Anna Breman, vice riksbankschef, motsätter sig minusränta i coronakrisen. Det säger hon i en intervju med DN.

Hon menar bland annat att kronan kan försvagas, vilket skulle kunna drabba den redan pressade detaljhandeln samt att stimulanseffekten, som man brukar räkna med kan gynna exportföretagen skulle kunna utebli då problemen beror på smittskyddsrestriktioner.

– Om vi har en kris, vi inför en negativ styrränta igen och bankerna skulle sätta en negativ ränta på vanliga sparkonton, hur skulle det slå mot hushållen i det här pressade läget? Det är en sådan sak som vi måste tänka på, säger hon till DN.

Räntan kan sänkas till under noll igen. Det utspelet gjort vice riksbankschef Anna Breman på tisdagen, skriver SvD.

– Vi kan sänka räntan till negativt igen. Det är viktigt att inte noll ses som en nedre gräns för reporäntan, sa hon vid ett tal i Stockholm.

Riksbanken beslutade nyligen att räntan ska vara oförändrad på noll procent efter att ha höjt den i december. Sedan dess har coronaviruset spridits över världen.

Anna Breman påpekade i sitt tal att banken har ammunition att stötta svensk ekonomi vid en kris som att bredda sina obligationsköp till kommun-, företags-, och bostadsobligationer, skriver SvD.

”Det är svårt att genomföra en skattereform på det sätt som är långsiktigt bäst, eftersom det på kort sikt finns grupper som får det sämre. Men om överskottsmålet byts mot underskott samtidigt så finns tiotals miljarder mer att fördela”, skriver Andreas Bergström från tankesmedjan Fores i en debattartikel i SvD.

Finansminister Magdalena Andersson vill slopa överskottsmålet och istället införa ett balansmål, vilket innebär att budgeten behöver vara i balans, i stället för att som idag ha en viss summa pengar över. Andreas Bergström menar att Sverige dag har en mycket trygg ekonomisk situation och att staten inte behöver spara mer.

”När skulden nu är på väg att bli för låg och tillgångarna är mycket stora, finns ett utrymme för underskott under överskådlig tid. Underskottet kunde i dagsläget ligga mellan 50 och 100 miljarder kronor per år. Ett balansmål, som Magdalena Andersson föreslår, är inte en tillräcklig reform”, skriver Andreas Bergström i SvD.

Swedbanks chefekonom Anna Breman föreslås till ny riksbanksledamot efter Kerstin af Jochnick. Det framgår av ett pressmeddelande.

”Anna Breman har bred och djup erfarenhet från både den finansiella sektorn och den akademiska världen, såväl i Sverige som internationellt”, säger riksbanksfullmäktiges ordförande Susanne Eberstein och vice ordförande Michael Lundholm i en gemensam kommentar.

Breman kommer närmast från en anställning som chefekonom och chef för makroanalys på Swedbank och efterträder Kerstin af Jochnick, som lämnade Riksbanken i oktober 2019 för att arbeta på ECB.

Riksbankens fullmäktige har även beslutat att utse Cecilia Skingsley till förste vice riksbankschef.

Många makroanalytiker har varit väldigt tveksamma till att Riksbanken faktiskt ska höja reporäntan vid årsskiftet. Men signalerna i förmiddagens besked var ”superstarka” – Riksbanken kommer att göra slut på minusräntan och ta upp den till noll, skriver Swedbanks prognoschef Andreas Wallström i en kommentar.

”Ingves har bestämt sig, vi ska bort från negativ ränta och ha noll procent för ’all oändlighet’”, skriver kollegan och seniorekonomen Cathrine Danin.

Swedbanks bedömning framåt är nu densamma som Riksbankens, att räntan förblir noll åtminstone fram till 2022. Chefsekonomen Anna Breman noterar att Riksbanken skriver i beskedet att ett permanent tillstånd av minusräntor kan förändra aktörers beteende och leda till negativa effekter. Hon ser det som en intressant förklaring till varför Riksbanken så gärna vill få upp räntan på noll.

”Efter decemberhöjningen är räntebanan ’död som en zombie’ i tre år på noll procent. Slutsats: Räkna inte med Riksbanken när konjunkturen viker”, skriver SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

De stora reformerna lyser med sin frånvaro i regeringens höstbudget. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

– Det är många små reformer och få stora och framför allt inget som tydligt motverkar den nedgång Sverige så tydligt är på väg in i, säger hon till TT.

