Stora svenska kapitalförvaltare som Folksam, AMF och Alecta krokar arm nu med utländska jättar och lovar att ställa om sina portföljer i linje med 1,5-gradersmålet, skriver Dagens Industri.

– Det är inte så att vi primärt ska sälja av vårt innehav. Det handlar om förändringar av växthusgasutsläpp i den globala ekonomin, säger Michael Kjeller, Folksams chef för kapitalförvaltning och hållbarhet, till Dagens Industri.

För att försäkra sig om att pengarna verkligen gör klimatnytta ska mätmetoder, påverkansstrategier och redovisning utvecklas de närmaste åren, uppger aktörerna.

Från den internationella scenen har bolagen Calpers, Storebrand, Swiss Re och Zurish anslutit sig. Tillsammans förvaltar aktörerna 2.400 miljarder dollar vilket motsvarar ett par procent av den totala kapitalmarknaden.

Northvolt har dragit in flera betydande ordrar, skriver batteribolaget i ett pressmeddelande.

Det samlade ordervärdet uppgår till 123 miljarder kronor fram till 2030. En ”signifikant” del av kapaciteten i den kommande fabriken i Skellefteå är redan såld, uppger bolaget.

Northvolt ska också bygga en fabrik i tyska Sachsen, i samarbete med tyska Volkswagen.

I fabriken i Skellefteå ska en fullskalig produktion vara igång under 2021 – för den tyska fabriken gäller sent 2023 eller tidigt 2024, skriver Direkt.

Northvolt har fått in en miljard dollar i en finansieringsrunda, meddelar bolaget i ett pressmeddelande.

Nu ska bygget av en batterifabrik i Skellefteå påbörjas i augusti i år och under 2021 kommer batteritillverkningen att inledas, skriver TT.

Bland andra Volkswagen, Goldman Sachs, AMF och Folksam har gått in med pengar i batteribolaget.

Nyemissionen värderar hela batteribolaget till 14,8 miljarder kronor, skriver DI Digital. Northvolt har hittills en orderbok på 122 miljarder kronor fram till 2030, skriver bolaget.

Northvolt ska också bygga en fabrik i tyska Sachsen, i samarbete med Volkswagen.

Svenska fondsparare har tjänat 11 miljarder kronor de senaste tio åren till följd av sjunkande fondavgifter, rapporterar SVT och hänvisar till statistik från AMF.

Den genomsnittliga avgiften för en aktiefond föll från 1,83 procent till 1,58 procent mellan 2008 och 2018.

– Över tid kan avgifterna bli mycket kostsamma. Det är en ränta på ränta-effekt: Ju längre sparande man har desto mer tar avgifterna bort från sparandet, säger Per Wiklund, vice vd på AMF.

AMF:s beräkningar vilar på flera antaganden, bland annat tar exemplet inte hänsyn till rabatter på fondavgifter i exempelvis premiepensionssystemet eller upphandlad tjänstepension.

I dag, torsdag, har Swedbank bolagsstämma och den senaste tidens avslöjanden kring misstänkt penningtvätt hänger som ett mörkt moln över ledningen. DI:s Anders Hägerstrand skriver i en analys att stämman måste bli en nystart för banken där både vd Birgitte Bonnesen och ordförande Lars Idermark byts ut.

Enligt Hägerstrand finns det dock en risk att storägaren Folksam envetet fortsätter att backa Idermark. Ett stort ansvar hamnar då på AMF och Alecta, bankens tredje och femte största ägare.

”Pensionsjättarna måste agera kraftfullt och tydligt på stämman. Framför allt för att rädda Swedbank, men också för att rädda anseendet”, skriver han.

DN:s Carl Johan von Seth skriver att det är riktigt allvarliga anklagelser som svävar över Swedbank:

”Att placerare som AMF och Alecta visar missnöje är inte alls konstigt. Märkligare är att storägare, inte minst Folksam, fortfarande står bakom ledningen.”

Ekonomiekots Sören Granath säger att det verkliga hotet mot Swedbank är USA och att det kan det bli höga böter för banken. Han nämner att Danske Bank enligt spekulationerna kan dömas till vite på 80 miljarder kronor.

– Det här är ett skräckscenario för Swedbank och de stora aktieägarna naturligtvis.

Finansdepartementet har via källor försökt få reda på vad som hänt sedan förre finansministern Pär Nuder lämnat ordförandeskapet i Skistar och styrelseposter i AMF och Fabege, rapporterar SVT.

Departementet har också haft samtal med Nuder.

