Erik Simander / TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

Sveriges nio sämsta klimatsatsningar – därför gick det snett

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

fPlus har intervjuat och sammanställt slutsatser från experter och företrädare för flera branscher för att lista några av de mest ifrågasatta klimatsatsningarna och miljöbesluten som fattats. Det handlar om alltifrån den storstilade satsningen på etanol till den kritiserade elcykelpremien.

1. Pumplag ledde till mackdöd på landsbygden

Regeringen Persson (S) beslutade år 2005 att alla mackar i Sverige skulle bli skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel som etanol eller biogas. Lagen innebar även ett saneringsansvar för förorenad mark som övergick vid ägarbyte och som gjorde att ingen vågade köpa en befintlig mack. Fem år senare hade därför nästan 600 mackar försvunnit. Framför allt i glesbygden.

Få mackägare, i framför allt Norrlands inland, hade råd att bygga om sina mackar för etanoltankning, som per pump kostade uppemot 400 000 kronor att installera, skrev Aftonbladet 2010. Dessutom var drivmedlet inte speciellt efterfrågat på landsbygden, så investeringarna hade stora svårigheter att täckas.

Etanolet som bränsle blev heller aldrig någon större hit och miljönyttan har varit starkt ifrågasatt. Förra året meddelade Volkswagen att de slutar sälja sin Golf Multifuel i Sverige och därmed upphörde nybilsförsäljningen av etanolbilar helt och hållet på den svenska marknaden.

Följden av pumplagen, förutom det gigantiska slöseriet med ekonomiska resurser, blev att landsbygdsbon som tidigare hade kunnat tanka sin bil, traktor eller lastbil hemma i byn, nu måste åka i vissa fall tiotals mil tur och retur för att fylla på sin tank.

2. Nedsläckning av kärnkraften ökar koldioxidutsläpp

Trots att tvågradersmålet är den stora knäckfrågan i miljökampen och trots att minskade koldioxidutsläpp är avgörande för att klara det, så väljer flera regeringar att släcka ner effektiva energikällor som i princip inte ger några koldioxidutsläpp alls – kärnkraftverken. I bräschen går Tyskland och Sverige.

Den senaste allvarliga kärnkraftsrelaterade olyckan skedde 2011 i Fukushima i Japan till följd av en jordbävning och en efterföljande tsunami. Ingen dog i olyckan, vare sig vid själva olyckstillfället eller till följd av strålrelaterade skador. Men det var ändå den händelse som fick Tyskland att besluta att lägga ner alla sina kärnkraftverk till 2022, med ökade koldioxidutsläpp till följd.

– I Japan ökade koldioxidutsläppen som en konsekvens av att kärnkraften stoppades vid olyckan. Men sedan kärnkraften åter sattes i bruk har utsläppen minskat där, säger Maria Sunér Fleming som ansvarar för frågor som rör energi och klimat vid Svenskt Näringsliv.

I Sverige har flera regeringar drivit nedläggningen av kärnkraftverken som en av de viktigaste frågorna för miljön, samtidigt som minskningen av koldioxidutsläppen varit det allra mest övergripande miljömålet. Men frågan är ju om de tänker rätt?

– Sverige lyckades med att unikt snabbt sänka utsläppen på 1970- och 1980-talen när vi tog kärnkraften i drift. Om världen gjorde motsvarande satsning i dag skulle vi klara klimatutmaningen, visar ny forskning av bland annat svenska forskaren Staffan Qvist, säger Maria Sunér Fleming.

3. Miljardnota för skattebetalare när kommuner lekte ”Dallas”

De tre Norrlandskommunerna Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik skulle tjäna storkovan på det nya trendiga och miljövänliga drivmedlet etanol. Året var 2005 och med sitt nyköpta gemensamma bolag, Sekab, skulle de utvinna etanol ur de cellulosarika barrskogarna i Norrlands inland. Kommunerna lade inledningsvis över hundra miljoner kronor för köpet av bolaget, skrev tidningen Entreprenör 2011.

