Bevaka
Anders Haskels aktier

Anders Haskels aktier

Stabila bankaktierna för utdelningsjägare

På måndagen kom nyheten att Svenska Handelsbankens styrelse utsett Carina Åkerström till ny vd i banken. Hon är en långvägare med mer än 30 års erfarenhet inom Handelsbanken som nu ställs inför utmaningen att återvinna marknadens förtroende för bankens affärsmodell och den sargade aktien.

Kursen står just nu 5 procent lägre än för fem år sedan, vilket ger Handelsbanken en föga smickrande sistaplats vid en jämförelse mellan de fyra stora bankaktierna på Stockholmsbörsen. Den enda som ligger i närheten av en lika svag utveckling är Nordea.

Inte heller aktieägarna i SEB och Swedbank kan känna sig nöjda. De båda aktierna står visserligen 12 respektive 18 procent jämfört med februari 2014 men det är ändå rejält sämre än index som under samma period stigit 36 procent.

Tittar vi på kortare tidsperioder syns en liknande bild. I ett läge där hela haft det tufft på börsen är det den tidigare så hyllade Handelsbanken som underpresterat mest i konkurrens med likaledes ifrågasatta Nordea.

Det finns gott om förklaringar till bankaktiernas svaga utveckling. I både Handelsbanken och Nordea spelar interna problem stor roll. Tittar vi på hela sektorn har räntenettot pressats av låga räntor. Riksbankens minusränta får bland annat till följd att det blir svårare för bankerna att tjäna pengar på inlåningen när räntan på kundernas konton ligger kvar på noll. Å andra sidan har bankerna i ett sjunkande ränteläge varit duktiga på att höja vinstmarginalen på sin växande utlåning till kunder med bostadslån.

Det går också att måla upp hot från diverse uppstickare som med hjälp av ny teknik och andra affärsmodeller försöker utmana bankerna. Men hittills har det inte kommit fram någon aktör som i grunden hotar de traditionella aktörerna, i alla fall inte på kort sikt.

Förmodligen kommer bankerna att fortsätta leverera höga vinster under flera år framöver. Det kommer samtidigt att vara svårt för dem att växa. Kostnadsjakt och it-investeringar som leder till effektiviseringar fortsätter därför spela en betydande roll för att hålla uppe lönsamheten.

Med detta framtidsscenario är det knappast troligt att bankaktierna blir några kursraketer, möjligen med undantag för de kortare kursryck som förr eller senare alltid inträffar.

Det är i stället utdelningen som gör bankaktierna intressanta, med reservation för att de penningtvättsmisstankar som riktas mot Swedbank kan komma att pressa aktien ytterligare. Direktavkastningen, det vill säga utdelningen i förhållande till aktuell börskurs, ligger i intervallet 5,3-8,4 procent. Lägst ligger Handelsbanken medan Nordea erbjuder högst avkastning. Däremellan hittar vi SEB med 6,1 procent (6,6 procent om årets extrautdelning på 50 öre räknas in) och Swedbank med 6,8 procent.

Det är enligt min mening dessutom de båda mittenalternativen som är mest intressanta. Frågetecken kring Handelsbankens strategi riskerar att fortsätta tynga aktien i en sådan utsträckning att det blir svårt att få kompensation för den lägre direktavkastningen genom en bättre kursutveckling.

Nordea erbjuder den bästa chansen, men risknivån är också som jag upplever det högre än i de andra bankaktierna. Aktivistfonden Cevians aktieköp kan bidra till att få bättre fart på banken. Nordea står dessutom inför ett ordförandeskifte och kanske också ett vd-byte inom något år. Samtidigt är lönsamheten sämre än hos konkurrenterna och det är svårt att se någon snabb lösning för att lyfta siffrorna.

För den som är ute efter hög och stabil utdelning, helst under flera år framöver, känns därför SEB som det mest förutsägbara och därmed också stabilaste alternativet just nu.

