Erik Simander / TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

Sveriges nio sämsta klimatsatsningar – därför gick det snett

fPlus listar några av de mest kostsamma svenska satsningarna som har gett små eller inga positiva klimateffekter överhuvudtaget.

fPlus har intervjuat och sammanställt slutsatser från experter och företrädare för flera branscher för att lista några av de mest ifrågasatta klimatsatsningarna och miljöbesluten som fattats. Det handlar om alltifrån den storstilade satsningen på etanol till den kritiserade elcykelpremien.

1. Pumplag ledde till mackdöd på landsbygden

Regeringen Persson (S) beslutade år 2005 att alla mackar i Sverige skulle bli skyldiga att tillhandahålla förnybara drivmedel som etanol eller biogas. Lagen innebar även ett saneringsansvar för förorenad mark som övergick vid ägarbyte och som gjorde att ingen vågade köpa en befintlig mack. Fem år senare hade därför nästan 600 mackar försvunnit. Framför allt i glesbygden.

Få mackägare, i framför allt Norrlands inland, hade råd att bygga om sina mackar för etanoltankning, som per pump kostade uppemot 400 000 kronor att installera, skrev Aftonbladet 2010. Dessutom var drivmedlet inte speciellt efterfrågat på landsbygden, så investeringarna hade stora svårigheter att täckas.

Etanolet som bränsle blev heller aldrig någon större hit och miljönyttan har varit starkt ifrågasatt. Förra året meddelade Volkswagen att de slutar sälja sin Golf Multifuel i Sverige och därmed upphörde nybilsförsäljningen av etanolbilar helt och hållet på den svenska marknaden.

Följden av pumplagen, förutom det gigantiska slöseriet med ekonomiska resurser, blev att landsbygdsbon som tidigare hade kunnat tanka sin bil, traktor eller lastbil hemma i byn, nu måste åka i vissa fall tiotals mil tur och retur för att fylla på sin tank.

2. Nedsläckning av kärnkraften ökar koldioxidutsläpp

Trots att tvågradersmålet är den stora knäckfrågan i miljökampen och trots att minskade koldioxidutsläpp är avgörande för att klara det, så väljer flera regeringar att släcka ner effektiva energikällor som i princip inte ger några koldioxidutsläpp alls – kärnkraftverken. I bräschen går Tyskland och Sverige.

Den senaste allvarliga kärnkraftsrelaterade olyckan skedde 2011 i Fukushima i Japan till följd av en jordbävning och en efterföljande tsunami. Ingen dog i olyckan, vare sig vid själva olyckstillfället eller till följd av strålrelaterade skador. Men det var ändå den händelse som fick Tyskland att besluta att lägga ner alla sina kärnkraftverk till 2022, med ökade koldioxidutsläpp till följd.

– I Japan ökade koldioxidutsläppen som en konsekvens av att kärnkraften stoppades vid olyckan. Men sedan kärnkraften åter sattes i bruk har utsläppen minskat där, säger Maria Sunér Fleming som ansvarar för frågor som rör energi och klimat vid Svenskt Näringsliv.

I Sverige har flera regeringar drivit nedläggningen av kärnkraftverken som en av de viktigaste frågorna för miljön, samtidigt som minskningen av koldioxidutsläppen varit det allra mest övergripande miljömålet. Men frågan är ju om de tänker rätt?

– Sverige lyckades med att unikt snabbt sänka utsläppen på 1970- och 1980-talen när vi tog kärnkraften i drift. Om världen gjorde motsvarande satsning i dag skulle vi klara klimatutmaningen, visar ny forskning av bland annat svenska forskaren Staffan Qvist, säger Maria Sunér Fleming.

3. Miljardnota för skattebetalare när kommuner lekte ”Dallas”

De tre Norrlandskommunerna Skellefteå, Umeå och Örnsköldsvik skulle tjäna storkovan på det nya trendiga och miljövänliga drivmedlet etanol. Året var 2005 och med sitt nyköpta gemensamma bolag, Sekab, skulle de utvinna etanol ur de cellulosarika barrskogarna i Norrlands inland. Kommunerna lade inledningsvis över hundra miljoner kronor för köpet av bolaget, skrev tidningen Entreprenör 2011.

Det var bara ett problem. Tekniken för att utvinna etanol ur barrskog var långt ifrån färdig. Däremot var det lättare att tillverka etanol av bland annat sockerrör och majs. Det kommunala bolaget vände sig därför till utlandet för att köpa mark och hitta leverantörer av etanol under tiden då de väntade på teknikens genombrott. Bland annat köptes mark i Afrika och fabriker i Polen och Ungern.

Snart skulle genombrottet komma. Men det dröjde. Och det dröjde. Samtidigt rann det en stadig ström av pengar ut ur kommunkassorna in i Sekab. När kommunerna slutligen och alldeles för sent, år 2007, insåg hela vidden av de vansinniga affärerna så satte de stopp för investeringarna utomlands. Men det hela ledde så småningom till att hela 1,4 miljarder hann försvinna ur kommunernas kassa, skrev Entreprenör.

