Bevaka
Anders Haskels aktier

Anders Haskels aktier

fPlus aktieanalytiker: Så hanterar du börsfallet

Då var det dags igen för börsen att skaka till. Sedan toppen i slutet av april har börsen backat nästan 10 procent. Fallet ska samtidigt ses i perspektivet att kurserna står ungefär lika mycket högre jämfört med vid årsskiftet. Dessutom har en stor del av årets utdelningar kommit in på aktieägarnas konton.

Nedgångar runt 10 procent är dessutom inte särskilt ovanliga. Fall i den storleksordningen har historiskt nästan alltid inträffat minst en gång per år. Ändå sprider sig oron snabbt bland både små och stora placerare när börsen faller. Ofta känner vi oss helt oförberedda på en nedgång eftersom läget bara någon dag tidigare känts helt stabilt.

Huvudförklaringen den här gången är Donald Trumps upptrappade handelskrig. Nu handlar det heller inte bara om i första hand Kina där det i någon mån är motiverat med tuffa tag för att stävja kinesernas i vissa lägen osunda konkurrensmetoder. I stället går den amerikanska presidenten ut i ett flerfrontskrig med såväl Mexico som Europa inblandat.

Risken har därmed ökat att handelskriget kommer att få tydligt negativa effekter på den ekonomiska tillväxten vilket kommer att spilla över på företagsvinsterna och därför är det heller inte särskilt underligt att börsen. Enbart en ökad osäkerhet leder dessutom till att investerare höjer sina riskpremier. Vi som agerar på börsen vill helt enkelt ha mer betalt för att ta den risk som det innebär att äga aktier.

Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ

Oron förstärks dessutom av en klassisk signal som ofta förebådat en recession. Det handlar om en så kallat inverterad räntekurva i USA, det vill säga att de långa räntorna är lägre än korträntorna. Även i Europa har en del räntor rört sig till nästan osannolikt låga nivåer, vilket tydligt signalerar att allt inte står rätt till i ekonomin. Den tyska tioåriga statsobligationsränta har fallit till en ny bottennivå där räntan är negativ. I Sverige har också ”tioåringen” fallit rejält senaste tiden.

Historiskt finns det en hel del exempel på att räntemarknaden varit bättre än aktiemarknaden på att förutse sämre tider. En given tolkning av de extremlåga statsobligationsräntorna är alltså att en tydlig konjunkturavmattning är på väg.

En given följdfråga är om det därför är dags att sälja sina aktier. Mitt svar är att det bästa för de flesta är att stanna kvar på börsen, möjligen med den reservationen att det ofta är klokt att sälja av lite grann för att den vägen få fram likvida medel och skapa en ökad handlingsfrihet inför de köptillfällen som uppstår förre eller senare. Den som säljer allt hamnar tyvärr lätt i en situation där börsen hinner stiga en hel del innan pengarna på nytt är investerade i marknaden.

En annan fråga som brukar dyka upp är vilka ”skyddade hamnar” som kan finnas, det vill säga placeringsalternativ som kan komma att klara sig bra i ett läge där det mesta faller. Svaret även här är att det förmodligen är bättre att försöka rida ut stormen på aktiemarknaden än att jaga något lönsamt alternativ som kanske inte ens existerar.

Sedan finns det alltid aktier som går mot strömmen, men även att hitta dessa innebär en stor utmaning. Klassiska alternativ är konjunkturokänsliga dagligvaror eller läkemedel, det vill säga produkter som alltid efterfrågas oavsett konjunktur.

Spelbranschen kan också vara ett alternativ men vid sidan om eventuella etiska betänkligheter präglas branschen just nu av en intensiv konkurrens som pressar aktiekurserna.

Mitt ganska tråkiga men på lång sikt bästa tips är därför att anamma de klassiska råden att ha en spridning mellan olika bolag och branscher i portföljen, hålla koll på riskerna samt veta vad det är du investerar i. Warren Buffetts klassiska råd att vara girig när andra är rädda och rädd när andra är giriga är inte heller så dumt.

