Frågan om det skärpta amorteringskravet bör återinföras delar riksdagen i två läger. I ena lägret finns Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna som är öppna för att det skärpta kravet ska avskaffas, enligt en sammanställning från SvD Näringsliv.

Enligt flera av partierna drabbar kraven förstagångsköpare och de som vill köpa en ny bostad.

På motsatt sida finns Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet som bland annat anser att ett slopande av kravet kommer leda till högre skuldsättning, skriver tidningen.

Det är klarlagt svart på vitt att effekterna av det andra amorteringskravet är direkt kontraproduktiva. Det skriver Sverigedemokraterna Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

I spåren av coronakrisen har omkring 200 000 bolånetagare beviljats amorteringsfrihet. Sverigedemokraterna menar att det andra amorteringskravet aldrig borde har införts.

”Pandemin är i första hand en realekonomisk kris och skiljer sig därför i karaktär från traditionella finanskriser men grundfrågeställningarna är alltjämt desamma: beviljar bankerna riskfyllda lån till hushållen? Har vi en aktiv bolånefinansierad överkonsumtion i Sverige? Svaret på båda frågorna är nej. Även om amorteringskravet tas bort ut ekvationen. Tvärtom finns det nu bevis på att det andra kravet faktiskt minskat motståndskraften i ekonomin”, skriver Oscar Sjöstedt och Dennis Dioukarev i SvD.

I morgon väntas Finansinspektionens regeländring som gör att alla bolånetagare kan få beviljas amorteringsfrihet börja gälla. Flera banker vittnar om att en rad ansökningar redan har kommit in och i morgon antas trycket bli ännu högre, visar en rundringning som SvD Näringsliv har gjort.

– Det finns ett stort intresse, konstaterar Landshypotek Banks affärschef Catharina Åbjörnsson Lindgren.

Nordea säger sig hittills ha beviljat amorteringsfrihet för 10 000 kunder, medan Swedbank har fått in över 16 500 ansökningar.

Finansinspektionen kan komma att behöva släppa på amorteringskravet under en period för att undvika att den svenska ekonomin bromsar in alltför mycket i spåren av det nya coronavirusets utbrott. Det säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till Realtid.

– Sedan kan man inte utesluta att det kommer bli nödvändigt även med en räntesänkning, säger han.

Söderberg & Partners Dick Ingvarsson säger till sajten att han ser virusutbrottet som en kombinerad utbuds- och efterfrågechock, varför finanspolitiken och centralbankerna måste kroka arm och samarbeta, menar han.

Stefan Ingves slår tillbaka mot flera av landets ledande ekonomer som kritiserat det amorteringskrav som FI drev igenom med understöd av riksbankschefen.

SvD Näringsliv frågar Ingves hur han och tunga ekonomer som Lars EO Svensson och John Hassler kan ha så diametralt olika uppfattningar i frågan:

– Därför att de här individerna aldrig har behövt vara med och ta ett land igenom en mycket allvarlig kris, när väldigt många människor far illa, svarar Ingves.

Finansinspektionen försvarar amorteringskravet efter frän kritik från flera håll den senaste tiden. Det finns strukturella problem men dessa ska inte lösas genom ökad skuldsättning, skriver generaldirektör Erik Thedéen på SvD Debatt.

Det främsta skälet är historiens läxa om riskerna med oansvarig kreditgivning.

”När allt går bra är det lätt att underskatta riskerna med skulder”, skriver han och medger samtidigt att reformen har fått konsekvenser såsom att ungas valmöjligheter begränsas.

Amorteringskravet har gjort skada utan att uppnå någon ”påvisbar nytta”, skriver nationalekonomerna Robert Boije, Harry Flam, John Hassler och Lars E O Svensson på DN Debatt.

Man invänder bland annat, precis som Finanspolitiska rådet tidigare gjort, mot slutsatsen att hushåll med stora bolån skulle sluta konsumera vid en konjunkturnedgång.

Svenska hushåll har inte använt bolån till överkonsumtion på det sätt som i exemplen Finansinspektionen bygger sitt antagande på, skriver debattörerna.

Skadan består dels i att hushållen blir mindre motståndskraftiga när den månatliga utgiften stiger. Dels gör kravet det svårare för unga att ta sig in på bostadsmarknaden.

Amorteringskraven och bankernas hårdare ”att leva på-kalkyler” har så stora och skadliga effekter på bostadsbyggandet att 7 800 färre bostäder byggs varje år. Det skriver Catharina Elmsäter-Svärd, vd, och Anna Broman, bostadspolitisk expert, på branschorganisationen Sveriges Byggindustrier i en debattartikel för SvD.

Finansinspektionen motiverade amorteringskraven med att det är en försäkring som ska skydda den svenska ekonomin om något oförutsägbart inträffar. Men behovet av en försäkring har överskattats och priset är högt – enligt debattörerna sänker kravet den svenska BNP-tillväxten med 1 procentenhet.

Så var det värt det, frågar de sig och menar att svaret är ett klart och tydligt nej.

Amorteringskraven slår hårt mot unga, trots att Finansinspektionen (FI) påstår det motsatta. Det hävdar Mårten Lilja, vice vd på Riksbyggen, i en replik till FI på DN Debatt.

Han menar att FI gör en vilseledande analys över ungas situation på bostadsmarknaden. Under flera år ökade antalet unga låntagare snabbt för att mattas av efter att amorteringskraven infördes. Men på grund av att andelen unga låntagare trots allt fortsätter öka marginellt tolkar FI detta felaktigt som att amorteringskraven inte drabbat de unga bostadssökarna, menar Mårten Lilja.

Hushållens skulder växer långsammare i dag tack vare amorteringskravet som infördes för tre år sedan, skriver Henrik Braconier och Erik Thedéen på Finansinspektionen i DN Debatt.

2016 växte hushållens skulder med 9 procent om året. I dag växer de med 5 procent per år – och färre hushåll tar stora lån i förhållande till sin inkomst. Amorteringskravet har med andra ord minskat risken för en finansiell kris, menar artikelförfattarna.

Antalet unga nya bolånetagare är också högre än åren före amorteringskravet infördes. ”De har inte blivit utestängda på grund av amorteringskraven, vilket ibland påstås”, skriver artikelförfattarna.