19 feb
Anders Haskels aktier

fPlus nya krönikör: Aktien som står säker i börsturbulensen

På nytt har vi ett läge där börsen präglas av ökad osäkerhet. Som så ofta tidigare utlöses kursfallen av en kombination av olika orsaker. Risken för en inbromsning i ekonomin anses ha ökat och många företagsledare uttrycker sig mer försiktigt om framtiden än de gjort tidigare. Samtidigt är räntan på väg uppåt, framför allt i USA.

Hotet från ett handelskrig kastar marknaden mellan hopp och förtvivlan. Till detta kan nämnas sådant som osäkerhet kring brexitprocessen och Italiens budgetunderskott.

Det finns alltid ett stort inslag av psykologi i samband med nedgångar på börsen. Rädsla tar överhanden och leder till försäljningar som vi inte skulle ha gjort i ett ljusare klimat.

Ska jag sälja är kanske den vanligaste frågan jag får i detta läge. Standardsvaret är nej förutsatt att aktierna är tänkta att ägas under lång tid samt att personen som frågar inte mår dåligt av att se kurserna på sina aktier falla på kort sikt. Ett av mina viktigaste argument bakom strategin att behålla är att det för de flesta kommer att innebära en stor utmaning att lyckas med konsten att köpa tillbaka aktierna i ett mer gynnsamt kursläge.

Sedan gäller det naturligtvis att äga rätt aktier och som jag ser det bör basen i portföljen består av företag med något så när förutsägbara framtidsutsikter på åtminstone 4-5 års sikt. Att äga rätt kvalitetsföretag blir än mer viktigt under turbulenta tider.

Investmentföretaget Investor har historiskt sett varit en av de absolut bästa basinvesteringarna i en svensk aktieportfölj och kommer med hög sannolikhet att så vara även i framtiden.

Det spelar i stort sett ingen roll hur långt bakåt i tiden vi tittar. Alla som har ägt Investor-aktien sedan början av 2017 eller längre och även de flesta som inhandlat aktien i år har en avkastning som slår börsens genomsnittsaktie.

Med en kärna bestående av företag som hör till de ledande inom sina respektive områden ser förutsättningarna mycket bra ut även framöver.

Drygt 70 procent av tillgångarna finns inom den grupp som Investor benämner Noterade Kärninvesteringar. De tre största innehaven som i tur och ordning är Atlas Copco, ABB och SEB svarar i sin tur för en tredjedel av de totala tillgångarnas värde. För att en långsiktig investering i Investor ska bli framgångsrik är det nästan nödvändigt att dessa tre innehav får en i alla fall hyfsad utveckling.

Det samma gäller onoterade Mölnlycke, verksamt inom sårvård och engångsprodukter vid operation. Baserat på Investors bedömning av marknadsvärdet väger Mölnlycke tyngst i portföljen av samtliga innehav inklusive de noterade bolagen.

Även om relativt få innehav har stor påverkan på Investoraktiens framtida värdeutveckling är det naturligtvis viktigt hur portföljen totalt sett utvecklas. Bland de onoterade innehaven finns vid sidan om Mölnlycke ytterligare några bolag, däribland rullstolsföretaget Permobil, som nått en storlek där fortsatta framgångar får ett tydligt genomslag på substanstillväxten.

Av betydelse är också Investors investeringar i riskkapitalbolaget EQT:s olika fonder som under lång tid gett ett rejält kassaflöde tillbaka till Investors aktieägare.

Aktien har som jag varit inne på under lång tid levererat en avkastning som slår de flesta aktieinvesterares avkastningskrav. Den långsiktiga stabiliteten i Investor speglas dessutom av utdelningen som höjts varje år sedan 2009 då den var oförändrad jämfört med finanskrisåret 2008.

Vid aktuell kurs strax under 400 kronor handlas aktien till en rabatt närmare 25 procent i förhållande till substansvärdet. Även om det kommer att finnas kvar en rabatt är aktien långsiktigt attraktiv på nuvarande nivå.

6 nov 2018