5 jun
Anders Haskels aktier

Här är aktierna med stabil tillväxt och bra utdelning

Årsstämmorna drar igång på allvar den här veckan och därmed har också startskottet gått för årets utdelningssäsong. Traditionellt betalas utdelningen ut till de aktieägare som köpt aktien senast på stämmodagen även om det har blivit vanligare att bolagen delar upp pengarna på mer än ett utbetalningstillfälle under året. Ett exempel på det senare är Hennes&Mauritz där aktieägarna får vänta på nästan hälften av utdelningen fram till november.

En kortsiktig jakt på utdelningar som går ut på att köpa före stämman och sälja strax efter är sällan meningsfull. Teoretiskt ska ju kursen falla med samma belopp som utdelningen efter att den avskiljts.

Att huvudsakligen placera i aktier med hög utdelning i förhållande till aktiekursen är jag också tveksam till som strategi. Skälet är att det finns begränsat utrymme för ytterligare höjning av utdelningen i många av aktierna med högst direktavkastning. I en del fall handlar det snarare om risken är stor att utdelningen kommer att sänkas. Ibland beroende på att bolaget ger sina aktieägare en tillfällig bonusutdelning och i andra fall helt enkelt på grund av att bolaget är på väg mot sämre tider.

En bra investeringsstrategi är i stället att leta efter bolag som med hög säkerhet och uthålligt kommer att kunna höja sin utdelning. Då gör det inget om utdelningen är låg i utgångsläget. På sikt kommer större värden att skapas åt aktieägarna än om bolaget ger en i och för sig hög utdelning men som aldrig kommer att höjas.

Resonemanget bygger på den klassiska aktievärderingsteorin som säger att värdet på bolaget ska motsvara nuvärdet av alla framtida utdelningar. Betalningen till aktieägarna ligger kanske långt fram i tiden men om de avser ett avsevärt större belopp än vad bolaget betalar ut i dag leder den framtida utdelningen ändå till en hög värdering.

Här är exempel på några aktier som jag tycker erbjuder en bra balans mellan hyfsad utdelning och tillväxtmöjligheter.

  • Thule tillverkade ursprungligen takräcken och har senare blivit känt för sina taxboxar. Numera säljer företaget en rad andra produkter som i hög grad riktar sig till människor med en aktiv fritid. Tillväxtutsikterna är goda och det skapar i sin tur förutsättningar för stigande utdelningar. Det som kan hålla tillbaka utdelningstillväxten är att företaget delar ut 86 procent av vinsten. I stort sett hela utrymmet för höjda utdelningar måste alltså komma från framtida vinsttillväxt. Aktuell direktavkastning ligger runt 3,5 procent.
  • Duni som säljer engångsprodukter för dukning har haft det tufft en tid, bland annat på grund av höga råvarukostnader och aktien har backat tre år i rad. Nu börjar läget se lite bättre ut. Dels har massapriserna som utgör en tung kostnad backat något, dels har en del interna åtgärder genomförts för att lyfta lönsamheten. Bolaget delar ut 5 kronor per aktie, fördelat på två utbetalningstillfällen. Det ger en direktavkastning på cirka 5 procent.
  • I fastighetssektorn finns det flera aktier med stabil utdelning, begränsad risk för sänkningar samt god chans till högre framtida utdelningar. Ett bolag som jag gillar är snabbväxande Samhällsbyggnadsbolaget i Norden (SBB) som huvudsakligen investerar i bostäder och samhällsfastigheter med offentlig verksamhet som hyresgäster. Direktavkastningen ligger runt 2,3 procent. Det är inte särskilt högt men i takt med att bolaget växer samt får ner sina hittills ganska höga finansieringskostnader ökar utrymmet för att höja utdelningen.
26 mar
Anders Haskels aktier

Stabila bankaktierna för utdelningsjägare

På måndagen kom nyheten att Svenska Handelsbankens styrelse utsett Carina Åkerström till ny vd i banken. Hon är en långvägare med mer än 30 års erfarenhet inom Handelsbanken som nu ställs inför utmaningen att återvinna marknadens förtroende för bankens affärsmodell och den sargade aktien.