Exakt vad som framkommit är oklart, enligt SVT. Men efter samtalen ska Nuder ha sagt att han inte är intresserad av att fortsätta som ordförande för tredje AP-fonden. Tidigare har pensionsfonden uppgett att Nuder lämnar enligt regeringens praxis om den maximala mandatperioden.

– Vi har talat med honom om vad som hänt. Han har då sagt, med hänvisning till de diskussioner som varit om honom, att han inte kandiderar, så därmed är frågan avgjord, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till SVT.

Styrelseproffset och tidigare finansminister Pär Nuder lämnar ordförandeposten i AMF efter anklagelserna om olämpligt beteende.

Det framgår av ett pressmeddelande.

– Han anser att den senaste tidens uppmärksamhet kring hans person inte får åsamka AMF skada. Ägarna respekterar hans beslut och omsorg om AMF, säger Marie Rudberg, ägarrepresentant för Svenskt Näringsliv.

SVT rapporterar att Pär Nuder även kommer att lämna ordförandeskapet i Tredje AP-fonden och DI rapporterar vidare att Nuder nu också avböjt omval till Fabeges styrelse.

Det var för en knapp vecka sedan som Pär Nuder ifrågasattes som ordförande i Skistar, efter anklagelser om olämpligt uppförande i samband med VM i Åre. Han avgick kort därefter. Därefter avslöjades att likande kritik riktats mot honom i samband med Bergmanveckan 2017.

Finansdepartementet utreder anklagelserna mot Nuder.

Allt fler tar ut tjänstepensionen innan de fyller 65 år eller under en period om fem-tio år direkt efter sista arbetsdagen.

Det riskerar att sänka pensionsinkomsterna kraftigt när man kommer upp i de högre åldrarna och tjänstepensionen tar slut.

Det visar nya siffror från pensionsbolaget AMF:s pensionsrapport som Dina Pengar tagit del av.

Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom på AMF, anser att det är en oroande utveckling.

– Tar man ut all sin tjänstepension på några få år, då väntar ett väldigt inkomstbortfall den dag som tjänstepensionen är slut, det är det som problemet består av.

AMF:s statistik visar att cirka 60 procent av de som har sin tjänstepension hos bolaget tar ut sin tjänstepension under en tidsbegränsad period och att den stora majoriteten valde att ta ut den under en period på fem eller tio år.

Risken är att den då inte räcker ända fram eftersom vi lever allt längre.

– I långa loppet kan det bli ett problem för staten om den här företeelsen skulle fortsätta att öka. Om normen blir att man tar ut tjänstepensionen på fem eller tio år så blir det nog svårt att trygga sin försörjning när man blir äldre. Tanken med tjänstepension är ju att man ska ha en försörjning under hela sitt liv, säger Dan Adolphson Björck.

För att skaffa sig en bättre kontroll över sin pension och tjänstepension är Dan Adolphson Björcks råd att gå in på minpension.se och skaffa sig en överblick. Att se över möjligheten till extrabetalningar i form av deltids- eller flexpension är också bra.

Drygt en fjärdedel av alla pensionärer har funderat på att återgå till jobb i någon form efter att de slutat jobba. Den främsta anledningen är att de vill dryga ut pensionen med extrapengar. Det framgår i en enkät som AMF har genomfört.

– Dagens pensionärer är överlag piggare och känner att de har mer att bidra med, det är positivt och borde uppmuntras. Samtidigt får man inte glömma bort att för många med tunga jobb kommer pensionen som en välsignelse och att jobba igen finns inte på kartan säger Dan Adolphson Björck, trygghetsekonom AMF, på AMS:s hemsida.

Närmare hälften svarade att de ville dryga ut pensionen, 16 procent ansåg att arbetet ger ett socialt utbyte och 10 procent svarade att det är kul att arbeta. En tydlig majoritet (70 procent) vill dock inte pausa pensionsutbetalningarna vid återgång till jobb, enbart 13 procent är intresserade av minskade eller pausade utbetalningar och 17 procent vet inte, skriver AMF.

En sparad femhundring i månaden kan kapa tre till fyra år av din pensionsålder. Det visar Swedbanks beräkningar enligt TT.

Beräkningarna visar att en sparad femhundring i månaden från 25-årsålder ger ungefär 1 600 kronor mer i pension per månad från 65 års ålder. Det är lika mycket som 3–4 års extra jobb utöver den vanliga pensionsåldern 65.

I slutet av 2017 nåddes en bred politisk överenskommelse om höjning av pensionsåldern. Höjningen sker i flera steg för att från år 2023 innebära att den lägsta åldern för att få garantipension är 66 år.