Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Penningtvätten i banksektorn

Swedbankchefen slår ifrån sig

Mångmiljardbelopp misstänks ha tvättats genom Swedbank, med band till jätteskandalen i Danske Bank, rapporterar SVT:s Uppdrag granskning.

Men Swedbanks vd Birgitte Bonnesen slår ifrån sig. Budskapet är detsamma som tidigare.

– Jag känner mig lugn med hur vi jobbar med de här frågorna, säger hon till TT.

Hittills hemliga dokument, som Uppdrag granskning presenterar i onsdagens program, tyder på att Swedbank har haft samma typ av utländska kunder som misstänks ha tvättat pengar genom Danske Bank.

I dokumenten finns uppgifter om mängder av transaktioner i Baltikum 2007–2015 mellan Danske Bank och Swedbank, samt uppgifter om kunder som är brevlådeföretag med samma adress i Storbritannien – bolag som saknar telefonnummer och kontaktuppgifter, och inte tycks bedriva någon verksamhet.

Swedbankkunder har skickat cirka 300 miljoner kronor till ett 40-tal bolag på samma adress, enligt dokumenten. Det finns också ett tusental Swedbankkunder med konton i Baltikum – men som är registrerade utomlands, inte minst i slutna skatteparadis som Brittiska Jungfruöarna och Belize. De har i många fall oklara ägare och verksamheter.

Det 50-tal Swedbankkunder som Uppdrag granskning identifierat som mest riskabla har slussat 40 miljarder kronor genom Swedbank.

– Jag känner inte igen mig i de uppgifterna, säger Bonnesen.

I en telefonkonferens för journalister och aktieanalytiker upprepar Birgitte Bonnesen samma budskap som hon hade i höstas när skandalen i Danske Bank exploderade – att Swedbank, precis som bankvärlden i stort, ständigt utsätts för penningtvättförsök och att banken då agerar och polisanmäler.

– Inget nytt har hänt sedan dess, säger hon.

Men hon övertygar inte aktiemarknaden, aktieraset tilltog snarare under tiden hon pratade och aktiekursen stängde slutligen över 13 procent ner.

Hon får frågan om Uppdrag gransknings uppgifter är felaktiga:

– Jag påstår inte alls att de ljuger, men det är svårt att kommentera något som vi inte har sett, säger Bonnesen.

Hon har varit i kontakt med den amerikanske finansmannen och visselblåsaren Bill Browder, som ligger bakom det nya materialet om de misstänkta penningtvättaffärerna. Och enligt henne kommer han inte stämma banken.

Birgitte Bonnesen har full förståelse för om människor blir upprörda över uppgifterna.

– Vi tar det här på fullaste allvar, säger hon.

Bill Browder vill, enligt Svenska Dagbladet, att Swedbank tillsätter en ny extern utredning för att gå till botten med uppgifterna, något Bonnesen inte utesluter helt.

Amerikanska myndigheter skulle, likt gentemot Telia för mutaffärerna i Uzbekistan, kunna kräva Swedbank på skadestånd. Men Swedbank har inte kontaktats av amerikanska rättsliga myndigheter, enligt Birgitte Bonnesen.

Den misstänkta penningtvätten blir nu föremål för brottsutredning från åklagare i Estland, rapporterar Reuters.

– Vi kan bekräfta att eftersom de publicerade uppgifterna har koppling till Danske Bank, så undersöker vi dem inom ramen för vår utredning av Danske, säger en talesperson för Estlands åklagarmyndighet.

Faktisk penningtvätt kräver att pengarna härstammar från brottslig verksamhet. En omständighet ser särskilt illa ut i Swedbankfallet, framgår i Uppdrag granskning. Minst 150 miljoner kronor har slussats från Danske Bank, genom den svenska banken, från nio namngivna bolag som kan knytas till en ökänd rysk kupp, Magnitskijaffären.

Den gick ut på att ryska statstjänstemän och kriminella pekades ut för att ha berövat ryska statskassan på omkring 2 miljarder kronor i skatt från Bill Browders investeringsfond. Sedan Browders skatterevisor Sergej Magnitskij kommit de misstänkta på spåren frihetsberövades denne och dog under misstänkta omständigheter i häktet 2009.

Browder säger till nyhetstjänsten Bloomberg att de belopp som figurerar i Uppdrag granskning sannolikt "bara är början". Han säger sig ha egna bevis som kopplar Swedbank till Danske Bank-fallet.

Browder säger till nyhetstjänsten Bloomberg att de belopp som figurerar i Uppdrag granskning sannolikt "bara är början". Han säger sig ha egna bevis som kopplar Swedbank till Danske Bank-fallet.

Fakta: Danske Bank-härvan

En internutredning visade i höstas att Danske Banks filial i Estland 2007–2015 misstänks ha tvättat omkring 200 miljarder euro (drygt 2 000 miljarder kronor). Filialen fick i tisdags order av landets finansinspektion att stänga.

