Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Sveriges tio mest avskydda skatter

En rad av de skatter som belastar landets företagare är direkt skadliga för AB Sverige, anser experter som fPlus har talat med. Här listar vi tio av de mest avskydda skatterna i landet.

Tvåtusen miljarder.

Så mycket skatt betalas varje år in till statens kassa. Det kan vara stora poster som momsen, drygt 447 miljarder varje år, inkomstskatten på 786 miljarder varje år och arbetsgivaravgiften som varje år drar in 566 miljarder kronor. Mindre intäkter är tobaksskatten, 12 miljarder, vägtrafikskatten på 20 miljarder och fastighetsskatten som varje år tillför statskassan 33 miljarder kronor.

Sammantaget alltså ett stycke över tvåtusen miljarder eller 2 100 miljarder för att vara exakt. Det innebär att det svenska skattetrycket motsvarar 43,8 procent av Sveriges BNP.

Mer än hälften, cirka 60 procent av skatteintäkterna, kommer från skatt på arbete. Det borde skapa en intressant diskussion med tanke på att en del mindre punktskatter, till exempel tobaks- och alkoholskatten och den helt färska flygskatten bland annat har till syfte att minska rökandet, drickandet och flygandet. Att öka skatt på arbete borde i den kontexten vara kontraproduktivt för målet att öka sysselsättningen.

Det är just vad som inträffar när en del av skatterna, bland annat 3:12, marginalskatten och särskilt värnskatten träffar rätt. Det är idag, i en global värld med oavbruten konkurrensutsättning, ett alltmer växande problem för AB Sverige: Skadliga skatter minskar Sveriges konkurrenskraft.

fPlus har talat med skatteexperter, företagare och revisorer och kan här lista de tio mest avskydda skatterna i landet:

Marginalskatter tar hälften av löneökningen

Som Skatteverket skriver själva: ”Marginalskatt är den skatt du betalar på din sist intjänade tusenlapp.” I det ögonblick som inkomsten stiger över gränsen för statlig skatt försvinner 50 procent av löneökningen. Den statliga inkomstskatten är avsedd som en höginkomsttagarskatt vilket idag innebär alla som tjänar över 42 000 kronor i månaden.

Kostar skattebetalarna: 60 miljarder.

Värnskatt lägger sig på toppen

Värnskatten är en del av den statliga inkomstskatten och lägger ytterligare 5 procent på inkomster över 51 300 kronor i månaden. Det ger en skattenivå på cirka 60 procent. Minskar viljan att utveckla sig i jobbet, ta ett större ansvar, göra karriär knappast lönar sig ekonomiskt. Den högre lönen som ansträngningarna för med sig äts upp av skatt.

Kostar skattebetalarna: 7 miljarder.

3:12 krånglar till det för företagaren

Infördes 1991 för att stoppa möjligheten att omvandla tjänsteinkomster till kapitalinkomster. Har idag, med krångliga regler och begränsningar, blivit ett hinder för företagen som vill kunna använda en del av företagets pengar för återinvestering. Riskerar också att driva upp skattesatsen till värnskattens nivå.

Kostar skattebetalarna: Del i kapital- och marginalskatterna.

Arbetsgivaravgifter som inte ger något tillbaka

Arbetsgivaravgiften ligger på cirka 31 procent och ska garantera pensionsrätt och andra förmånsgrundande garantier för arbetstagaren. Men vid månadslöner över cirka 43 300 upphör de förmånsgrundande inbetalningarna, och överskjutande skatt hamnar istället i den stora statskassan som en ren skatt på arbete.

Kostar skattebetalarna: 566 miljarder (arbetsgivaravgifterna gemensamt).

Kapitalskatten lägger skatt på skatten

Skatten på till exempel ränteintäkter, utdelningar och försäljning av aktier, är normalt sett 30 procent. Det placerar Sverige i topp internationellt sett. Den är dessutom en skatt efter skatten eftersom den tas ut på summan som är kvar efter bolagsskatten. Först 21,4 procent bolagsskatt följd av 30 procent bolagsskatt förvandlar en vinst på 10 000 kronor till 5502 kronor i handen på företagaren.

Kostar skattebetalarna: 74 miljarder.

Kemikalieskatter har ingen miljöeffekt

Sedan 2017 finns en miljöskatt på vitvaror, tv-skärmar, mobiler, spelkonsoler och så vidare, allt för att minska spridningen av flamskyddsmedel. Det ger knappast någon miljöeffekt när Sverige har 0,4 procent av världsmarknaden för vitvaror. Däremot minskar den svenska företags internationella konkurrenskraft vilket inte hindrar att den troligen höjs med 30 procent.

Kostar skattebetalarna: 1,4 miljarder.

Energi- och miljöskatter går inte till miljön

Energiskatten har historiskt sett varit en rent fiskal skatt med syfte att finansiera välfärden. I och med införandet av grön skatteväxling ska de även vara en del i omställningen till ett hållbart samhälle. Men de gröna etiketterna till trots, flygskatten till exempel, är de fortfarande till stora delar fiskala skatter.

Kostar skattebetalarna: 77 miljarder (Energi och miljöskatterna gemensamt).

Personaloptioner beskattas två gånger

Optioner ger möjlighet för anställda i mindre företag att i framtiden köpa ägarandelar i företag till ett förutbestämt pris. Om bolaget utvecklas positivt kan optionerna alltså innebära ett rejält klipp för medarbetaren och ett sätt för företaget att behålla nyckelpersoner. Ett nytt regelverk sedan 2018 har dock visat sig svårtillämpat sedan Skatteverket lagt fram en restriktiv syn på hur det borde tillämpas.

Kostar skattebetalarna: Del i marginalskatterna.

Styrelsearvoden ska beskattas som lön

År 2017 försvann möjligheten att ta ut arvodet för arbetet i en styrelse via faktura till eget bolag. Istället ska det beskattas som lön av arbete. Det gör att nivån på ersättningen av allt att döma blir lägre för styrelsemedlemmen och framför allt att förutsättningarna för styrelsearbete försämras.

Kostar skattebetalarna: Del i marginalskatterna

Momsen fördyrar i alla led

En statlig skatt på konsumtion. Men momsen beskattar också varje led i produktions- och distributionskedjan utifrån det mervärde som tillförs. Sveriges tre olika momssatser och inte minst regelverkets många undantag krånglar till företagens verksamhet och är inte konkurrensneutrala, varken inom landet eller för utrikeshandeln. Som ett finurligt upplägg kan momsen också läggas på andra skatter. Inte underligt att en skattedomare en gång utbrast: ”Momsen är ett monster!”

Kostar skattebetalarna: 447 miljarder.

Ytterligare en punkt...

En punkt som mycket väl platsar på listan utan att för den skull vara en skatt är rättsosäkerheten inom skatteområdet.

Ett växande och ofta påtalat problem är det faktum att Skatteverket gör helt skilda bedömningar av samma fall beroende på var i landet frågan tas upp.

Det bottnar i att det svajar inom tre områden: Tillkomst (kvaliteten på förslag inom skatteområdet är dålig), Tillämpning (tolkningarna av de krångliga reglerna blir olika) och Tvistlösning.

Källor: Intervjuer och material från skatteexperter på Svenskt Näringsliv, Företagarna, Skattebetalarna, organisationen Far och företagare.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer