Den svenska konjunkturen

Sysselsättningen i byggbranschen dämpas

Byggbranschen håller på att bromsa in. Flera rapporter visar att det högtryck som rått i ett par år mattas av. Nu kommer uppgifter om att sysselsättningen dämpas, uppger Byggindustrin.
– Jag har inte hört någon som redan säger att de ska varsla personal om uppsägning men KI-barometern visade att sysselsättningsplanerna i byggföretagen dämpats och det finns inte några tydliga signaler om behov av nyanställningar. Det är ju en viss omsvängning jämfört med de senaste åren då det allmänt varit brist på folk, säger Fredrik Isaksson, chefsekonom på Sveriges Byggindustrier.
Byggindustrin uppger att det blivit svårare att sälja nyproducerade bostäder jämfört med de senaste åren. Nyligen visade Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer och Stockholms Handelskammares Stockholmsbarometer att byggföretagen får in allt färre uppdrag.

Toppnyheter

Peter Malmqvists analys

Så fick vi det starkaste vinstrallyt i modern tid

De senaste tjugo åren är nog den längsta period av hög avkastning, som svensk industri någonsin upplevt. Även årets vinstutveckling är mycket stark.
Summerar vi börsbolagens vinster för det tredje kvartalet 2018, kan konstateras att vinsterna ligger 12 procent över motsvarande kvartal för ett år sedan. Det är tredje kvartalet i rad med tvåsiffrig tillväxt och det är det 22:a kvartalet i rad, som fler än hälften av börsbolagen visar vinstökningar.   
Vinster är dock ett trubbigt begrepp, särskilt på Stockholmsbörsen. Det beror på att enstaka storbolag ofta har stor inverkan på utvecklingen. Denna gång är det Ericsson, som för ett år sedan redovisade blodröda förluster, men detta kvartal faktiskt en vinst. Ericsson svarar därför ensamt för en stor del av börsbolagens vinstökning. Å andra sidan, finns det alltid en del storbolag som redovisar stora omstruktureringskostnader eller andra engångskostnader.    
För att få ett grepp om den underliggande vinstutvecklingen, mäter jag därför mediantillväxten (mittföretaget i populationen) för de rapporterande bolagen. Då blev det senaste kvartalets tillväxt 10 procent och det var 19:e kvartalet i rad med tillväxt. Det råder därför ingen tvekan om att börsbolagen har haft högkonjunktur under flera år och just nu är den brännhet.
Två sektorer sticker ut. Det är banker och verkstadsföretag. De senaste åren tar de ungefär en tredjedel vardera av börsens samlade vinst. Sektorerna utvecklas dock väldigt olika. Verkstadsföretagen är börsens starkaste sektor de senaste kvartalen, tack vare en stark internationell konjunktur, samtidigt som den svenska kronan varit svag. Därför går exportföretagen som tåget.
Sedan vi släppte kronan fri 1993, har vi aldrig tidigare kombinerat en stark internationell konjunktur med en svag krona. Eftersom samtidigt löneökningstakten ligger kring 2 procent, liksom inflationstakten, forsar pengarna in i exportbolagen. I bankerna är tillväxten inte lika hög, utan handlar mer om enstaka procent. Å andra sidan är bankerna mycket stabila och har lyckats leverera höga vinster ända sedan mitten av 1990-talet. Enda undantaget var 2008, då banker med stor verksamhet i Baltikum och Ukraina drabbades av kraftiga förluster. På hemmaplan har däremot svenska banker varit stabilt lönsamma i över tjugo år.
En sektor har däremot fått det tuffare. Det är byggindustrin. De senaste tre kvartalen har vinsterna faktiskt fallit i börsens byggrelaterade företag. De flesta byggbolag har dock fortfarande goda vinstnivåer, eftersom byggprojekten är långa och avmattningen i bostadsbyggandet fortfarande är färsk. Lägger vi däremot in även andra bolag som är beroende av efterfrågan inom byggsektorn, ser det tuffare ut. Nedgången i bostadsbyggandet, som kommit väldigt snabbt, ökar osäkerheten och får svenskarna att skjuta även på ombyggnadsprojekten. Dämpningen är oroande med tanke på att räntorna fortfarande är rekordlåga.
Så vad blir slutsatsen för vinstutvecklingen? Att vinsterna är starka och har varit det under många år. Därtill kan läggas att börsbolagens avkastning varit spektakulär även de senaste 20 åren. Visst finns det dippar, som efter IT-kraschen 2001-2002, eller finanskraschen 2007-2008, men totalt sett har avkastningen på eget kapital legat häpnadsväckande högt. Genomsnittet för de senaste 20 åren är hela 13 procent, samtidigt som inflationstakten varit i genomsnitt 1,2 procent och löneökningstakten i den privata sektorn stannat på 2,8 procent. De senaste tjugo åren är därför troligen den starkaste period som svenska företag upplevt, i alla fall i modern tid.

