Flera svenska politiker hyllar den amerikanska HD-domaren Ruth Bader Ginsburg efter hennes död. ”En god vän till Sverige” har dött, skriver utrikesminister Ann Linde (S) på Twitter.

”Jag har den djupaste respekten och den högsta beundran för Ruth Bader Ginsburgs gärning”, skriver hon.

Hon får medhåll från flera andra.

”En föregångare och pionjär. Hon har varit en stor inspiration för mig och för många andra kvinnor under juristutbildningen”, skriver Centerledaren Annie Lööf.

Även MP:s språkrörskandidat Janine Alm Ericson hyllar den liberala domaren.

”Vi har förlorat en oerhört viktig feministisk röst precis när kampen om kvinnors rättigheter hårdnar”, skriver hon.

Vänsterns riksdagsledamot Hanna Gunnarsson var också snabbt ute med en kommentar.

”Så sorgligt, vilken hjälte hon var”, skriver hon.

Nästa år kommer arbetsgivaravgiften för unga att sänkas med nio miljarder kronor, skriver Dagens Nyheter.

– Det här handlar om människors framtidsutsikter. Att som ung människa möta vuxenlivet som arbetslös får förödande konsekvenser, säger Centerns partiledare Annie Lööf.

Sänkningen kommer att vara tillfällig och kosta sammanlagt 18 miljarder under två år. Enligt Lööf ska sänkningen ge Sverige en ekonomisk nystart och en rivstart för de branscher som har det tuffast.

Förhandlingarna om arbetsrätten är inne på slutspurten men striden kan leda till Stefan Löfvens fall, skriver SvD.

Förhandlingsgrupperna från LO, PTK och Svenskt Näringsliv har träffats kontinuerligt varje vecka sedan diskussionerna om Lagen om anställningsskydd, las, återupptogs den 18 augusti. Förhandlingarna beskrivs som ”svåra och tuffa” och både fack och arbetsgivare vill undvika lagstiftning för att rädda den svenska modellen från politiska ingripanden. Men då krävs det en uppgörelse, skriver SvD.

Frågan är politiskt laddad. Statsminister Stefan Löfven är hårt bunden av sina utfästelser till C och L. Ett alternativ är att Socialdemokraterna överger januariavtalet och tar konsekvenserna. Om Stefan Löfven ska tvingas bort som statsminister måste en majoritet i riksdagen vara beredd att släppa fram en moderatledd regering med Ulf Kristersson som statsminister.

Ett annat alternativ är att regeringen går vidare enligt uppgörelsen i januariavtalet och försöker driva igenom utredningsförslagen i riksdagen. I det läget hotar Vänsterpartiet med en misstroendeförklaring. För att fälla regeringen krävs stöd av partierna utanför januariavtalet: M, KD och SD, skriver SvD.

Regeringen, Centerpartiet och Liberalerna är eniga om ett nytt grönt avdrag för att stimulera hushållens investeringar i solceller och laddstolpar, rapporterar SR Ekot.

Avdraget är av samma modell som rot- och rutavdraget. Totalt avsätts 200 miljoner kronor per år till satsningen.

– Genom den här nya rut-modellen så kommer det att bli både enklare och mer tillgängligt att använda sig av detta, säger C-ledaren Annie Lööf till Ekot.

Bristande överskådlighet är ett djupgående problem i det svenska skattesystemet. Sänkningarna som Nyamko Sabuni och Annie Lööf presenterat löser inte problemet, skriver Tobias Wikström på Di:s ledarsida.

Jobbskatteavdraget, en betydande skattesänkning, kommer betalas ut som en klumpsumma först 2022, löd beskedet på presskonferensen. Detta signalerar knappast att det ska löna sig mer att arbeta än att inte göra det, och den arbetslinje som C och L värnar om skjuts åt sidan, menar debattören.

Vad som tydligt framgår av skatteförslagen är att budgetförhandlingarna drabbats av koalitionsdilemmat, när alla partier vill få sitt.

”Hur kan två borgerliga partier gå med på en skattesänkning som betalas ut inför midsommar 2022, ett valår? Hur kan de tro att någon annan än Socialdemokraterna ska kunna dra nytta av en sådan väljarmuta? Det är ett unikt dåligt hantverk av C och L”, avslutar Tobias Wikström.

Miljardsatsningen som Annie Lööf och Stefan Löfven gör på kommunerna döljer inte det faktum att utan idéer om rätt reformer kan pengarna göra mer ont än gott, skriver Maria Rankka på SvD:s ledarsida.

Under presentationen från regeringen och samarbetspartierna fördelades miljarderna mellan bland annat annat på äldreomsorgslyft, permanenta statsbidragshöjningar i flera steg och stöd för coronavård. Men inga praktiska lösningar lades fram, menar debattören, som pekar på att ytterligare slöseri av statsmedel kan vara förestående. Enbart höjda anslag kommer inte lösa problemen.

”Regionerna kommer inte att klara av uppgiften att korta köerna om de inte på allvar, med eller utan hjälp från staten, börjar ta itu med de strukturella problem som vården har och som handlar mer om ledarskap, organisation och produktivitet än brist på pengar”, skriver Maria Rankka.

Inkomstskatterna sänks med drygt 13 miljarder kronor i höstbudgeten. Beslutet har fattats efter en uppgörelse mellan regeringen, C och L. Det meddelar Annie Lööf (C) och Nyamko Sabuni (L) på en pressträff.

Regeringen föreslår ett stöd på 3,5 miljarder kronor till enskilda firmor som drabbats av coronakrisen, säger C-ledaren Annie Lööf till TT.

Under 2021 väntas ytterligare 1,5 miljarder kronor i extra stöd till de enskilda näringsidkarna.

Det föreslagna stödet innebär, enligt ett pressmeddelande från Näringsdepartementet, stora likheter med omställningsstödet men riktar sig specifikt till enskilda näringsidkare. Företagarna kan få ersättning med upp till 75 procent av omsättningstappet och kommer att vara uppdelat i tre stödperioder: mars – april 2020, maj 2020 och juni – juli 2020.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

C-ledaren Annie Lööf säger till TT att det ”dröjt alldeles för länge” innan miljardstödet riktat mot enskilda firmor kommit på plats. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna.

– Det är en rättvisefråga och för att de här företagen ska ha en chans att överleva krisen, säger hon.

Stödet uppskattas totalt bli fem miljarder kronor men Lööf öppnar för att mer kan läggas ut om det skulle behövas.

– Det är inte så att det är först till kvarn. De företag som har så här stora tapp kommer att få stöd, säger hon.

Målsättningen är att lagstiftningen ska vara på plats i mitten av oktober och att man ska kunna få den här utbetalningen under hösten.

Coronapandemin har blottlagt brister i välfärden och nu krävs större satsningar inom äldreomsorgen. Det sa Liberalernas gruppledare Johan Pehrson, som deltog i partiledardebatten i stället för Nyamko Sabuni, under sitt anförande i riksdagen.

Förutom de åtta miljarder som öronmärks i höstens budget vill partiet bland annat att det ska vara möjligt att anställda läkare i äldreomsorgen.

Därefter var det Isabella Lövins tur. MP-språkröret fokuserade på omställningen för företag. Hon menar att det är viktigt att föra en långsiktig klimatpolitik på området, och inte sådana ”ogenomtänkta lappkast” som när M och KD lämnade energiöverenskommelsen.

Eftersom inga andra partier ville svara på anförandena avslutade talman Andreas Norlén dagens partiledardebatt.