Det var bara ett problem. Tekniken för att utvinna etanol ur barrskog var långt ifrån färdig. Däremot var det lättare att tillverka etanol av bland annat sockerrör och majs. Det kommunala bolaget vände sig därför till utlandet för att köpa mark och hitta leverantörer av etanol under tiden då de väntade på teknikens genombrott. Bland annat köptes mark i Afrika och fabriker i Polen och Ungern.

Snart skulle genombrottet komma. Men det dröjde. Och det dröjde. Samtidigt rann det en stadig ström av pengar ut ur kommunkassorna in i Sekab. När kommunerna slutligen och alldeles för sent, år 2007, insåg hela vidden av de vansinniga affärerna så satte de stopp för investeringarna utomlands. Men det hela ledde så småningom till att hela 1,4 miljarder hann försvinna ur kommunernas kassa, skrev Entreprenör.

4. Miljöåtgärd ledde till dyrare elcyklar – och fuskhärva

350 miljoner kronor per år anslogs av regeringen Löfven för en elcykelpremie. Åtgärden skulle rädda miljön genom att fler valde att cykla i stället för att ta bilen. Den fick snabbt gensvar och pengarna tog slut. Men som fPlus tidigare har rapporterat uppdagades en fuskhärva där kvitton förfalskades och premierna kom i orätta händer. Dessutom fick det effekten att priset på elcyklar ökade kraftigt i stället för att hålla låg prisnivå så att så många som möjligt kunde köpa dem.

– En icke önskvärd effekt blev troligen att många som ville köpa en vanlig miljövänlig cykel, valde en elcykel i stället med miljöfarliga batterier och energikrävande uppladdning, säger nationalekonomen Jonas Grafström, Ratio, som forskar om miljöekonomi och miljöteknik.

Naturvårdsverket insåg själva att satsningen hade stora systembrister och bekräftade tidigt att pengarna kom i orätta händer.

– När vi började nysta i detta upptäckte vi något som närmast kan beskrivas som en härva, sa Tomas Hallqvist, enhetschef vid Naturvårdsverket, i en intervju med fPlus år 2018.

Någon analys av vilka effekter elcykelpremien gav, till exempel i vilken grad människor lät bli att ta bilen till jobbet, är ännu inte gjord.

5. Premien som gav skjuts åt elbilarna – ut ur landet

Regeringen beslutade att införa en supermiljöbilspremie 2011 med syfte att öka försäljningen och användningen av nya bilar med låg miljöpåverkan. Men som Ny Teknik rapporterade i november förra året har mängder av supermiljöbilar försvunnit ut ur landet sedan premierna började betalas ut. Effekten blev att premierna, som låg på uppemot 40 000 kronor, i många fall hamnade i fickan hos första ägaren som sedan for till andra länder, främst Norge, och sålde bilen, där det råder brist på den typen av fordon.

– Hade Sverige varit en isolerad ekonomi så hade det inte varit ett problem. Men nu försvinner de miljövänliga bilarna ut ur den svenska fordonsflottan. Priserna på elbilarna går upp. Dessutom går det åt energi att köra dem hela sträckan ut ur landet, säger nationalekonom Jonas Grafström.

6. Elscooter-satsningen blev en miljöbov

Som fPlus tidigare har uppmärksammat har eldrivna sparkcyklar snabbt kommit att prägla gatubilden i de svenska storstäderna. Det har lanserats som en miljövänligt alternativ. Rent, smidigt och fritt från utsläpp. Men elscootern har visat sig vara en riktig miljöbov. Breakit har granskat fenomenet och kommer fram till att de går sönder snabbt. Så snabbt att runt tiotusentals elscootrar blir skrot i år – bara i Stockholm.

”Vår granskning visar att livstiden för en elscooter i vissa fall är under en månad, i andra fall två till tre månader – och i drömscenariot endast sex månader”, skrev Breakit i en granskning.

Forskaren Anne Faxér har analyserat elsparkcyklarnas utmaningar. I sin rapport nämner hon hållbarheten som den största utmaningen.

”Scootermarknaden hoppas kunna rida på micro-mobility-revolutionen, som lovar oss en renare och mer hållbar framtida transport. Hur kan de undvika att hamna som en hög av spillmetall på soptippar? 2019 kommer att vara avgörande för deras överlevnad”, skriver hon i sin rapport.