Pengar misstänks också ha slussats via andra internationella storbanker. Härvan brottsutreds i bland annat Danmark, Estland och USA. Den amerikanska utredningen riskerar enligt bedömare att sluta med mångmiljardböter och sanktioner.

Kunderna som misstänks för att ha använt Danske Banks filial i Tallinn för penningtvätt kom bland annat från Ryssland och Azerbajdzjan.

Härvan har tvingat bort vd Thomas Borgen och styrelseordföranden Ole Andersen.

Danske Bank erkänner bristfällig kontroll, men förnekar brott.

Fakta: Magnitskijaffären

Skatterevisorn Sergej Magnitskij utredde på uppdrag av den amerikanske affärsmannen Bill Browder vad som hänt med omkring 2 miljarder kronor som skulle betalas i skatt till den ryska statskassan 2007 från hans fond Hermitage Capital.

Magnitskij kom fram till att bland andra högt uppsatta tjänstemän hade tagit pengarna. Anklagelserna vändes mot honom själv. 2009 avled Magnitskij i häktet, 37 år gammal. Den officiella dödsorsaken var hjärtattack men kritiker anser att han dog av misshandel och utebliven vård.

Fallet ledde till att USA belade de ryssar som anklagats för delaktighet i Magnitskijs död med inreseförbud och frös deras tillgångar. Moskva svarade med att förbjuda amerikaner att adoptera ryska barn.

Magnitskij fälldes 2013 postumt i rysk domstol, i en kritiserad dom.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Göteborgs Energi
Det svenska skattetrycket

Ny kritik mot miljöskatterna – ger mer utsläpp än innan

Från och med augusti vill regeringen införa en ny skatt på fossila bränslen i kraftvärmenät. Men förslaget får kritik, inte minst från Göteborgs Energi.

Alf Engqvist, vd för Göteborg Energi, menar att lagen får motsatt effekt mot vad lagstiftaren vill. Det rapporterar Göteborgs-Posten.

– Vi kommer att behöva dra ned produktionen i Rya kraftvärmeverk och produktionen kommer att flyttas från kraftvärme till hetvattenproduktion – vilket betyder minskad elproduktion från oss. Och nettoeffekten av det blir i sin tur att elen som konsumeras produceras i länder med kolkraft i stället, säger han till tidningen.

Enligt deras remissvar kommer den sammanlagda effekten år 2020 av lagförslaget bli att koldioxidutsläppen i atmosfären istället ökar med 42 000 ton och dessutom blir det 100 miljoner kronor dyrare.

Finansminister Magdalena Anderssons pressekreterare säger till GP att de just nu inte kommer att ge några kommentarer.

Igår 15:54
Ruud, Vidar / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Kritiken: Kemikalieskatten stoppar återvinning

Nu tilltar kritiken mot den föreslagna höjningen av kemikalieskatten. Inrego, som återanvänder och säljer datorer, mobiler och andra IT-produkter, är ett av många företag som är rasar.

I ett remissvar skriver de att skatten går rakt emot den cirkulära ekonomi som regeringen säger sig vilja eftersträva. Den går även emot FN:s mål för hållbar konsumtion och produktion, menar de.

”Dessutom innebär skatten att produkter redan nu dubbelbeskattas under sin livscykel. En höjning skulle förstärka dessa negativa effekter ytterligare”, skriver företaget i ett pressmeddelande.

De kommer även med förslag om förbättringar.

”Om regeringen menar allvar med sin klimatpolitik borde den undanta begagnade IT- och elektronikprodukter från kemikalieskatt helt och hållet”, skriver de.

21 mar
Det svenska skattetrycket

Krångel för datahallar kan skrämma bort etableringar

Det är viktigt att Sverige kan erbjuda attraktiva och förutsägbara villkor för att attrahera investerare i den internationella datahallsbranschen, menar Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv.

De har i en hemställan krävt ändringar som ska undvika negativa och kostsamma administrativa konsekvenser av Skatteverkets ställningstagande.

”I hemställan begärs att ansökan om avdrag av energiskatt ska göras av ägaren till eller den som opererar över datahallen och att denne anses vara stödmottagare”, skriver de.

Jättar som Amazon, Google och Facebook lockas till Sverige med löften om billig el till serverhallar, konstaterar Edvard Hollertz i en ledare i NT, och menar att det inte är oproblematiskt.

Under 2017 sänktes energiskatten för datacenter, och de likställdes i princip med tillverkningsindustrin. Men en ny tolkning av Skatteverket innebär att alla datahallar inte kan dra nytta av reduktionen.

”Bara de företag som även äger utrustningen i hallar får ta del av skattesänkningen. Det innebär att de globala jättarna – som Facebook och Amazon – fortsatt gynnas, samtidigt som många lokala aktörer åker på en skattesmäll”, skriver han.

”Regering och riksdag måste skyndsamt tydliggöra lagstiftningen, så att Sverige inte förlorar viktiga investeringar och nya jobb”, skriver företrädare för Energiföretagen, Node Pole och Svenskt Näringsliv, i Computer Sweden.

21 mar
Läs mer om Det svenska skattetrycket