Kursen står just nu 5 procent lägre än för fem år sedan, vilket ger Handelsbanken en föga smickrande sistaplats vid en jämförelse mellan de fyra stora bankaktierna på Stockholmsbörsen. Den enda som ligger i närheten av en lika svag utveckling är Nordea.

Inte heller aktieägarna i SEB och Swedbank kan känna sig nöjda. De båda aktierna står visserligen 12 respektive 18 procent jämfört med februari 2014 men det är ändå rejält sämre än index som under samma period stigit 36 procent.

Tittar vi på kortare tidsperioder syns en liknande bild. I ett läge där hela haft det tufft på börsen är det den tidigare så hyllade Handelsbanken som underpresterat mest i konkurrens med likaledes ifrågasatta Nordea.

Det finns gott om förklaringar till bankaktiernas svaga utveckling. I både Handelsbanken och Nordea spelar interna problem stor roll. Tittar vi på hela sektorn har räntenettot pressats av låga räntor. Riksbankens minusränta får bland annat till följd att det blir svårare för bankerna att tjäna pengar på inlåningen när räntan på kundernas konton ligger kvar på noll. Å andra sidan har bankerna i ett sjunkande ränteläge varit duktiga på att höja vinstmarginalen på sin växande utlåning till kunder med bostadslån.

Det går också att måla upp hot från diverse uppstickare som med hjälp av ny teknik och andra affärsmodeller försöker utmana bankerna. Men hittills har det inte kommit fram någon aktör som i grunden hotar de traditionella aktörerna, i alla fall inte på kort sikt.

Förmodligen kommer bankerna att fortsätta leverera höga vinster under flera år framöver. Det kommer samtidigt att vara svårt för dem att växa. Kostnadsjakt och it-investeringar som leder till effektiviseringar fortsätter därför spela en betydande roll för att hålla uppe lönsamheten.

Med detta framtidsscenario är det knappast troligt att bankaktierna blir några kursraketer, möjligen med undantag för de kortare kursryck som förr eller senare alltid inträffar.

Det är i stället utdelningen som gör bankaktierna intressanta, med reservation för att de penningtvättsmisstankar som riktas mot Swedbank kan komma att pressa aktien ytterligare. Direktavkastningen, det vill säga utdelningen i förhållande till aktuell börskurs, ligger i intervallet 5,3-8,4 procent. Lägst ligger Handelsbanken medan Nordea erbjuder högst avkastning. Däremellan hittar vi SEB med 6,1 procent (6,6 procent om årets extrautdelning på 50 öre räknas in) och Swedbank med 6,8 procent.

Det är enligt min mening dessutom de båda mittenalternativen som är mest intressanta. Frågetecken kring Handelsbankens strategi riskerar att fortsätta tynga aktien i en sådan utsträckning att det blir svårt att få kompensation för den lägre direktavkastningen genom en bättre kursutveckling.

Nordea erbjuder den bästa chansen, men risknivån är också som jag upplever det högre än i de andra bankaktierna. Aktivistfonden Cevians aktieköp kan bidra till att få bättre fart på banken. Nordea står dessutom inför ett ordförandeskifte och kanske också ett vd-byte inom något år. Samtidigt är lönsamheten sämre än hos konkurrenterna och det är svårt att se någon snabb lösning för att lyfta siffrorna.

För den som är ute efter hög och stabil utdelning, helst under flera år framöver, känns därför SEB som det mest förutsägbara och därmed också stabilaste alternativet just nu.