3 tim
Jan Björklund (L)  JONATHAN NACKSTRAND / AFP
Valet - regeringsbildningen

Jan Björklund (L): Har inte upplevt sådant hat på 25 år

Ulf Kristersson (M) röstades ned som statsminister med siffrorna 195 mot 154 i en historisk omröstning i riksdagen på onsdagen. L-ledaren Jan Björklund röstade nej till sin Allianskollega och betonade före omröstningen att ställningstagandet mot Kristerssons regeringsmodell lett till hot och hat mot honom.
– Jag och partiet har utsatts för formidabelt hat av den svenska högerns svans. Jag har inte upplevt något liknande under mina 25 år, sa han.

19 min
Riksdagens talman Andreas Norlén på väg till en pressträff i riksdagens presscenter efter statsministeromröstningen. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Ledare: Dags för talmannen att ta en månads paus

Det enda sättet att få reda på vilken lösning Annie Lööf (C) egentligen ser i svensk politik är att ge henne sonderingsuppdraget, skriver Tove Lifvendahl i Svenska Dagbladet.
”Det vore naturligt att i detta låsta läge passa bollen till den enda som signalerar att den ser möjligheter att spela vidare”, skriver hon.
Det stämmer visserligen att Lööf har självbilden att hon kan dyrka upp det politiska låset, skriver Expressen. Men det imponerar inte på ledarredaktionen.
”I själva verket bidrar hon snarare till ytterligare långbänkar.”
Aftonbladets Anders Lindberg tycker i stället att Annie Lööf stod för ”en imponerande insats” när hon stod emot trycket och röstade nej till Ulf Kristersson. Nu föreslår han att talmannen stannar upp och tar en månads paus.
”Det skulle ge partierna tid att reflektera och även lämna utrymme för en politisk diskussion”, skriver han.

2 tim
Får Gustav Fridolin (MP), Isabella Lövin (MP) och Stefan Löfven (S) fortsätta i regeringsposition? Peter Krüger/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - regeringsbildningen

Analys: Nu återstår en S-regering eller ett extra val

Efter dagens statministeromröstning återstår bara två alternativ, menar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg i en analys.
Det ena alternativet är att C släpper fram en S-ledd regering som de själva står utanför mot att de får igenom delar av sin egen politik. Det andra alternativet är ett extra val.
DN:s politiska kommentator Ewa Stenberg menar att inget parti längtar efter ett extra val. Om en regering bestående av L, MP, S och C är möjlig avgör ytterst Annie Lööf, skriver hon i en chatt med DN:s läsare.
SvD:s Göran Eriksson skriver i en analys att det är ett problem att Annie Lööf nu bränt broarna till M och KD. Detta eftersom hon fört fram ett samarbete mellan hela Alliansen och MP som ett tänkbart regeringsalternativ.

