Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Sveriges tio mest avskydda skatter

En rad av de skatter som belastar landets företagare är direkt skadliga för AB Sverige, anser experter som fPlus har talat med. Här listar vi tio av de mest avskydda skatterna i landet.

Tvåtusen miljarder.

Så mycket skatt betalas varje år in till statens kassa. Det kan vara stora poster som momsen, drygt 447 miljarder varje år, inkomstskatten på 786 miljarder varje år och arbetsgivaravgiften som varje år drar in 566 miljarder kronor. Mindre intäkter är tobaksskatten, 12 miljarder, vägtrafikskatten på 20 miljarder och fastighetsskatten som varje år tillför statskassan 33 miljarder kronor.

Sammantaget alltså ett stycke över tvåtusen miljarder eller 2 100 miljarder för att vara exakt. Det innebär att det svenska skattetrycket motsvarar 43,8 procent av Sveriges BNP.

Mer än hälften, cirka 60 procent av skatteintäkterna, kommer från skatt på arbete. Det borde skapa en intressant diskussion med tanke på att en del mindre punktskatter, till exempel tobaks- och alkoholskatten och den helt färska flygskatten bland annat har till syfte att minska rökandet, drickandet och flygandet. Att öka skatt på arbete borde i den kontexten vara kontraproduktivt för målet att öka sysselsättningen.

Det är just vad som inträffar när en del av skatterna, bland annat 3:12, marginalskatten och särskilt värnskatten träffar rätt. Det är idag, i en global värld med oavbruten konkurrensutsättning, ett alltmer växande problem för AB Sverige: Skadliga skatter minskar Sveriges konkurrenskraft.

fPlus har talat med skatteexperter, företagare och revisorer och kan här lista de tio mest avskydda skatterna i landet:

Marginalskatter tar hälften av löneökningen

Som Skatteverket skriver själva: ”Marginalskatt är den skatt du betalar på din sist intjänade tusenlapp.” I det ögonblick som inkomsten stiger över gränsen för statlig skatt försvinner 50 procent av löneökningen. Den statliga inkomstskatten är avsedd som en höginkomsttagarskatt vilket idag innebär alla som tjänar över 42 000 kronor i månaden.

Kostar skattebetalarna: 60 miljarder.

Värnskatt lägger sig på toppen

Värnskatten är en del av den statliga inkomstskatten och lägger ytterligare 5 procent på inkomster över 51 300 kronor i månaden. Det ger en skattenivå på cirka 60 procent. Minskar viljan att utveckla sig i jobbet, ta ett större ansvar, göra karriär knappast lönar sig ekonomiskt. Den högre lönen som ansträngningarna för med sig äts upp av skatt.

Kostar skattebetalarna: 7 miljarder.

3:12 krånglar till det för företagaren

Infördes 1991 för att stoppa möjligheten att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. Har idag, med krångliga regler och begränsningar, blivit ett hinder för företagen som vill kunna använda en del av företagets pengar för återinvestering. Riskerar också att driva upp skattesatsen till värnskattens nivå.

Kostar skattebetalarna: Del i kapital- och marginalskatterna.

Arbetsgivaravgifter som inte ger något tillbaka

Arbetsgivaravgiften ligger på cirka 31 procent och ska garantera pensionsrätt och andra förmånsgrundande garantier för arbetstagaren. Men vid månadslöner över cirka 43 300 upphör de förmånsgrundande inbetalningarna, och överskjutande skatt hamnar istället i den stora statskassan som en ren skatt på arbete.

Kostar skattebetalarna: 566 miljarder (arbetsgivaravgifterna gemensamt).

Kapitalskatten lägger skatt på skatten

Skatten på till exempel ränteintäkter, utdelningar och försäljning av aktier, är normalt sett 30 procent. Det placerar Sverige i topp internationellt sett. Den är dessutom en skatt efter skatten eftersom den tas ut på summan som är kvar efter bolagsskatten. Först 21,4 procent bolagsskatt följd av 30 procent bolagsskatt förvandlar en vinst på 10 000 kronor till 5502 kronor i handen på företagaren.

Kostar skattebetalarna: 74 miljarder.

Kemikalieskatter har ingen miljöeffekt

Sedan 2017 finns en miljöskatt på vitvaror, tv-skärmar, mobiler, spelkonsoler och så vidare, allt för att minska spridningen av flamskyddsmedel. Det ger knappast någon miljöeffekt när Sverige har 0,4 procent av världsmarknaden för vitvaror. Däremot minskar den svenska företags internationella konkurrenskraft vilket inte hindrar att den troligen höjs med 30 procent.

