Minst sju personer dödades när en bilbomb exploderade i morgonrusningen på onsdagen i Afghanistans huvudstad Kabul. Ytterligare minst 10 skadades, varav fyra enligt Reuters var utländska medborgare.

Bilen stod parkerad i ett område nära inrikesdepartementet, vars talman uppger att samtliga döda var civila.

Ingen har inledningsvis tagit på sig ansvaret för bombdådet, som inträffade dagen efter ett fångutbyte där Afghanistan släppte tre högt uppsatta talibaner mot en kidnappad amerikan och en australier.

Aktivisten Elin Ersson hade hoppas på att hon skulle frikännas. I stället döms hon till 60 dagsböter för brott mot luftfartslagen. Hon är dock nöjd med hur domstolsförhandlingen sköttes.

– Den här gången satt nämndemännen och domaren och antecknade, och det kändes som att de hade mer fokus än förra gången. Det gjorde mig nöjd, säger hon till SvD.

Rättegången togs om i oktober för att en nämndeman ansågs vara jävig och domen som då blev den samma ogillades. Ersson tycker att systemet borde ändras så att politiker inte kan vara nämndemän.

Ersson döms för att hon förra året vägrat lämna ett flygplan på Landvetter för att kunna förhindra en utvisning till Afghanistan.

Aktivisten Elin Ersson döms till 60 dagsböter för brott mot luftfartslagen, meddelar Göteborgs tingsrätt i ett pressmeddelande. Ersson försökte förra året hindra en utvisning till Afghanistan genom att vägra lämna ett plan på Landvetter flygplats.

Tingsrätten skriver i pressmeddelandet att Ersson måste förstått att hon skulle ha satt sig ner och ta på sig säkerhetsbältet.

”När kvinnan då ändå inte följde uppmaningarna anser tingsrätten att hon gjort sig skyldig till brott”, skriver tingsrätten.

Rättegången togs om i oktober på grund av att en nämndeman bedömdes vara jävig och den fällande domen mot Elin Ersson gällande brott mot luftfartslagen ogillades då.

Åklagaren tror att det kommer bli en överklagan till hovrätten och vill se fängelse som påföljd för Ersson, säger han i SVT:s direktsändning.

Erssons advokat krävde ett totalt frikännande, skriver GP.

Ett tusental barn sitter just nu runt om i Sverige och väntar på att bli utvisade till Afghanistan, trots pågående konflikter i landet. Det rapporterar SVT Nyheter. En av dem är 9-åriga Setaesh Hosseini.

– Jag vill gå i skola, jag vill jobba och jag vill få en bättre framtid. Och jag vill inte gifta mig, säger hon till SVT.

Migrationsverket uppger att utvisningsbesluten grundar sig i rättssäkra bedömningar och att det – trots FN:s varningar om att situationen i landet har förvärrats de senaste åren - fortfarande finns områden som inte har berörts av konflikten.

Afghanistans snabbt växande unga befolkning måste bli lyssnad på av landets styre och det internationella samfundet. Det säger Afghanistans nya FN-sändebud för unga, 21-åriga Aisha Khurram, i en intervju med AFP.

Khurram, som är juriststudent i Kabul, understryker att även unga talibaners röster måste höras om kriget ska ta slut.

– Vi måste höra deras röster, vi måste ta deras rätt till utbildning i beaktande, deras rätt till arbetstillfällen och rätten till ett liv, säger hon.

Det är även ett problem att de afghanska medierna är koncentrerade till huvudstaden och bara reflekterar urbana unga afghaners synvinklar, menar hon.

Afghanistan välkomnar beskedet om att USA dödat IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi, skriver Reuters. Ledarens död ses som ett stort slag mot IS och väntas försvaga terrorgruppen i Asien.

IS-grenar i Afghanistan och Centralasien har svurit trohet till al-Baghdadi men det är oklart vilka operativa kopplingar som funnits.

Nyhetsbyrån har talat i telefon med en IS-stridande i östra Afghanistan som tvivlar på att al-Baghdadi verkligen är död.

– Om USA verkligen dödat honom, visa bevisen, visa kroppen, säger mannen som kallar sig Shaheen.

Det var i går som Donald Trump meddelade att IS högste ledare dödats i en amerikansk insats i Idlibprovinsen i Syrien. Dna-identifiering skedde på plats.

Natos försvarsministrar kritiserade Turkiet för den militära insatsen i Syrien, skriver AFP. Man erkände samtidigt att det är svårt att sanktionera mot sin strategiskt viktiga allierade.

Natochefen Jens Stoltenberg sa på torsdagen när Natos tvådagarsmöte inleddes att diskussionen inom alliansen har varit öppen och utan dispyter.

– Vi har sett oenigheter tidigare, men den transatlantiska alliansen har bestått, sa han enligt nyhetsbyrån.

Stoltenberg betonade även att ministrarna enats kring behovet att upprätthålla en enad kamp mot IS i Syrien, Irak och Afghanistan.

Inom Nato har framför allt Norges försvarsminister Frank Bakke-Jensen varit tydlig med att landet fördömer den turkiska insatsen och även USA-kollegan Mark Esper har varit tydlig med sin kritik.

– Turkiet har satt oss alla i en förfärlig situation, sa han tidigare i dag.

I dag genomförs en ny tingsrättsförhandling mot aktivisten Elin Ersson, 22, skriver Göteborgs-Posten. Hon dömdes tidigare i år till dagsböter för brott mot luftfartslagen men domen revs upp efter att en av nämndemännen i rättegången ansågs jävig.

– Vi, som förlorade förra gången, får ännu en chans att tydliggöra vår sak och att övertyga rätten. Vi yrkar förstås på ett totalt frikännande, säger hennes advokat Tomas Fridh till tidningen.

Det var i juli 2018 som Elin Ersson ville stoppa en utvisning till Afghanistan genom att vägra att sätta sig ner på ett flygplan.

15 poliser dödades natten till tisdag i ett talibanangrepp vid en vägspärr i norra Afghanistan, rapporterar AP. Händelsen inträffade i Ali Abad-distriktet i provinsen Kunduz, ett område där talibanerna har ett starkt nätverk.

Utöver de 15 som dog skadades även ytterligare två poliser. Efter attacken följde flera timmars skottlossning.

Talibanerna har via sin talesman Zabihullah Mujahid bekräftat att de stod bakom angreppet.

Det går inte att utvisa eller avvisa personer vars hemländer inte tar emot medborgare som inte reser frivilligt. Polisen försöker därför att upprätta ett system för återvändande, men har ännu inte lyckats, skriver Aftonbladet i en granskning av flyktingkrisen 2015.

För tillfället har polisen 2 600 ärenden om personer som ska skickas tillbaka till Irak, men som inte går att verkställa. Andra länder som inte tar emot ofrivilligt resande medborgare är Iran, Eritrea och Somalia. Men i vissa länder har samarbetet förbättrats.

– För några år sedan gick det inte att utvisa personer till Etiopien, men nu har vi ett väl fungerande myndighetsutbyte, det samma gäller Afghanistan, säger Patrik Engström, chef på gränspolisen.