7. Skatt på avfallsförbränning kan få motsatt verkan

Nationalekonomen Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, har i en tidigare fPlus-artikel varnat för den föreslagna skatten på avfallsförbränning som förväntas träda i kraft 2020.

– Anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar några positiva effekter på vare sig miljö eller något annat, sa han till fPlus.

Han får till och med stöd för sin åsikt av regeringens egen utredningstjänst. (SOU 2017:83) där det framgår att skatten skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster.

Trots detta fortsätter regeringen, med stöd av Januariavtalet, att gå vidare med förslaget.

En skatt på 100 kronor per ton avfall skulle kosta de skattskyldiga aktörerna runt en halv miljard årligen. Dessutom skulle den motverka sitt eget syfte, menar Energiföretagens vd Pernilla Winnhed i en debattartikel i Dagens samhälle.

”För att vi ska klara klimatmålen och få ett mer hållbart samhälle behöver vi använda naturresurserna smartare, och övergå till en mer cirkulär ekonomi, därför är avfallet viktigt”, skriver hon i Dagens Samhälle och menar att ”skatteförslaget inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att uppnå de klimat-, energi- och avfallspolitiska målen”.

Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Kommerskollegium har samtliga avstyrkt förslaget med hänvisning till att det är inte är ändamålsenligt.

8. Kemikalieskatten leder till arbetslöshet inom handeln

Den nya skatten på vitvaror och vissa hemelektronikprodukter som telefoner och spelkonsoller, den så kallade kemikalieskatten, skulle minska förekomsten av miljöfarliga flamskyddsmedel. Men Handelns utredningsinstitut (HUI) har nyligen påvisat i en utredning att skatten varken har haft någon skattefinansiell effekt eller påverkat försäljningen av de aktuella varorna.

Skatten har i själva verket enbart förlorare. Framförallt drabbas de svenska butikerna och dess anställda, visar utredningen. Sedan skatten infördes har konsumenterna valt att handla samma varor från andra länder vilket har inneburit 600 till 1 400 färre arbetstillfällen för svenska företag inom handeln.

I år kom dessutom ett nytt lagförslag om att utöka kemikalieskatten med mellan 30 och 40 procent. Det skulle i så fall, enligt HUI, innebära ännu färre jobb i branschen.

Klas Elm, vd på Elektronikbranschen menar i en fPlus-intervju att den yttersta problematiken med kemikalieskatten är att Sverige, som agerar på den globala marknaden, får ännu svårare att konkurrera.

– Vi vill framförallt se att lagen tas bort. Men om den ska vara kvar så borde den även inkludera privatimport. Att det just nu blir billigare för en konsument att köpa en produkt från till exempel Danmark än Sverige, bara för att vi har den här extra beskattningen, är helt galet, säger han till fPlus.

9. Flygskatten minskar incitament för miljöeffektivisering

Den första april förra året införde den rödgröna regeringen en skatt på flygresor inom och från Sverige på 60, 250 eller 400 kronor beroende på hur långt man reser. Enligt Januariavtalet mellan C/L/MP/S kommer den att behållas. Men skatten har kritiserats från många håll, även av miljöprofilerade debattörer som Fores vd Mattias Goldmann.

Kritiken består främst i att det är själva resan, och inte själva miljöbelastningen, som bestraffas. Skatten tas nämligen ut på antalet passagerare per flygning. Ett fullsatt nytillverkat och energieffektivt flygplan med 100 passagerare måste alltså betala lika mycket skatt som två gamla energislukande flygplan med 50 passagerare vardera. Ett halvtomt flygplan betalar också hälften så mycket skatt som ett fullsatt, trots att miljöpåverkan är lika stor. Därmed försvinner många av incitamenten, och även de ekonomiska medlen, hos flygbolagen att arbeta miljöförebyggande.

– Det är en provocerande skatt, främst för att den är kvantitativ och slår rakt över mot flygbolagen vare sig de har moderna, bränsleeffektiva flygplan eller flyger gamla maskiner med helt andra utsläpp. Men den saknar också konsekvensanalys. Vad kommer att hända med våra flygbolag, våra regionala flygplatser, tillgängligheten till Sverige och i förlängningen av det, vår konkurrenskraft? Det undrade Mattias Dahl, vd för Transportföretagen, i en intervju med Svenskt Näringsliv förra året.