Kostar skattebetalarna: 1,4 miljarder.

Energi- och miljöskatter går inte till miljön

Energiskatten har historiskt sett varit en rent fiskal skatt med syfte att finansiera välfärden. I och med införandet av grön skatteväxling ska de även vara en del i omställningen till ett hållbart samhälle. Men de gröna etiketterna till trots, flygskatten till exempel, är de fortfarande till stora delar fiskala skatter.

Kostar skattebetalarna: 77 miljarder (Energi och miljöskatterna gemensamt).

Personaloptioner beskattas två gånger

Optioner ger möjlighet för anställda i mindre företag att i framtiden köpa ägarandelar i företag till ett förutbestämt pris. Om bolaget utvecklas positivt kan optionerna alltså innebära ett rejält klipp för medarbetaren och ett sätt för företaget att behålla nyckelpersoner. Ett nytt regelverk sedan 2018 har dock visat sig svårtillämpat sedan Skatteverket lagt fram en restriktiv syn på hur det borde tillämpas.

Kostar skattebetalarna: Del i marginalskatterna.

Styrelsearvoden ska beskattas som lön

År 2017 försvann möjligheten att ta ut arvodet för arbetet i en styrelse via faktura till eget bolag. Istället ska det beskattas som lön av arbete. Det gör att nivån på ersättningen av allt att döma blir lägre för styrelsemedlemmen och framför allt att förutsättningarna för styrelsearbete försämras.

Kostar skattebetalarna: Del i marginalskatterna

Momsen fördyrar i alla led

En statlig skatt på konsumtion. Men momsen beskattar också varje led i produktions- och distributionskedjan utifrån det mervärde som tillförs. Sveriges tre olika momssatser och inte minst regelverkets många undantag krånglar till företagens verksamhet och är inte konkurrensneutrala, varken inom landet eller för utrikeshandeln. Som ett finurligt upplägg kan momsen också läggas på andra skatter. Inte underligt att en skattedomare en gång utbrast: ”Momsen är ett monster!”

Kostar skattebetalarna: 447 miljarder.

Ytterligare en punkt...

En punkt som mycket väl platsar på listan utan att för den skull vara en skatt är rättsosäkerheten inom skatteområdet.

Ett växande och ofta påtalat problem är det faktum att Skatteverket gör helt skilda bedömningar av samma fall beroende på var i landet frågan tas upp.

Det bottnar i att det svajar inom tre områden: Tillkomst (kvaliteten på förslag inom skatteområdet är dålig), Tillämpning (tolkningarna av de krångliga reglerna blir olika) och Tvistlösning.

Källor: Intervjuer och material från skatteexperter på Svenskt Näringsliv, Företagarna, Skattebetalarna, organisationen Far och företagare.

Toppnyheter

Michael Bloomberg. Arkivbild. Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Bloomberg stiger i mätning och får göra debattdebut

Miljardären Michael Bloomberg har kvalat in till Demokraternas debatt i Las Vegas som äger rum natten mot torsdag svensk tid, skriver amerikanska medier.

Bloomberg har blivit allt hetare i Demokraternas primärvalsrejs de senaste dagarna och i en ny mätning från NPR får han 19 procent av det nationella stödet bland demokratväljare. Med det ligger han tvåa efter Bernie Sanders, som får 31 procent.

Michael Bloomberg, en av världens rikaste män, meddelade sin kandidatur sent och valde därför att inte lägga kraft på att kampanja i tidiga delstater. I stället satsar han på att göra bra ifrån sig under supertisdagen den 3 mars.

2 tim
Michael Bloomberg/Sanders tweet. Montage. David J. Phillip / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bloomberg slår tillbaka – jämför Sanders och Trump

Demokraternas primärvalskandidater Bernie Sanders och Michael Bloomberg har kastat handskarna. I natt utbytte deras kampanjer förolämpningar med varandra på sociala medier, enligt Reuters.

Efter att Sanders anklagat Bloomberg för att försöka köpa partiets nominering svarade miljardären med att anklaga Sanders anhängare för att använda samma mobbningstaktik som Trump.

”Den här kampanjen kommer inte att tiga still när den får sådana här falska attacker riktade mot sig”, skrev Bloombergs kampanjchef Kevin Sheekey i ett pressmeddelande med rubriken ”Bernies nya ’bro’ ... Donald Trump”.

