måndagen. Enligt DI handlar det bland annat om ett tillskott på 193 miljoner kronor som ska gå till upphandling av jobbmatchning från privata aktörer. Beloppet kommer sedan att öka stegvis till 348 miljoner år 2021 och 427 miljoner år 2022.

–Det rör sig totalt om tiotusentals insatser för de arbetslösa, säger Martin Ådahl, Centerpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson.

Den nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) fick frågan om DI:s uppgifter i Agenda på söndagskvällen, men ville då inte ge någon kommentar.

– Vi återkommer med besked om några dagar, sa hon.

Barns skärmtid och svenska myndigheters framtid lyfts på dagens ledarsidor. Skärmtid är mer nytta än problem, men det är bekymmersamt att unga läser allt mindre, tycker Södermanlands Nyheters Olof Jonmyren, efter att han läst Statens medieråd nya rapport om ungas internetanvändning. Borås Tidning är inne på samma spår, och skriver att böcker är bättre än skärmar.

”Utbildning efter utbildning larmar om studenter som vare sig kan skriva eller uttrycka sig på korrekt svenska”, skriver BT.

Socialdemokratiska ledarsidor fokuserar på framtiden för svenska myndigheter. Försäkringskassan fattar godtyckliga beslut, tycker Aftonbladets Eva Franchell.

”Det låter som en skräckfilm eller kanske gamla Sovjet. Sjuka människor ställs på bar backe utan någon som helst förklaring”, skriver hon.

Tord Andersson på Arbetarbladet fokuserar på hur arbetsförmedlingen ”raseras” och att arbetslösa på små orter drabbas hårdast.

”Frågan är vem som ska hjälpa arbetslösa på små orter som nu mister sina arbetsförmedlingskontor”, skriver han.

Förslaget att kommunerna ska få möjlighet att förmedla jobb till arbetssökande är feltänkt. En kommunalisering av arbetsmarknadspolitiken skulle skapa större skillnader mellan olika landsdelar, skriver fyra företrädare för arbetsgivarorganisationen Almega i en debattartikel i Norran.

”Redan i dag har fristående jobb- och utbildningsförmedlare etablerat sig i Sveriges alla län. Oron är därför obefogad att det ska finnas kommuner som saknar fristående jobbförmedlare efter reformeringen av Arbetsförmedlingen”, skriver debattörerna.

De framhåller att det behövs en ersättningsmodell som gör att ännu fler fristående jobbförmedlare etablerar sig i glesbygd, en sorts glesbygdspeng, likt den som finns i Australien.

”Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) borde i budgeten för 2020 ge fler arbetssökande möjlighet att delta i insatser från fristående jobb- och utbildningsförmedlare”, skriver Andreas Åström, Patrik Eidfelt, Fredric Skälstad och Jenny Moberg på Almega.

Att arbetslösheten ökar för andra månaden i rad hänger samman med en avmattning av ekonomin. Det säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

– Arbetslösa som har svårare att få fäste på arbetsmarknaden är de som drabbas först av en konjunkturavmattning, säger hon.

Enligt myndighetens statistik varslades 1 800 personer om uppsägning i augusti, lägre än genomsnittet på 3 800 per månad det senaste året.

För andra månaden i rad ökar arbetslösheten, visar ny statistik från Arbetsförmedlingen. Månadsstatistiken visar också ett annat trendbrott, som SR Ekot skriver om. För första gången på länge är fler kvinnor än män arbetslösa.

– Det handlar huvudsakligen om kvinnor födda utanför Sverige och utanför Europa. Många av dem kom under 2015–2016, men det är naturligtvis också en grupp som har varit här längre, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

Sundén säger att en orsak till att kvinnorna har gått om männen i arbetslöshetsstatistiken är att Arbetsförmedlingen kan anvisa färre till så kallade extratjänster.

Fackförbundet ST, som företräder anställda på Arbetsförmedlingen, listar sina krav på nya arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S) i en debattartikel i tidningen Arbetsvärlden. Bland annat vill de att beslutet om att lägga ned 130 kontor ses över och att reformeringen av Arbetsförmedlingen ska ske i en human takt.

”Som det är nu är det kaos på landets förmedlingar på grund av det gigantiska varslet”, skriver Fredrik Andersson, fackförbundet ST:s ordförande inom Arbetsförmedlingen.