Konjunkturinstitutet påpekade också i sin årliga rapport från 2017 att en flygskatt inte är särskilt verksam som styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. De pekar på det faktum att om en flygskatt medför färre flygningar för ett bolag inom EES förbrukar bolaget också färre utsläppsrätter. Därmed blir det fler utsläppsrätter över till andra utsläppskällor inom EES. Det samlade växtgasutsläppet från hela EU blir därmed oförändrat.

…och hur blir det med höghastighetsbanan?

Bygget av höghastighetsbanan motiveras av regeringen med miljönyttan av ”en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg”, som regeringen själv skriver på sin hemsida. Det är ett prestigeprojekt för MP med syftet att få ned utsläppen. Men experter ifrågasätter om det är en smart klimatåtgärd.

– Det kan ta många decennier att hämta igen de enorma utsläppen av klimatgaser själva bygget ger upphov till, om det ens går överhuvudtaget, sa ekonomiprofessorn Maria Börjesson nyligen till fPlus.

Bygget beräknas ta uppemot 20 år. Enligt Maria Börjesson är det förvånande att regeringen väljer att satsa uppemot 230 miljarder kronor på något som utgår från dagens miljöpolitik – som har ett säkert utgångsdatum.

– Det är konstigt att prata om klimatnyttan i tåg när hela transportsystemet är fossilfritt om 20–30 år. Tågen ska börja användas om 15-20 år och användas under de kommande 80 åren och då kommer kritiken mot fossildrivna transporter att vara passé. Då är det troligt att både flyg och bilar drivs av el, säger hon.

Men åsikterna om höghastighetstågen är många och väcker känslor i hela landet, vilket fPlus nyligen belyste i ett reportage (se nedan).

Toppnyheter

Arkivbilder TT
EU-valet Sverige

Freden i Europa viktigast – miljön på fjärde plats

Trots att många partier fokuserade på miljö- och klimat under valrörelsen hamnade frågan inte i topp när väljarna fick ranka vad som var viktigast för dem i SVT:s vallokalundersökning Valu.

Fred och demokrati hamnade i topp på listan. 58 procent anser att "Freden i Europa" var av mycket stor betydelse för dem, följt av "Demokratin" med 54 procent. De tillfrågade kan alltså kryssa i flera ämnen som mycket viktiga. År 2014 var siffrorna liknande, 59 respektive 51 procent.

På tredje plats hamnade brottsbekämpning, som klättrat från en niondeplats år 2014. På delad fjärdeplats hamnar miljön tillsammans med jämställdhet.

Enligt Valu ansåg 49 procent att miljön var bland de viktigaste frågorna, jämfört med 51 procent 2014.

2 tim
Jan Björklund  SVT
EU-valet Sverige

Jan Björklund om L:s låga siffra: Inte lyckats mota bort EU-kritiska vindar

L-ledaren Jan Björklund tror att den EU-skeptiska vinden som blåst över Europa är en av anledningarna till partiets låga valresultat.

– Jag tror att vi nådde ut med vårt budskap, men vinden blåste åt ett annat mer EU-skeptiskt håll. Vi har inte lyckats mota bort det, det är ett misstag, säger Björklund när han på morgonen gästar SVT:s Morgonstudion.

Centerpartiet ökade i EU-valet och Fredrick Federley, som även han gästade Morgonstudion, förklarar resultatet med att partiet har varit tydliga i värderingsfrågor och fokuserat på klimatet. Han säger också att han är glad att Liberalerna klarat sig över spärren.

– Vi kommer att börja förhandla med En Marche redan i eftermiddag om att blida en ny grupp, då är det viktigt att vi har Liberalerna med också.