Sanderskampanjen svarade med att twittra ut en bild på Bloomberg och Trump på golfbanan.

6 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
De krisande kommunerna

Rekordstora skulder i landets kommuner

Kommunernas skulder ökar i snabb takt i alla delar av landet och har nu nått rekordnivåer. Det ökar riskerna i den kommunala ekonomin framöver, visar en regional konjunkturrapport från Nordea.

– Kommunernas skulder har aldrig varit så här stora. De senaste tre åren har skulderna ökat snabbast i Västsverige, Östra Mellansverige och Stockholm medan skulden per invånare är högst i Mellersta Norrland, säger Nordeas senioranalytiker Susanne Spector.

På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren.

Samtidigt balanseras skuldsättningen av att tillgångarna också ökar. Däremot utgör en höjd ränta ett hot mot kommunernas budgetar, enligt Nordea.

– Ett sätt att möta högre räntor kan paradoxalt nog vara att låna mer pengar. Det beror på att utrymmet att finansiera investeringar med egna medel minskar om räntekostnaderna stiger och intäkterna inte ökar i samma takt. Annars väntar skattehöjningar eller så måste framtida regeringar skjuta till mer pengar till kommunerna, säger Susanne Spector.

5 min
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Partilles nya simhall kan kosta halv miljard kronor

Underlaget för den nya simhallen i Partille beräknas vara klart till sommaren och ett slutgiltigt politiskt beslut väntas fatta i november. Exakt hur dyr den kommer bli är inte klart – men kommundirektören Per Bäckström säger till GP att den slutgiltiga prislappen kan närma sig en halv miljard.

– Vi tittar på anläggningar i omgivningen och då hamnar vi nära 450 miljoner. Och det är en stor investering, säger han.

Anläggningen ska vara familjeinriktad med fokus på friskvård. Något äventyrsbad kommer det inte bli tal om.

– Man ska kunna gå dit och må bra och träna. Anläggningen ska också svara upp till våra behov av skolsim, säger Per Bäckström.

Igår 22:43
Läs mer om De krisande kommunerna
Illustrationsbild. FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Framtiden för RUT och ROT

Arbetsgivarorganisation till försvar för rutavdraget

Enligt Riksrevisionen innebär Rut-avdraget en kostnad för staten på flera miljarder per år.

Men arbetsgivarorganisationen Almega delar inte den bilden.

– Rut-avdraget är självfinansierat till 90 procent, säger Patrick Joy, chefsekonom på Almega, till Sveriges Radio Ekot.

Han hänvisar bland annat till skatteintäkter från arbetstagare i rutbranschen och att många tjänster som tidigare utförts svart blev vita i och med att reformen trädde i kraft 2007.

2 tim
Illlustrationsbild. FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rikaste tiondelen i Sverige använder rutavdraget mest

Det är den rikaste tiondelen i Sverige som gynnas av rutavdraget, enligt Riksrevisionens rapport. Ett hushåll som köper städning behöver bara betala halva arbetskostnaden – resten betalar av staten och skattebetalarna.

Nu konstaterar Riksrevisionen i en granskning att avdraget, som kostade staten 5,4 miljarder under 2019, inte är självfinansierat som den borgerliga regeringen hävdade.

När avdraget infördes var tanken att barnfamiljer skulle gynnas av det, men nu visar det sig att endast tre av tio av de som använder rut har barn hemma.

6 tim
Anna Brink/Arkivbild. Riksrevisionen/TT
undefined

Rutavdrag kostar miljarder – finansierar inte sig självt

Rutavdraget påverkar statens finanser negativt, enligt en granskning från Riksrevisionen. Förra året kostade avdraget staten 5,4 miljarder.

– Det är en offentligfinansiell kostnad för staten och det här belastar andra skattebetalare som inte köper tjänsten, säger Anna Brink, som lett granskningen av rutavdraget, till SVT Nyheter.

När reformen infördes hävdade den borgerliga regeringen att den skulle betala sig själv. En positiv aspekt av rutavdraget är att utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen tjänar mer och fått en starkare ställning på arbetsmarknaden.

Idag 07:03
Läs mer om Framtiden för RUT och ROT
LUDOVIC MARIN / AFP
EU:s framtid

Ny rapport: Sverige missar chansen att påverka EU

Sverige måste flytta fram positionerna i EU:s lagstiftningsarbete. Det menar Svenskt Näringsliv i en ny rapport och riktar kritik mot att Sverige inte att tillräckligt aktiv i EU.