3 tim
Läs mer om Valet - regeringsbildningen
Regelkrånglet

Därför ökar regelkrånglet för företagen

Under åren med Maud Olofsson som näringsminister, 2006-2010, minskade regelbördan för företagen. Men sedan dess har intresset för frågan svalnat. Därmed har regelbördan ökat igen, rapporterar redaktionen på Svenskt Näringsliv.
Andrea Femrell, vd för Näringslivets regelnämnd, NNR, tycker inte att politikerna har haft någon äkta ambition på området. När staten tillåts svälla, då ökar byråkratin per automatik.
– Det är bland annat en fråga om regleringsiver och ambition hos beslutsfattare och myndigheter. Stocken styrs av vad som kommer in och vad som plockas bort. Värt att notera är att det inte alltid är mängden regler som avgör, utan också hur effektiva de är, säger han till Svenskt Näringslivs redaktion.
I statistiken framgår att den sammanlagda kostnadsökningen, till följd av nya eller förändrade regelverk, var 4,4 miljarder kronor 2017, enligt Tillväxtverket. En enkät från Företagarna visar att medlemmarna öronmärkte tio timmar i veckan för pappersarbete.
Samtidigt kommer fyra av elva regler från Bryssel. Knappt hälften av regelförändringarna, fem av elva, påverkar konkurrensen negativt, då Sverige har mer långtgående krav än EU:s minimidirektiv eller tuffare nationella regler som inte finns i andra medlemsländer, enligt Tillväxtverkets rapport ”Regler som påverkar företagens ekonomi och konkurrenskraft 2017”.
Trots det så är EU:s melodi mindre regelkrångel. Kommissionen är aktiv på området, och vill se förenklade regelverk och effektivare processer, enligt Andrea Femrell.
– Aktiviteten är mycket högre på EU-nivå än på nationell nivå, konstaterar han.

1 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Regelkrånglet

EU-beslut kan skapa flaskhalsar för byggprojekt

Ett beslut i EU-domstolen kan tvinga svenska kommuner att rapportera sina detaljplanebeslut till EU- kommissionen. Det riskerar att förlänga handläggningen av detaljplaner, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor, på branschorganisationen Sabo till Byggindustrin.
Nu vill Sabo att stoppa en sådan tolkning i ett öppet brev till den svenska representationen i EU.
Domen grundar sig i en tvist i Nederländerna där en lokal butik stämde kommunen för att ha tagit fram detaljplaner som inskränkte mot EU:s tjänstedirektiv, som ska säkra etableringsfrihet.
– Om detaljplanerna faller under EU:s tjänstedirektiv innebär det att måste kommunerna meddela EU-kommissionen om varje detaljplanebeslut. Det finns inga system för detta och det kommer att öka byråkratin enormt, säger Karl Törnmark.
Ett annat problem med en tillämpning av EU-domstolens beslut är att det innebär en inskränkning av kommunernas planmonopol, hävdar Törnmark.

8 nov
Läs mer om Regelkrånglet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

Svenska företagare mår bäst i Europa

Svenska företagare toppar ett nytt livskvalitetsindex som Swedbank har tagit fram. I Indexet jämförs hur det är att vara företagare i Europa. Efter Sverige kommer Norge och Cypern. Sist i listan är Polen.
Svenska företagares inkomster ligger i den absoluta Europatoppen, visar indexet. De arbetar inte mer än sina europeiska kollegor, och 85 procent av de svenska företagarna uppger att de har god eller mycket god hälsa.
Samtidigt är det inte lika vanligt att man driver företag i Sverige, det är betydligt lägre än i de flesta europeiska länder.
Enligt Swedbank är dock bilden av företagarlivet mer negativ i Sverige. En tidigare undersökning visar att enbart 54 procent av svenskarna ser företagande som ett bra karriärval. I Nederländerna, där företagandet är högt och ökande, var motsvarande andel 81 procent.
– Det kan alltid diskuteras hur livskvalitet ska definieras. Men vår undersökning visar att det låga företagandet i Sverige inte kan förklaras av längre arbetsdagar, mer stress eller lägre inkomster. Vi vet också att de flesta dessutom är nöjda med sitt val att vara företagare, säger Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank och sparbankerna i ett pressmeddelande.

23 min
Företagsklimatet i Sverige

Så kan 30 000 affärsidéer realiseras

En näringspolitik som underlättar ägarskiften i små och medelstora företag saknas. Det menar Johan Kreicbergs, företagarekonom på Swedbank, i en debattartikel i SvD.
Enligt honom uppger omkring en fjärdedel av svenskarna att de vill starta företag, men få gör verklighet av sina planer. Under de senaste tio åren har samtidigt antalet företagare mellan 65 och 74 år ökat med nära 60 procent. Här finns ett glapp.
Kreicbergs efterfrågar en politik som underlättar ägarskiften. Det handlar bland annat om att följa upp ägarbyten att matcha köpare och säljare bättre och att förändra arbetsmarknadspolitiken. 