1 tim
Några av de svenska parlamentarikerna: Övre raden: Heléne Fritzon (S), David Lega (KD), Charlie Weimers (SD), Abir Al-Sahlani (C). Nedre raden: Alice Bah Kuhnke, Tomas Tobé (M), Malin Björk (V) och Karin Karlsbro (L).
EU-valet Sverige

Parlamentarikerna som tar plats i Bryssel – flera nya

Socialdemokraterna får enligt det preliminära valresultatet behålla sina fem mandat i EU-parlamentet.

Förutsatt att ingen kryssar sig förbi kommer S att representeras av Heléne Fritzon, Johan Danielsson, Jytte Guteland, Erik Bergkvist och Evin Incir.

Moderaterna gick framåt enligt de preliminära siffrorna, vilket betyder att man ökat mandaten från tre till fyra i parlamentet. Parlamentarikerna som tar plats blir därmed troligen Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari.

Även SD ökar med ett mandat och landar nu på tre. SD-parlamentarikerna som tar plats blir med reservation för personkryss Peter Lundgren, Jessica Stegrud och Charlie Weimers.

Centerpartiet ökar enligt de preliminära siffrorna och går från ett till två mandat. Parlamentarikerna som ser ut att ta plats blir Fredrick Federley och Abir Al-Sahlani.

Likaså KD ökar från ett till två mandat och kommer att representeras av Sara Skyttedal och David Lega.

MP tappar två mandat och representeras av Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. V behåller ett mandat och deras parlamentariker blir Malin Björk. L tappar ett mandat och representeras av Karin Karlsbro.

3 tim
Läs mer om EU-valet Sverige
EU-valet Europa

”De grönas återkomst” och ”svåra tider” – så skriver Europas tidningar i dag

De europeiska tidningarnas förstasidor präglas av extremhögerns framgångar i EU-valet, liksom de gröna partiernas uppgång. I Frankrike, där Marine Le Pens Nationell samling fick flest röster, skriver Le Monde: ”Extremhögern vinner i Frankrike, Italien och Storbritannien.”

Süddeutsche Zeitungs rubrik i e-tidningen fokuserar på De grönas framgångar i landet: ”De gröna är näst största parti för första gången.” Regeringspartiet CDU och socialdemokratiska SPD står inför ”svåra tider”, slår tidningen fast.

Italienska Corriere della Sera vinklar på framgångarna för landets högerpopulister och nederländska De Telegraaf rapporterar om att socialdemokratiska PVDA växt på bekostnad av socialistiska SP.

Franska Libération tar fasta på gröna partiers framgångar i valet och har en bild av Yannick Jadot ledaren för EELV, De gröna i Frankrike, med rubriken: ”De grönas återkomst.”

1 tim
Europaparlamentet
EU-valet Europa

Rekordhögt valdeltagande – se grafiken land för land

Ett fragmenterat Europa där de två traditionellt stora grupperna, EPP och S&D, tappade mark – samtidigt som EU-skeptiska partier och gröna partier gick framåt. Det är resultatet av den preliminära rösträkningen i EU-parlamentsvalet.

Flera medier sammanfattar på måndagsmorgonen de viktigaste slutsatserna av valet och Politico publicerar grafik som gör det möjligt att utforska valresultatet land för land på egen hand. Bland annat kan man se att valdeltagandet var högst i Belgien och Luxemburg och lägst i Slovenien och Slovakien.

Enligt EU-parlamentets hemsida landar valdeltagandet på 50,9 procent. Det är första gången på 20 år som valdeltagandet är så högt i ett EU-val. I valet 2014 var deltagandet lägre än 43 procent.

Bedömare menar att populistpartiernas framgångar och en ökad medvetenhet om klimatfrågor har motiverat väljare att rösta, skriver BBC.

2 tim
Stephanie Lecocq / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
EU-valet Europa

”Grönt inflytande kan göra frihandelsfrågan svårare”

Höger- och centergruppen i EU-parlamentet har förlorat sin majoritet för första gången på 40 år, vilket ofrånkomligen kommer att ge små partier mer hävstång, skriver Financial Times Ben Hall i en analys.

Han förutspår att effekterna av de mindre partierna inflytande kommer att synas i form av mer ambitiös miljöpolitik, ökad frihandel och mer reglering av tech-sektorn.