– Huvudskälet till den rådande situationen, är att det inte ställs samma krav på beredning och information i lagstiftningsarbetet på EU-nivå som i den nationella processen, säger Sara Lowemark, EU-samordnare på Svenskt Näringsliv till organisationens hemsida.
Hon fortsätter:

– Olika samhällsaktörer kommer in först när lagstiftningen ska implementeras i svensk lag, men då har ju allt arbete på EU-nivå redan ägt rum. Då är det för sent.

I Danmark ges till exempel arbetsmarknadens parter, sakkunniga från utbildningsväsendet och myndigheter möjlighet att ge regeringen information hur nya EU lagar påverkar dansk konkurrenskraft.

– Aktörerna är med från början innan det blir dansk lag och ser till att de danska företagen inte missgynnas av nya EU- lagar, säger Sara Lowemark.

För att möta problematiken föreslår Svenskt Näringsliv bland annat att kvalitetsprinciper som vägleder EU-arbetet ska etableras, att det förtydligas att myndigheterna deltar i EU-arbetet som företrädare för Sverige, och att det inrättas stående beredningsgrupper som möjliggör ett reellt kunskapsutbyte om EU-förslagen.

1 tim
Stefan Löfven och Jonas Sjöstedt.  TT
undefined

Sjöstedt pressar Löfven: ”Nu är det upp till bevis”

Pressen ökar på statsminister Stefan Löfven (S) inför att EU:s regeringschefer på torsdag ska förhandla om unionens budget för 2021–2027, skriver Svenska Dagbladet.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt ser inte hur det nuvarande förslaget, som skulle innebära en höjning av Sveriges avgift på 14 miljarder, lever upp till det mandat som riksdagen gett statsministern.

– Regeringen har hela tiden sagt att man inte vill öka avgiften, nu är det upp till bevis, säger han till SvD.

Medlemsländerna står långt ifrån varandra om hur man ska täppa till den lucka som uppstått i och med Storbritanniens utträde. Därför är det inte säkert att man når en lösning redan nu.

11 min
Hans Dahlgren och Europahuset, som är Europaparlamentets informationskontor och EU-kommissionens representation i Sverige. TT
undefined

Svenska avgiften till EU kan höjas med 14 miljarder om året: ”Är inte acceptabelt”

Den svenska EU-avgiften kan höjas från 40,5 miljarder förra året till 54,5 miljarder för 2020, rapporterar SVT Nyheter.

– Det här förslaget är inte acceptabelt, säger EU-minister Hans Dahlgren (S).

Förslaget presenterades av Europeiska rådet på fredagen, och enligt det ska alla länder betala 1,074 procent av sin bruttonationalinkomst (BNI). Den svenska regeringen, som vill att nivån ska ligga på 1 procent av BNI, menar att EU måste ”rätta munnen efter matsäcken” när Storbritannien lämnar unionen med sina miljarder. Men den linjen har svagt stöd.

Exakt hur mycket dyrare avgiften blir beror också till stor del på huruvida Sverige får behålla sina rabatter på cirka sex miljarder kronor om året.

14 feb
Läs mer om EU:s framtid
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Påsskatten gör mer nytta för statsfinanserna än för miljön”

Skatten på plastpåsar är en miljöåtgärd som är svår att acceptera, skriver Karin Bergkvist i en ledare i GD.

”Det är inte det faktum att jag kan tvingas betala sju kronor för en plastpåse som stör mig. Det som stör mig är den ohederliga argumentationen.”

Hon menar att faktum är att svenska plastkassar, självklart med enstaka undantag, inte slängs varken i haven, skogen eller på marken. Dessutom kommer lagen inte att göra skillnad på plastpåsar tillverkade av fossila bränslen och kassar tillverkade av förnyelsebar plast.

”Regeringen beräknar att plastskatten efter införandet i maj ger intäkter i år på 2,1 miljarder kronor. Därefter kommer den att ge 2,7 miljarder kronor årligen. Och se där, pudelns kärna”, skriver Karin Bergkvist i GD.

3 feb
Montage TT
undefined

Klart: Riksdagen säger ja till skatt på plastpåsar

Riksdagen har beslutat om att införa en skatt på plastpåsar. Beslutet innebär att en skatt på tre kronor läggs till varje såld påse, vilket skulle resultera i att priset på en bärpåse i plast blir mellan sex och sju kronor.