Michael Grahn, chefsekonom på Danske Bank är precis som Breman kritisk till frånvaron av större reformer. Han varnar samtidigt för effekterna av en djupare inbromsning än vad regeringen målar upp i budgetprognosen.

Andreas Bergh, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, skriver i ett uttalande att stora skillnader i beskattning av arbetsinkomster och kapitalinkomster kvarstår trots värnskattens avskaffande.

– Skillnaden gör att det lönar sig att på olika sätt skatteplanera för att omvandla löner till kapitalinkomster. Detta är det större problemet som måste hanteras.

Regeringen och samarbetspartierna har hittills gjort upp om cirka 6 av de totalt 15 miljarder kronor som utlovats i höjda miljöskatter som en del av januariavtalet. Men de reformer som presenterats möts av kritik, skriver DI.

Nordeas chefekonom Annika Winsth tycker inte att klimatåtgärderna är tillräckligt bra eller långtgående. Hon beskyller regeringen för att ägna sig åt symbolpolitik och lyfter fram skatten på plastpåsar som exempel.

– Det blir lite populistiskt, säger Winsth som menar att en ordentligt hög skatt på kol skulle göra skillnad på riktigt.

Även Swedbanks chefsekonom Anna Breman är kritisk och menar att Sverige riskerar att missa de långsiktiga klimatmålen. I ett pressmeddelande säger hon att regeringen behöver göra betydligt mer för att driva på klimatomställningen.

Swedbanks chefsekonom Anna Breman anser att finansminister Magdalena Andersson (S) är för optimistisk i sin syn på svensk ekonomis utveckling. I ett tal i Harpsund tidigare på torsdagen sa finansministern att medvinden i svensk ekonomi ”mojnat något”. Men när Breman sträcker upp fingret i luften blåser det åt ett annat håll, säger hon till TT.

– Jag skulle nog säga att det är tydlig motvind.

Magdalena Andersson meddelade tidigare på torsdagen att regeringen skruvar ner sin BNP-prognos för i år och nästa år och att hon ser ett reformutrymme på 25 miljarder kronor år 2020. Enligt Anna Breman är det alldeles för lite – det handlar snarare om 50–70 miljarder, menar hon.

– Vi har en mycket stark grund att stå på i Sverige och nu är rätt läge att utnyttja den styrkan, säger hon till TT.

Att USA:s president Donald Trump backar i handelskriget med Kina genom att skjuta upp tullar på en rad olika varor till december, är en klen tröst i handelskonflikten. Det menar Anna Breman, chefsekonom på Swedbank.

Hon menar att vi behöver backa betydligt mer för att marknader och företag ska känna att de vågar vara optimistiska igen om framtiden, skriver TT.

Vidare säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB att det finns en naivitet kring hur handelskonflikten ska kunna lösas och hänvisar till att liknande handelsamtal har tagit uppemot sju-åtta år innan det har nåtts en överenskommelse.

– Det vi kan hoppas på är ett delavtal, att man tar några steg på vägen i att nå enighet, säger han.

Framöver kan vi räkna med fortsatta bakslag i och med att handelskonflikten speglar en större konflikt, teknikkampenn om vem ska leda den fjärde industriella revolutionen.

Fyra års negativ ränta har gjort minusräntan är det nya normala. Men det finns problem med den utvecklingen. Det menar Annika Winsth, chefekonom på Nordea i en intervju med TT och pekar på att Riksbankens penningpolitik lett till osäkerhet om kronkursen. Och osäkerhet är inte bra i näringslivet eftersom det hämmar viljan till investeringar samtidigt som importtunga företag blöder ekonomiskt av den svaga kronan.

Det är en analys som får stöd av Anna Breman, chefekonom på Swedbank som ser risken för att den låga kronkursen gör svenska företag billiga och därmed lätta mål för ett uppköp.

– Vi ska välkomna utländska direktinvesteringar. Men det finns samtidigt en stor risk för att viktiga svenska företag hamnar i utlandet, säger hon till TT.

Ingen av de två ekonomerna tror på en räntehöjning under året.