”Men det kommer inte att bli någon revolution” – när det gäller de verkligt viktiga frågorna som att stärka eurozonen med mer inbördes riskfördelning, skär konfliktlinjen rakt igenom de etablerade partierna, skriver han.

Eurozonens framtid lyser dock med sin frånvaro när DN:s Carl Johan von Seth listar de viktigaste ekonomiska frågorna som det nya parlamentet kommer att behöva enas kring. I stället fokuserar Seth på EU-budgeten, frihandeln, Kinadilemmat och EU-skatter.

Särskilt den gröna gruppen, som växer kraftigt efter valet, avviker i sin syn på frihandeln.

”Precis när EU skulle behöva samlas kring en gemensam linje i handelsfrågor kan just det bli svårare”, skriver Carl Johan von Seth.

1 tim
Läs mer om EU-valet Europa
Joerg Meuthen, toppkandidat för tyska AfD när resultaten presenterades. CHRISTOPH SOEDER / DPA
EU-valet reaktioner och analyser

”Ytterhögern lyckades inte svämma över Europa”

Europas extremhöger gick framåt men inte så starkt som en del befarade, konstaterar flera politiska skribenter på måndagsmorgonen efter att det preliminära valresultatet blivit klart.

”Det är goda nyheter för Europas demokratiska partier och ännu bättre nyheter för EU”, skriver Politicos Matthew Karnitschnig i en analys. Enligt honom har strategin från Europas centristiska politiska skikt – att utmåla valet som ett ödesval för Europa – mobiliserat väljarna. Att populisterna inte översvämmat EU är en seger för politiker som Angela Merkel och Emmanuel Macron, menar han.

SvD:s Teresa Küchler skriver att EU-valets resultat innebär en rejäl omskakning. EPP blir fortsatt största partigrupp men försvagas. Det är omskakande att ytterhögern fick framåt, skriver Küchler som samtidig noterar att valdeltagandet ser ut att landa på över 50 procent. ”EU-intresset har åtminstone fått sin renässans.”

3 tim
Ebba Busch Thor. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet reaktioner och analyser

”Busch Thor var bättre på träning än på match”

Flera ledarsidor uppmärksammar på morgonen nattens preliminära valresultat i EU-parlamentsvalet.

M:s ökning kommer att stärka Ulf Kristersson och öka partiets självförtroende, skriver Aftonbladets Anders Lindberg i en ledare. Han menar att detta kan leda till att KD:s framgång kan komma av sig.

”Ebba Busch Thor var bättre på träning än på match”, konstaterar Lindberg.

Barometerns ledarskribent Martin Tunström skriver också om de preliminära valresultaten på högerkanten. Han menar att M:s uppgång de senaste dagarna verkar ha handlat om en borgerlig kannibalism.

”Intern kannibalism inom det liberala blocket är också en delförklaring till Centerns framgång som bland annat kan ses som en följd av Liberalernas katastrofala val”, skriver Tunström i ledaren.

Ledarskribenten Linda Westerlind på Västerbottens Folkblad koncentrerar sig i stället på situationen för S som hon menar gjorde ett relativt stabilt val.

”Nu är det upp till bevis för de svenska parlamentarikerna att stå upp för demokrati, rättvisa och jämlikhet. Även i parlamentet” skriver hon.

4 tim
Läs mer om EU-valet reaktioner och analyser
Alastair Grant / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

Efter segern: ”Borde få vara med i brexitförhandlingar”

Brexitpartiets ledare Nigel Farage kräver att få vara med i brexitförhandlingarna, rapporterar Reuters.

– Vi borde få vara med nu, det står ganska klart, säger han efter att det nya partiet blivit det klart största brittiska partiet i EU-parlamentet.

Han anser också att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober.

– Om vi inte lämnar den dagen så kan ni förvänta er att Brexitpartiet kommer att upprepa den här överraskningen i nästa val.

När 99 procent av rösterna var räknade tidigt på måndagsmorgonen låg partiet på 31,6 procent, enligt Europe Elects. Landets största partier De konservativa Torypartiet och Labour tappade stort.