Regeringen förväntar sig en extra årlig inkomst på 2,7 miljarder kronor efter att skatten har börjat gälla i maj. Men reformen har mött motstånd, bland annat från Svensk handel som har varit kritiska till att lagen inte gör skillnad på fossil plast och återvinningsbar plast.

29 jan
Läs mer om Skatten på plastbärkassar
Illustrationsbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Långtidsarbetslöshet kan öka till högsta nivå på 20 år

Andelen arbetslösa och långtidsarbetslösa väntas öka de kommande åren, rapporterar Ekot som tagit del av en ny prognos från Arbetsförmedlingen.

– Vi bedömer att vi kommer att nå den högsta nivån av långtidsarbetslösa sedan 1990-talet, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på myndigheten.

De bakomliggande orsakerna är konjunkturavmattningen som väntas urholka efterfrågan på arbetsmarknaden. De statligt subventionerade anställningarna har samtidigt blivit färre.

Arbetsförmedlingens prognos för 2020 och 2021 släpps i sin helhet senare i dag.

10 dec 2019
Annika Sundén, Arbetsförmedlingens analyschef.  AMS och TT
undefined

Arbetslösheten fortsätter stiga: ”Ökar på bred front”

Arbetslösheten fortsätter att stiga – i januari var knappt 380 000 personer inskrivna hos Arbetsförmedlingen, enligt färsk statistik. Det är 30 000 personer fler än samma månad i fjol.

I januari låg arbetslösheten på 7,4 procent. Motsvarande siffra under fjolårets första månad var 7,0 procent.

– Arbetslösheten ökar nu på bred front – både geografiskt och bland olika grupper av arbetslösa, säger Annika Sundén, analyschef på Arbetsförmedlingen.

11 feb
Läs mer om Den vikande arbetsmarknaden

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Øijord, Thomas Winje / TT NYHETSBYRÅN
Bedrägerierna på nätet

Investeringsbedrägerier ökade med 185 procent

Investeringsbedrägerierna ökade lavinartat mellan 2018 och 2019. Bedrägerierna går ofta ut på att en person luras att investera i kryptovaluta, en solcellspark eller i fastigheter, skrivet SVT.

Totalt anmäldes 1 637 investeringsbedrägerier 2019, vilket kan jämföras med 573 under 2018.

Enligt siffror från Brottsförebyggande rådet går nästan aldrig några investeringsbedrägerier till åtal.

SVT tipsar om hur du undviker att bli bedragen:

  1. Var försiktig med att lämna ut dina personuppgifter på nätet.
  2. Var extra misstänksam om någon engelskspråkig kontaktar dig och tänk på att riktiga finansiella rådgivare får aldrig uppmana till köp.
  3. Kontrollera sajten och personen som ringer dig. Var källkritisk till eventuella nyhetsartiklar, även de kan vara falska.
  4. Ring polisen om du känner dig osäker eller om du misstänker att du har blivit utsatt för ett bedrägeri.
  5. Om något låter för bra för att vara sant så är det troligtvis det.
Idag 07:45
Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

130 000 har drabbats – så skyddar du dig mot kortbedrägerier

Kortbedrägerier utgör ett stort problem för många svenskar. Av totalt 240 000 bedrägerifall under 2019, stod kortbedrägerier för 130 000, varav 83 procent gjordes på nätet. Det skriver Stöldskyddsföreningen (SSF) i ett pressmeddelande.

Bedrägerierna sker oftast genom att ett e-handelsbolags företagregister kapas och töms på konsumenters sparade kortuppgifter. Därefter säljs uppgifterna vidare den på svarta marknaden.

För att undvika detta ger SSF en rad tips:

Ha alltid kortet spärrat för internetköp och utrikeshandel. Innan köptillfället, googla på e-handelsföretagets omdömen för att veta om det handlar om en seriös aktör.

Ett annat tips är att inte spara dina kortuppgifter på e-handelsföretag.

Ytterligare råd är att ha ett speciellt shoppingkort så att en potentiell tjuv inte kommer åt alla pengar på det vanliga kontokortet. Slutligen, skulle du få hem en vara eller tjänst som du inte har beställt kontakta företaget direkt och bestrid fakturan, då detta kan vara tecken på bedrägeri.

22 jan
Läs mer om Bedrägerierna på nätet