12 nov
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagsklimatet i Sverige

"Vad betyder valet för företagen?"

Dagens politiska låsningar borgar för att nästa regering kommer att ha svårt att få igenom sin politik under de kommande fyra åren. Om det ska ske någon förbättring i företagens villkor behövs det därför kompromisser genom blocköverskridande samarbeten, skriver Björn Lindgren, regionchef, Svenskt Näringsliv Södermanland på SN Debatt.
Företagen får sätta sin förhoppning till att kommunerna driver på i de frågor som de ansvarar för.
Statistik från förra mandatperioden till i dag, visar att de partier som lyckades förbättra företagsklimatet även gynnades i årets val, skriver han.
”Mitt råd till de politiker som nu ska styra är därför att gör vad ni kan för företagen”.

7 nov
Läs mer om Företagsklimatet i Sverige
Gazaremsan/ Avigdor Lieberman TT
Israel – Palestinakonflikten

Försvarsminister avgår i protest mot vapenvila

Israels försvarsminister Avigdor Lieberman avgår från sin post efter den omstridda vapenvilan med Hamas som premiärminister Benjamin Netanyahu försvarat, rapporterar AFP.
Eldupphöret på Gazaremsan har lett till en splittring inom regeringen då den trädde ikraft efter att Hamas avfyrat 400 raketer mot Israel.
– Vapenvilan kombinerat med processen med Hamas är att kapitulera för terror, sa Lieberman på den pressträff där han meddelade sin avgång.
– Det vi gör nu är att köpa oss ett kortvarigt lugn, till priset av att långvarigt skada vår nationella säkerhet, fortsatte han.

1 tim
Palestinier vid en rasad byggnad i Gaza. Khalil Hamra / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Israel – Palestinakonflikten

Hamas om ministerns avgång: ”Seger för Gaza”

Islamiströrelsen Hamas beskriver Israels försvarsminister Avigdor Liebermans avgång som ”en politisk seger för Gaza”, rapporterar AFP.
Lieberman meddelar att han lämnar sin post som en protest över vapenvilan mellan Israel och Hamas, vilket satt stopp för ett par intensiva dygn med de värsta striderna sedan kriget startade 2014. Lieberman beskriver dock eldupphöret som ”en kapitulation för terror”.

1 tim
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu Oded Balilty / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Israel – Palestinakonflikten

Netanyahu kritiseras efter eldupphör med Hamas

En ännu inte helt bekräftad vapenvila trädde ikraft på Gazaremsan under tisdagseftermiddagen, vilket har satt stopp för några av de mest våldsamma dygnen sedan kriget startade 2014, rapporterar AFP.
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har inte kommenterat överenskommelsen i detalj, men försvarar strategin med orden: ”Våra fiender bad om eldupphör”.
På hemmaplan kritseras Netanyahu för att ge efter för Hamas terrormetoder, rapporterar Sveriges Radio. På sociala medier hånas premiärministern för sin svaghet. Bedömare menar att stora risker tas för en långvarig vapenvila med Hamas.

2 tim
Läs mer om Israel – Palestinakonflikten
Jean-Claude Arnault. TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Domen mot Kulturprofilen

Jean-Claude Arnault i rätten: ”Mitt liv är förstört”

På onsdagen avslutas hovrättsförhandlingarna mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault som i tingsrätten dömdes till två års fängelse för ett fall av våldtäkt.
Innan rätten tog lunch valde Arnault att själv för första gången kommentera anklagelserna, skriver Expressen.
– Det är fruktansvärt att ha blivit anklagad. Fasansfullt. Jag finner inga ord. Hela mitt liv är förstört, sa han och fortsatte:
– Allt jag gör i mitt liv har varit för att dela med mig. Det jag har anklagats för är bortom min natur.