19 feb
Anders Haskels aktier

fPlus nya krönikör: Aktien som står säker i börsturbulensen

På nytt har vi ett läge där börsen präglas av ökad osäkerhet. Som så ofta tidigare utlöses kursfallen av en kombination av olika orsaker. Risken för en inbromsning i ekonomin anses ha ökat och många företagsledare uttrycker sig mer försiktigt om framtiden än de gjort tidigare. Samtidigt är räntan på väg uppåt, framför allt i USA.

Hotet från ett handelskrig kastar marknaden mellan hopp och förtvivlan. Till detta kan nämnas sådant som osäkerhet kring brexitprocessen och Italiens budgetunderskott.

Det finns alltid ett stort inslag av psykologi i samband med nedgångar på börsen. Rädsla tar överhanden och leder till försäljningar som vi inte skulle ha gjort i ett ljusare klimat.

Ska jag sälja är kanske den vanligaste frågan jag får i detta läge. Standardsvaret är nej förutsatt att aktierna är tänkta att ägas under lång tid samt att personen som frågar inte mår dåligt av att se kurserna på sina aktier falla på kort sikt. Ett av mina viktigaste argument bakom strategin att behålla är att det för de flesta kommer att innebära en stor utmaning att lyckas med konsten att köpa tillbaka aktierna i ett mer gynnsamt kursläge.

Sedan gäller det naturligtvis att äga rätt aktier och som jag ser det bör basen i portföljen består av företag med något så när förutsägbara framtidsutsikter på åtminstone 4-5 års sikt. Att äga rätt kvalitetsföretag blir än mer viktigt under turbulenta tider.

Investmentföretaget Investor har historiskt sett varit en av de absolut bästa basinvesteringarna i en svensk aktieportfölj och kommer med hög sannolikhet att så vara även i framtiden.

Det spelar i stort sett ingen roll hur långt bakåt i tiden vi tittar. Alla som har ägt Investor-aktien sedan början av 2017 eller längre och även de flesta som inhandlat aktien i år har en avkastning som slår börsens genomsnittsaktie.

Med en kärna bestående av företag som hör till de ledande inom sina respektive områden ser förutsättningarna mycket bra ut även framöver.

Drygt 70 procent av tillgångarna finns inom den grupp som Investor benämner Noterade Kärninvesteringar. De tre största innehaven som i tur och ordning är Atlas Copco, ABB och SEB svarar i sin tur för en tredjedel av de totala tillgångarnas värde. För att en långsiktig investering i Investor ska bli framgångsrik är det nästan nödvändigt att dessa tre innehav får en i alla fall hyfsad utveckling.

Det samma gäller onoterade Mölnlycke, verksamt inom sårvård och engångsprodukter vid operation. Baserat på Investors bedömning av marknadsvärdet väger Mölnlycke tyngst i portföljen av samtliga innehav inklusive de noterade bolagen.

Även om relativt få innehav har stor påverkan på Investoraktiens framtida värdeutveckling är det naturligtvis viktigt hur portföljen totalt sett utvecklas. Bland de onoterade innehaven finns vid sidan om Mölnlycke ytterligare några bolag, däribland rullstolsföretaget Permobil, som nått en storlek där fortsatta framgångar får ett tydligt genomslag på substanstillväxten.

Av betydelse är också Investors investeringar i riskkapitalbolaget EQT:s olika fonder som under lång tid gett ett rejält kassaflöde tillbaka till Investors aktieägare.

Aktien har som jag varit inne på under lång tid levererat en avkastning som slår de flesta aktieinvesterares avkastningskrav. Den långsiktiga stabiliteten i Investor speglas dessutom av utdelningen som höjts varje år sedan 2009 då den var oförändrad jämfört med finanskrisåret 2008.

Vid aktuell kurs strax under 400 kronor handlas aktien till en rabatt närmare 25 procent i förhållande till substansvärdet. Även om det kommer att finnas kvar en rabatt är aktien långsiktigt attraktiv på nuvarande nivå.

6 nov 2018