43 min
Storbritanniens finansminister Philip Hammond och avgående premiärminister Theresa May.  Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Svårt för efterträdare att sträva efter hård brexit”

Theresa Mays efterträdare kommer att få svårt att trotsa det brittiska parlamentets vilja och försöka ta Storbritannien ut ur EU utan ett avtal. Det säger landets finansminister Philip Hammond till BBC.

Sedan May meddelade sin avgång har flera premiärministerkandidater sagt att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober, med eller utan ett avtal. Men det brittiska parlamentet har flera gånger röstat mot en brexit utan avtal, skriver Reuters.

– En premiärminister som ignorerar parlamentets vilja kan inte vänta sig att överleva särskilt länge, säger Hammond till BBC.

Igår 15:04
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Blandade känslor under Liberalernas valvaka. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

L:s rysare – 3 800 röster från fyraprocentsspärren

Det slutliga resultatet i det svenska EU-parlamentsvalet kommer att vara klart senast på fredag, skriver Aftonbladet. Hittills har 5 984 av 6 305 valdistrikt räknats och inga fler mandat kommer in under natten.

– Det som återstår är 321 uppsamlingsdistrikt som räknar de så kallade onsdagsrösterna, säger Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinki.

Det är sena förtidsröster och utlandsröster som ska räknas, och den räkningen ska vara avslutad senast på torsdag. Länsstyrelsernas slutliga rösträkning ska enligt planen avslutas på fredag. Enligt DN är Liberalerna för tillfället endast omkring 3 800 röster från fyraprocentsspärren, men statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson menar att partiet har säkrat ett mandat.

– De har en plats i parlamentet, det kan jag säga, säger han i SVT.

Den liberala riksdagsledamoten Fredrik Malm är inte lika säker på saken.

”Nu går jag och lägger mig. Hoppas vårt mandat är kvar till frukost”, skriver han på Twitter.

Igår 23:43
Geert Vanden Wijngaert / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Här är frågorna som EU måste lösa

När de sista rösterna är räknade i de 28 medlemsländerna är det många knäckfrågor som väntar på en lösning, skriver DI.

Handeln

I skuggan av rådande handelskonflikt mellan USA och Kina gäller det att EU inte bli måltavla för USA-tullar, inte minst på fordonsindustrin.
Framöver gäller det också att förstärka den inre marknaden, hantera hoten mot internationella handelssystemet WTO och samtidigt driva en handelspolitik som tar höjd för negativa klimateffekter.

Brexit

Om vi ser en brexit den 31 oktober betyder att EU måste göra allt för att sluta ett handelsavtal med ett unionsfritt Storbritannien.

Klimatet

Om EU:s många löften om skärpta klimatmål efter 2020-talet ska sättas i verket räcker det inte bara med utsläppsrätter. Då måste hela EU-politiken ses över, inklusive handel och jordbruksstöd.

Migrationen

Frågan om migrationen och EU:s yttre gräns är en av unionens största stötestenar, inte minst efter migrationskrisen 2015. Om frågan inte blir löst i form av exempelvis en harmoniserad asylprocess, riskerar unionens auktoritet att fortsätta undermineras medan flyktingsmugglingen över Medelhavet fortsätter.

Budgeten

EU:s långtidsbudget inför 2021–2027 blir extra viktigt, dels eftersom det sker utan Storbritanniens bidrag och dels eftersom det kräver omfördelningar från region- och jordbruksstöd till bland annat forskning, gränskontroll och försvar, och till och med migration.

Igår 16:36
Väljare i en vallokal i Ungern. Peter Komka / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
EU-valet 2019

Trendbrott i valdeltagandet – stiger stort i flera länder

I varje EU-val har valdeltagandet blivit lägre än i det föregående, men det trenden ser ut att brytas i årets val. Flera medier rapporterar om att valdeltagandet ökar stort på flera håll.

I bland annat Tyskland, Spanien, Polen, Ungern och Rumänien var deltagandet klart högre än i det senaste valet 2014. I några av länderna var siffran tio procentenheter högre.

”Folk bara röstar och röstar”, konstaterade sajten Europe Elects på Twitter.

Enligt The Guardian ser valdeltagande ut att bli det högsta sedan 1994.

Igår 13:02
Läs mer om EU-valet 2019

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
undefined