2 tim
TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Domen mot Kulturprofilen

Frostenson var tyst när hon lämnade rätten

Jean-Claude Arnaults hustru, akademiledamoten Katarina Frostenson, kallades till hovrätten för att vittna om makens goda karaktär.
Hans advokat Björn Hurtig menar att Arnaults personlighet inte stämmer överens med en våldtäktsmans.
Förhandlingarna skedde bakom stängda dörrar och Frostenson lämnade rätten efter ganska exakt en kvart utan att svara på några frågor från journalister, uppger TT.
På onsdagen avslutas hovrättsförhandlingarna mot kulturprofilen Jean-Claude Arnault som i tingsrätten dömdes till två års fängelse för ett fall av våldtäkt.

1 tim
TT NEWS AGENCY / TT NYHETSBYRÅN
Domen mot Kulturprofilen

Frostenson ska bevisa kulturprofilens oskuld

I dag avslutas hovrättsförhandlingarna i Svea hovrätt mot den våldtäktsdömde kulturprofilen Jean-Claude Arnault, skriver TT.
Hans advokat Björn Hurtig menar att Arnault är helt oskyldig och för att övertyga rätten om detta har hustrun, poeten och akademiledamoten Katarina Frostenson, kallats in som karaktärsvittne.
Arnault dömdes för ett fall av våldtäkt till två års fängelse i tingsrätten, men domen överklagades av båda parter.
Tingsrättens dom grundades till stor del på kvinnans berättelse, men försvaret hoppas nu att en bok som hon skrivit flera år tidigare ska kasta tvivel över historien. Där skildras en scen där två av romanfigurerna är inbegripna i sexuella handlingar som påminner om de som kvinnan berättat att hon utsatts för.

Idag 06:22
Läs mer om Domen mot Kulturprofilen
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Därför gör dagens inflationssiffror Ingves glad

Inflationen föll visserligen en aning men ligger ändå kvar på en nivå som lär göra att Riksbanken trycker på ränteknappen i december eller februari, rapporterar TT.
Inflationstakten, enligt måttet KPIF, låg i oktober på 2,4 procent, jämfört med 2,5 procent i september, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).
I KPIF, som är det mått som används för Riksbankens inflationsmål, är effekterna av ändrade bolåneräntor borträknade.
Riksbankens inflationsmål ligger på två procent och bankens ledamöter har varit tydliga under hösten att styrräntan kommer att höjas i vinter med 0,25 procentenheter om inte inflationen av någon anledning skulle dyka oväntat mycket.
Dagens siffra ger därför fortsatt stöd för en snar räntehöjning även om prisökningarna var något lägre än vad ekonomerna hade räknat med. Kronan försvagades med runt fem öre mot både euron och dollarn.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Så mycket mer kommer ditt bolån kosta – rusta dig för räntehöjningen

Med anledning av Stefan Ingves uttalande om att bolåneräntan kommer fördubblas inom några år är det hög tid att börja rusta sig inför den kommande räntehöjningen. Dagens Industri har beräknat hur man ska spara för att klara räntesmällen.
Skulle dagens rekordlåga räntor fördubblas är det att förvänta en rejäl höjning av månadskostnaden på sin belånade lägenhet. I Dagens Industris kalkyl av förväntad månadskostnad har de tagit med dagens ränteläge på 1,5 procent och två möjliga höjningar: till 3 procent eller 5 procent.
Det kanske känns avlägset med en ränta på 5 procent, men innan finanskrisen var det vad bolåneräntan låg på.
Med ett bolån på 3 miljoner kronor kan räntekostnaden bli uppemot 12 500 kronor innan ränteavdrag med en ränta på 5 procent. Har du ett bolån på 5 miljoner kronor kan bolånet komma att kosta dig nästan 21 000 kronor i månaden.
Har du inte redan börjat sätta av till en buffert inför ett förhöjt ränteläge är det dags att börja nu. Med tanke på dagens låga räntor kan det vara idé att sätta av mellanskillnaden mellan dagens ränta och en ”normal” ränta på mellan 3–5 procent. Känns detta tufft råder Dagens Industri att du trappar upp summan successivt och anpassar dina övriga utgifter till det nya läget.

9 nov
Läs mer om Riksbankens räntepolitik