Hur många ungdomar är arbetslösa idag? Ingen vet exakt, för olika myndigheter räknar olika. Och i en tid när ungdomsarbetslösheten skenar blir det ett problem, skriver Arbetsmarknadsnytt.

SCB och Arbetsförmedlingen har två olika sätt att definiera om en person är arbetslös och även olika sätt att ta fram uppgifterna. Medan Arbetsförmedlingen räknar de som är inskrivna och aktivt söker jobb, så ringer SCB runt varje månad till ett utvalt antal personer och genomför en ”arbetskraftsundersökning”. I den ställs bland annat frågor om personen har jobb eller söker jobb. Myndigheten beräknar sedan utifrån svaren antalet arbetslösa i sin helhet. Det är SCB:s siffror som är den officiella svenska statistiken som lämnas till EU.

– Därför måste vi vara tydliga med vilken siffra som hänvisas till. Annars blir det lätt att blanda ihop äpplen och päron, säger Eva Uddén Sonnegård, forskare på Ratio med stor erfarenhet av att tolka just siffrorna från arbetsmarknaden, till Arbetsmarknadsnytt.

Om skillnaderna i statistiken över det totala antalet arbetslösa i Sverige inte är alarmerande stor, blir den definitivt ett problem när det kommer till ungdomsarbetslösheten. Den är just nu närmast galopperande eftersom det främst är unga och de som står i begrepp att ta ett steg in på arbetsmarknaden som har tagit den första och hårdaste smällen av pandemins effekter.

Sifferkrånglet späds på av att Arbetsförmedlingen och SCB har olika åldersmått. Arbetsförmedlingen räknar dig som ungdom om du är mellan 18 och 24 år medan SCB har urvalet 15 – 24 år. I sin tur gör det att siffrorna varierar stort, från drygt 20 procent upp till drygt 30 procent.

– Det sätter i sin tur fokus på de intervjuer som SCB gör. Hur ställs frågan? Och de som svarar – till exempel ungdomar – hur ser de på sig själva, som lediga eller arbetslösa, säger Eva Uddén Sonnegård.

Samhällets vinst är stor när du går från bidrag till jobb. Men hur mycket av det värdet tillfaller egentligen dig – och hur mycket tar staten? ”Människor tackar nej till jobb”, säger nationalekonomen Jacob Lundberg till fPlus.

Det är stötande av finansminister Magdalena Andersson att utnyttja tragedin på Polarbröd, skriver Tobias Wikström i en ledare i Di.

När budgeten debatterades i Aktuellt i måndags tog Magdalena Andersson upp situationen i Älvsbyn. Hon varnade för att om a-kassan är på en lägre nivå kan människor behöva sälja sina hus med förlust eftersom huspriserna kan rasa i Älvsbyn. Tobias Wikström menar att det låter allvarligt – om det verkligen hängde på höjningen av a-kassan.

”Men det gör det inte. Arbetarna i Älvsbyn räddas inte av den högre ersättningsnivån i a-kassan. Nivån har facket redan ordnat med en separat försäkring”, skriver Tobias Wikström och hävdar att det är opassande att finansministern mot bättre vetande utnyttjar tragedin i Älvsbyn för att försöka vinna en tv-debatt.

Antalet arbetslösa akademiker har stigit kraftigt under coronakrisen men i augusti avtog ökningen. Det framgår av en ny rapport från Akademikernas a-kassa.

I augusti var 2,5 procent av a-kassans medlemmar arbetslösa, vilket var en nästan 50-procentig ökning jämfört med i mars. Ökningen har dock bromsat in den senaste månaden.

– Även om mycket fortfarande är osäkert för hösten så kan detta vara tecken på att arbetslösheten bland våra medlemmar är på väg att plana ut, säger Alexandra Oljans Ahlin, kommunikatör på a-kassan.

Med endast två veckor kvar av parternas las-förhandlingar, har diskussioner om förändringar av anställningsreglerna ännu inte dragit igång. Det talas nu om omställning och en ny a-kassa, erfar Arbetsvärlden.

Bland annat rör det sig om en ny a-kassa som ska bygga på kollektivavtal och därmed stärka parternas ställning på arbetsmarknaden.

”En sådan a-kassa innebär att delar av arbetsgivaravgiften inte längre går till staten utan in i den partssammansatta a-kassan”, skriver Arbetsvärlden.

Parternas arbete med med nytt omställningssystem handlar om att anställda och uppsagda ska få vägledning, rådgivning och utbildning genom insatser från arbetsgivare och staten.

Kring anställningsreglerna råder det nu stora motsättningar, och förhandlingarna är framskjutna. Det rör sig bland annat om uppsägning på saklig grund.

”Förhandlingarna får nu visa om PTK-förbunden kan samlas kring en uppfattning. Förhandlingarna kommer också visa om LO och PTK kan komma fram till en gemensam linje och om fack och arbetsgivare kan komma överens om nya uppsägningsreglerna”, skriver Arbetsvärlden.

De svenska bidrags- och socialförsäkringssystemen försvagar drivkrafterna att arbeta, skriver nationalekonomen Stefan Fölster och Timbros välfärdsansvarige Emanuel Örtengren på DN Debatt.

Därför presenterar de, i deras nysläppta Timbrorapport, ett fullt finansierat alternativ till dagens trygghetssystem under beteckningen Rättvis allmän inkomstförsäkring (RAI).

RAI avser att bland annat skärpa kvalificeringsregler för nyanlända och ge större incitament för att jobba. Det ämnar också att stärka kopplingen mellan hur mycket individer som har betalat in till socialförsäkringarna och hur väl de är försäkrade.

”Det går att förena trygghet och incitament till arbete bättre än vad dagens system gör”, skriver artikelförfattarna.

Stockholm har fått ta den hårdaste smällen i pandemin. Kan det gå så illa att staden som fenomen dör? ”Jag tror att staden kommer att resa sig men med bestående sår”, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef, Stockholms Handelskammare, till fPlus.

Snart ska höstbudgeten presenteras, men redan nu läcker en del ut. fPlus/Arbetsmarknadsnytt har pressat samtliga partier om de viktigaste satsningarna just nu när det gäller företagande, skatter och jobb. Alla utom S, det största regeringspartiet, har svarat.

På torsdagen kan riksdagens finansutskott avgöra om enskilda firmor ska omfattas av stödåtgärder i krisen. Elisabeth Svantesson (M) är hoppfull och har två konkreta förslag i bagaget. "Att de ännu inte fått ett fungerande stöd gör att de nu går på knäna", säger hon till Arbetsmarknadsnytt.

Arbetslösheten går upp och a-kassorna har fått fullt på sina bord. Den snabba ökningen av ansökningar om a-kassa har gjort att utbetalningarna har dröjt för många, skriver Aftonbladet.

– Jag ser allvarligt på den situation som vi har nu. Jag tycker inte att man ska behöva vänta i flera månader på att få sin a-kassa, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, till Aftonbladet.

A-kassorna fick 100 miljoner i extra stöd från regeringen för att hantera krisen, men pengarna har framförallt gått till att stärka kapaciteten och anställa ny personal.