Bevaka
Aktier

Anders Haskels aktier

Stabila bankaktierna för utdelningsjägare

På måndagen kom nyheten att Svenska Handelsbankens styrelse utsett Carina Åkerström till ny vd i banken. Hon är en långvägare med mer än 30 års erfarenhet inom Handelsbanken som nu ställs inför utmaningen att återvinna marknadens förtroende för bankens affärsmodell och den sargade aktien.

Kursen står just nu 5 procent lägre än för fem år sedan, vilket ger Handelsbanken en föga smickrande sistaplats vid en jämförelse mellan de fyra stora bankaktierna på Stockholmsbörsen. Den enda som ligger i närheten av en lika svag utveckling är Nordea.

Inte heller aktieägarna i SEB och Swedbank kan känna sig nöjda. De båda aktierna står visserligen 12 respektive 18 procent jämfört med februari 2014 men det är ändå rejält sämre än index som under samma period stigit 36 procent.

Tittar vi på kortare tidsperioder syns en liknande bild. I ett läge där hela haft det tufft på börsen är det den tidigare så hyllade Handelsbanken som underpresterat mest i konkurrens med likaledes ifrågasatta Nordea.

Det finns gott om förklaringar till bankaktiernas svaga utveckling. I både Handelsbanken och Nordea spelar interna problem stor roll. Tittar vi på hela sektorn har räntenettot pressats av låga räntor. Riksbankens minusränta får bland annat till följd att det blir svårare för bankerna att tjäna pengar på inlåningen när räntan på kundernas konton ligger kvar på noll. Å andra sidan har bankerna i ett sjunkande ränteläge varit duktiga på att höja vinstmarginalen på sin växande utlåning till kunder med bostadslån.

Det går också att måla upp hot från diverse uppstickare som med hjälp av ny teknik och andra affärsmodeller försöker utmana bankerna. Men hittills har det inte kommit fram någon aktör som i grunden hotar de traditionella aktörerna, i alla fall inte på kort sikt.

Förmodligen kommer bankerna att fortsätta leverera höga vinster under flera år framöver. Det kommer samtidigt att vara svårt för dem att växa. Kostnadsjakt och it-investeringar som leder till effektiviseringar fortsätter därför spela en betydande roll för att hålla uppe lönsamheten.

Med detta framtidsscenario är det knappast troligt att bankaktierna blir några kursraketer, möjligen med undantag för de kortare kursryck som förr eller senare alltid inträffar.

Det är i stället utdelningen som gör bankaktierna intressanta, med reservation för att de penningtvättsmisstankar som riktas mot Swedbank kan komma att pressa aktien ytterligare. Direktavkastningen, det vill säga utdelningen i förhållande till aktuell börskurs, ligger i intervallet 5,3-8,4 procent. Lägst ligger Handelsbanken medan Nordea erbjuder högst avkastning. Däremellan hittar vi SEB med 6,1 procent (6,6 procent om årets extrautdelning på 50 öre räknas in) och Swedbank med 6,8 procent.

Det är enligt min mening dessutom de båda mittenalternativen som är mest intressanta. Frågetecken kring Handelsbankens strategi riskerar att fortsätta tynga aktien i en sådan utsträckning att det blir svårt att få kompensation för den lägre direktavkastningen genom en bättre kursutveckling.

Nordea erbjuder den bästa chansen, men risknivån är också som jag upplever det högre än i de andra bankaktierna. Aktivistfonden Cevians aktieköp kan bidra till att få bättre fart på banken. Nordea står dessutom inför ett ordförandeskifte och kanske också ett vd-byte inom något år. Samtidigt är lönsamheten sämre än hos konkurrenterna och det är svårt att se någon snabb lösning för att lyfta siffrorna.

För den som är ute efter hög och stabil utdelning, helst under flera år framöver, känns därför SEB som det mest förutsägbara och därmed också stabilaste alternativet just nu.

Igår 15:30
Hasse Holmberg
Privatekonomi

Ekonomiskt fri på tio år – så gör du

Sugen på att sluta jobba som 45–50-åring i stället för att vänta till 65-årsdagen? Det går! Det hävdar i alla fall den växande skaran som använder metoden Fire, financial independence retire early, för att nå ekonomisk frihet och kunna dra sig tillbaka tidigare från arbetslivet.

Metoden, som kommer från USA, går ut på att snabbt spara mycket pengar på ett sätt som gör att de växer fort, enligt Expressens TV:s magasin Dina Pengar.

Enligt Fire kan du bli ekonomiskt fri inom 21 år om du sparar 30 procent av din inkomst. Sparar du halva inkomsten tar det 15 år, sparar du 70 procent tar det åtta år.

En av de som har anslutit sig till rörelsen är 33-åriga Sandra Bourbon, som har sparat på allvar i tre-fyra år. ”Jag vill äga min egen tid”, säger hon till Dina Pengar.

– Mitt mål är att vara fri när jag är 40. Det är det jag jobbar efter just nu, säger hon.

Ett vanligt tillvägagångssätt är att utgå från att kunna plocka ut fyra procent i aktieavkastning per år.

– Räkna ut hur mycket du behöver varje månad för att gå runt. Till exempel 16 000 kronor.

– Multiplicera med tolv för att få ihop hur mycket du behöver på ett år. Det ger 192 000 kronor.

– Dividera med 0,04 för att räkna ut hur stor aktieportfölj du behöver för att kunna plocka ut 192 000 kronor om året. Det blir 4,8 miljoner kronor.

För att klara av att investera pengarna så snabbt och nå sitt mål är det viktigt att också dra ner på utgifterna, enligt Sandra Bourbon. Samtidigt betonar hon att det inte bara handlar om att sluta jobba.

– Jag vill kunna vara med och påverka, göra världen till en bättre plats, och ta mina uppdrag efter påverkan i stället för pengar och kanske inte jobba heltid.

7 feb