Bevaka
Amortering

Den svenska konjunkturen

Chockprognosen: Sveriges tillväxt når bottennivån

Sverige kommer att ha den tredje lägsta ekonomiska tillväxten av alla medlemsländer, enligt EU-kommissionen. Dessutom skrivs prognosen för hela EU eftersom det råder ”exceptionellt stor osäkerhet”, skriver Europaportalen.

– Man kan inte glömma det faktumet att det handlar om en tillväxt som bromsar in, konstaterade EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici när han presenterade EU-kommissionens ekonomiska vinterprognos på torsdagen.

Enligt beräkningarna blir tillväxten i år 1,5 procent och nästa år 1,7 procent. Det är en justering nedåt för båda åren sedan prognosen i höstas. Pierre Moscovici uppgav att ett osäkrare internationellt läge med sämre tillväxt i stora ekonomier som exempelvis Kina, fortsatta bankrisker i euroländerna och ett rörigt brittiskt EU-utträde påverkar prognosen.

Också prognosen för Sverige justeras ned för i år och nästa år. I år väntas den svenska tillväxten landa på 1,3 procent, vilket är den tredje lägsta i unionen, och för 2020 blir tillväxten 1,7 procent.

Bara Tyskland och Italien beräknas få en lägre tillväxt i år. EU- kommissionen menar att Sverige hade en stark ekonomi 2018 men att den i år kan försämras.

”Detta är delvis en konsekvens av den förväntade nedgången för Sveriges huvudsakliga handelspartner men beror även till stora delar på försvagad inhemsk efterfrågan och nedkylning på arbetsmarknaden”, skriver kommissionen, enligt Europaportalen.

Trots de sänkta prognoserna är kommissionen ändå lugn – särskilt med tanke på det senaste decenniets många kriser.

– Grunden är fortsatt robust, hävdar EU:s ekonomikommissionär Pierre Moscovici enligt TT.

7 feb
HENRIK MONTGOMERY / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Nordea: Hel fel att ändra ränteavdraget

– Svenska hushåll är mycket räntekänsliga och redan små räntehöjningar kan sätta press på bostadspriserna. Att i den miljön göra regelförändringar som till exempel att minska ränteavdraget är riskfyllt och väl sent, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i ett pressmeddelande.

Därmed sällar hon sig till kritikerkören efter att bostadsminister Per Bolund flaggade för ett nedtrappat ränteavdrag.

I den senaste konjunkturrapporten ger Nordea en dyster bild av svensk ekonomi. ”Avmattningen i svensk ekonomi började redan förra året och de kommande åren förblir tillväxten dämpad”, skriver banken i ett pressmeddelande.

Likt många andra aktörer pekar Nordea på svackan på bostadsmarknaden. Bostadsbyggandet faller påtagligt och dämpar BNP-tillväxten de kommande två åren. Samtidigt är hushållen försiktiga på grund av oron på bostadsmarknaden. Därför menar banken att det är helt fel att ändra ränteavdraget.

Dämpad global efterfrågan tynger också industrin och kronan förblir svag.

– Den gynnsamma och utdragna globala tillväxtperioden är över. I flera länder dämpas tillväxten. Det samtidigt som de politiska utmaningarna är stora. Därtill ska läggas att flera centralbanker signalerar en mindre expansiv penningpolitik i en högt skuldsatt och räntekänslig värld. Risken är att 2019 blir ett år med svag tillväxt och fortsatt turbulens, säger Annika Winsth i ett pressmeddelande.

28 jan
 Anna Breman, Christina Söderberg, Maria Landeborn TT
Riksbankens räntepolitik

Ekonomerna: Så påverkas vi av räntehöjningen

Riksbanken höjer reporäntan – för första gången på sju år – till minus 0,25 procent. Riksbanksdirektionen, med Stefan Ingves i spetsen, motiverar höjningen med att svenska konjunkturen är stark, sysselsättningsgraden historiskt hög, företagen rapporterar stor brist på arbetskraft och kostnadstrycket.

Men vad innebär det egentligen för hushållen och samhället i stort?

Enligt Christina Söderberg sparekonom på jämförelsetjänsten Compricer vore det klokt för den som är högt belånad och redan i dag har svårt att betala sina räntor, att börja spara medan vi fortfarande har "extremt låga räntor", skriver Aftonbladet.

Men för de svenska bolånetagarna, som i hög utsträckning har rörliga boräntor, är det fortfarande ingen brådska att binda räntan, försäkrar hon.

– Det spelar egentligen inte så stor roll just nu. [...] Det kommer att ta lång tid innan räntorna höjs mycket.

För den nervösa finns det flera sätt att skydda sig mot stigande boräntor, enligt Danske Banks sparekonom Maria Landeborn.

"Ett sätt är förstås att binda boräntan och därmed säkra ränteutgifterna under en period av ett eller flera år. Ett annat sätt är att passa på att spara ihop till en räntebuffert medan räntorna är låga”, skriver hon på bankens hemsida.

Det tredje sättet är att börja amortera när räntorna fortfarande är låga vilket i förlängningen kan leda till lägre ränteutgifter.

Och ekonomin i stort? Enligt Peter Rawet, ekonomikommentator på SVT, blir det lite dyrare för företag att låna. Om räntan fortsätter stiga kan det på sikt bli svårare att satsa på nya saker och därmed skapa nya jobb.

Räntehöjningen har också stärkt kronan gentemot euron och dollarn, vilket är en nackdel för exportföretagen. Men än så länge kommer väntas inte valutaförändringarna göra någon större skada, bedömer Swedbanks chefsekonom Anna Breman enligt DN.

– Det är varken en räntechock eller en kronchock det handlar om för företagen, säger hon till tidningen.

20 dec 2018