Greta Thunbergs miljörörelse Fridays for future har tagit fram en app för klimatstrejkande elever och föräldrar. Via appen förklaras barnets frånvaro i ett mejl till skolan samtidigt som en kopia skickas till miljöminister Isabella Lövin (MP) och utbildningsminister Anna Ekström (S).

Greta Thunberg själv har tagit ett sabbatsår från skolan och befinner sig just nu i New York, där hon bland annat ska delta vid klimattoppmötet i staden den 23 september. Hon ska också delta vid en global klimatmanifestation i staden på fredag där en skolstrejk ingår.

Höjda kunskaper, stärkt jämlikhet och fler lärare – det är regeringens fokus inom skolområdet i höstbudgeten. Det meddelade utbildningsminister Anna Ekström (S) på en pressträff om regeringens nya skolsatsningar.

– Grunden för det starka samhället läggs i skolan och alla barn och ungdomar som växer upp i Sverige ska mötas av lärare som ställer höga förväntningar på dem, sa Ekström under pressträffen.

De nya satsningarna innebär bland annat fler lärarassistenter i skolan, nya betyg i gymnasiet och ett utökat likvärdighetsbidrag, skriver Expressen. Flera av satsningarna har regeringen berättat om tidigare under hösten.

Enligt utbildningsministern är det i dag 31 000 fler anställda i den svenska skolan jämfört med när regeringen tillträdde 2014. Under pressträffen hänvisade hon till undersökningar som visar att både läraryrkets attraktivitet och skolresultaten har stärkts under de senaste åren.

– Den här goda utvecklingen måste vi hålla i.

Men Ekström pekade också ut brister som hon ser i skolan, som ökande klyftor mellan eleverna och en allt mer akut lärarbrist.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) är inte glad över miljonregnet för skolkoncernerna Academedia och Internationella Engelska Skolan (IES). Till TT säger hon att det är ”provocerande”.

– Våra gemensamma resurser som skulle kunna gå till fler lärare, bättre lärarlöner och mer undervisning blir i stället till vinster, säger Ekström.

Academedia kvartalsrapporterade i torsdags och visade då en vinst på 204 miljoner kronor. Styrelsen föreslog en utdelning till aktieägarna på 131 miljoner kronor. För IES landade vinsten på 71 miljoner kronor, där föreslår styrelsen en utdelning på 46,5 miljoner.

Regeringen kommer inte att utreda ett slöjförbud i skolan, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) till Dagens Nyheter. Hon vill inte att någon kvinna ska tvingas sätta på sig en slöja och vill inte att skolan ska medverka till sådana påtryckningar.

– Men religionsfriheten är oerhört viktig i Sverige, och det är ett väldigt stort steg att tvinga kvinnor som vill ha slöja att ta av den, säger Ekström till DN.

Moderaternas partistyrelse ställde sig förra veckan bakom en statlig utredning om ett förbud.

Efter omfattande kritik ska nu Barn- och elevombudets (BEO) funktion granskas, skriver DN.

Kritiker har hävdat att myndigheten driver skadeståndsärenden så hårt att lärare inte längre vågar ingripa mot bråkiga elever. I ett aktuellt fall har BEO drivit ett ärende till Högsta domstolen, trots att både tingsrätt och hovrätt konstaterat att läraren bara gjort sitt jobb.

– Våra lärare ska inte vara rädda att ingripa när det behövs, och lärare som följer lagar och förordningar ska ha skolledningens stöd, säger utbildningsminister Anna Ekström (S).

Flera förskolor vill få lov att göra undantag från den reviderade läroplanen för förskolan som säger att barn ska utveckla sin digitala kompetens. Men utbildningsminister Anna Ekström (S) tycker inte att det är rimligt eftersom skollagen gäller alla, rapporterar TT.

Enligt ett argument som Riksföreningen Waldorfförskolornas samråd fört fram bör det vara upp till föräldrarna att själva välja om deras barn ska få använda digital teknik i förskolan eller inte.

”Föräldrars oro ska självklart tas på allvar, men det är läroplanen och inte föräldrars önskemål som styr vad barnen ska lära sig”, skriver Ekström i ett mejl till nyhetsbyrån och påpekar att barn även i fortsättningen ska röra på sig och träna sociala färdigheter i förskolan.

Det så kallade likvärdighetsbidraget, statsbidraget som Skolverket delar ut för att minska klyftor mellan skolor riskerar få motsatt effekt, uppger Skolverket i en rapport till regeringen, enligt DN.

I juni fick sju skolhuvudmän betala tillbaka 24 miljoner till staten eftersom de inte uppfyllde villkoren.

– Det skulle kunna få en dubbel effekt, där kommuner och enskilda som redan har svårt att satsa pengar på skolan, inte kan få del av det här statsbidraget, som är ganska stort, säger Andreas Spång, Skolverkets enhetschef för statsbidrag, till tidningen.

Utbildningsminister Anna Ekström (S) säger till DN att regeringen tar rapporten på allvar och kommer gå igenom den noga för att se hur frågan kan hanteras.

Universitetsläraren Bent Christensen säger till DN att han välkomnar regeringens besked om att kursplaner och betygskriterier görs om så att de blir mer tydliga.

På universitet och högskolor har man i dag problem med att studenter inte har med sig grundläggande kunskaper från gymnasiet. Christensen hoppas att det nya systemet gör studenterna bättre förberedda.

– Jag upplever att vi gör mycket jobb just för att inte anpassa nivån och för att hantera bristerna i deras förkunskaper, säger Christensen som arbetar som lektor i ekologi och programansvarig för biologi och geovetenskap vid Umeå universitet.

Syftet med reformen av betygssystemet är att kraven ska bli enklare att förstå, säger utbildningsminister Anna Ekström (S) i P1-morgon.

En av förändringarna som görs är att långa och svårbegripliga beskrivningar av kriterierna nu kortas och ändras. Anna Ekström ser ingen risk med att kunskapskraven därmed sänks.

Åsa Fahlén som är förbundsordförande för Lärarnas riksförbund är positiv till reformen. Hon menar att dagens svårtolkade kunskapskrav har försvårat arbetet för lärarna.

Regeringen är överens med Centerpartiet och Liberalerna om att genomföra en reform som ska revidera kurs- och ämnesplanerna för grundskolan. Det säger utbildningsministern Anna Ekström (S) till DN.

Framför allt är det betygskriterierna som kommer att göras om för att det ska bli lättare att förstå vad som behövs för ett visst betyg.

– Vi sänker inte kraven, men det ska bli betydligt lättare att förstå vad eleverna behöver kunna för att få ett visst betyg, säger Ekström.

Hon säger vidare att faktakunskap kommer lyftas fram i kriterierna för de lägre årskurserna och analysförmågan blir viktigare ju äldre eleven blir.