4. Miljöåtgärd ledde till dyrare elcyklar – och fuskhärva

350 miljoner kronor per år anslogs av regeringen Löfven för en elcykelpremie. Åtgärden skulle rädda miljön genom att fler valde att cykla i stället för att ta bilen. Den fick snabbt gensvar och pengarna tog slut. Men som fPlus tidigare har rapporterat uppdagades en fuskhärva där kvitton förfalskades och premierna kom i orätta händer. Dessutom fick det effekten att priset på elcyklar ökade kraftigt i stället för att hålla låg prisnivå så att så många som möjligt kunde köpa dem.

– En icke önskvärd effekt blev troligen att många som ville köpa en vanlig miljövänlig cykel, valde en elcykel i stället med miljöfarliga batterier och energikrävande uppladdning, säger nationalekonomen Jonas Grafström, Ratio, som forskar om miljöekonomi och miljöteknik.

Naturvårdsverket insåg själva att satsningen hade stora systembrister och bekräftade tidigt att pengarna kom i orätta händer.

– När vi började nysta i detta upptäckte vi något som närmast kan beskrivas som en härva, sa Tomas Hallqvist, enhetschef vid Naturvårdsverket, i en intervju med fPlus år 2018.

Någon analys av vilka effekter elcykelpremien gav, till exempel i vilken grad människor lät bli att ta bilen till jobbet, är ännu inte gjord.

5. Premien som gav skjuts åt elbilarna – ut ur landet

Regeringen beslutade att införa en supermiljöbilspremie 2011 med syfte att öka försäljningen och användningen av nya bilar med låg miljöpåverkan. Men som Ny Teknik rapporterade i november förra året har mängder av supermiljöbilar försvunnit ut ur landet sedan premierna började betalas ut. Effekten blev att premierna, som låg på uppemot 40 000 kronor, i många fall hamnade i fickan hos första ägaren som sedan for till andra länder, främst Norge, och sålde bilen, där det råder brist på den typen av fordon.

– Hade Sverige varit en isolerad ekonomi så hade det inte varit ett problem. Men nu försvinner de miljövänliga bilarna ut ur den svenska fordonsflottan. Priserna på elbilarna går upp. Dessutom går det åt energi att köra dem hela sträckan ut ur landet, säger nationalekonom Jonas Grafström.

6. Elscooter-satsningen blev en miljöbov

Som fPlus tidigare har uppmärksammat har eldrivna sparkcyklar snabbt kommit att prägla gatubilden i de svenska storstäderna. Det har lanserats som en miljövänligt alternativ. Rent, smidigt och fritt från utsläpp. Men elscootern har visat sig vara en riktig miljöbov. Breakit har granskat fenomenet och kommer fram till att de går sönder snabbt. Så snabbt att runt tiotusentals elscootrar blir skrot i år – bara i Stockholm.

”Vår granskning visar att livstiden för en elscooter i vissa fall är under en månad, i andra fall två till tre månader – och i drömscenariot endast sex månader”, skrev Breakit i en granskning.

Forskaren Anne Faxér har analyserat elsparkcyklarnas utmaningar. I sin rapport nämner hon hållbarheten som den största utmaningen.

”Scootermarknaden hoppas kunna rida på micro-mobility-revolutionen, som lovar oss en renare och mer hållbar framtida transport. Hur kan de undvika att hamna som en hög av spillmetall på soptippar? 2019 kommer att vara avgörande för deras överlevnad”, skriver hon i sin rapport.

7. Skatt på avfallsförbränning kan få motsatt verkan

Nationalekonomen Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro, har i en tidigare fPlus-artikel varnat för den föreslagna skatten på avfallsförbränning som förväntas träda i kraft 2020.

– Anmärkningsvärt att man fortsatt vill införa skatten trots att den inte skapar några positiva effekter på vare sig miljö eller något annat, sa han till fPlus.

Han får till och med stöd för sin åsikt av regeringens egen utredningstjänst. (SOU 2017:83) där det framgår att skatten skulle ”bli så gott som verkningslös” och inte ha några miljövinster.

Trots detta fortsätter regeringen, med stöd av Januariavtalet, att gå vidare med förslaget.

En skatt på 100 kronor per ton avfall skulle kosta de skattskyldiga aktörerna runt en halv miljard årligen. Dessutom skulle den motverka sitt eget syfte, menar Energiföretagens vd Pernilla Winnhed i en debattartikel i Dagens samhälle.

”För att vi ska klara klimatmålen och få ett mer hållbart samhälle behöver vi använda naturresurserna smartare, och övergå till en mer cirkulär ekonomi, därför är avfallet viktigt”, skriver hon i Dagens Samhälle och menar att ”skatteförslaget inte är ett ändamålsenligt styrmedel för att uppnå de klimat-, energi- och avfallspolitiska målen”.

Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Skatteverket, Konkurrensverket och Kommerskollegium har samtliga avstyrkt förslaget med hänvisning till att det är inte är ändamålsenligt.

8. Kemikalieskatten leder till arbetslöshet inom handeln

Den nya skatten på vitvaror och vissa hemelektronikprodukter som telefoner och spelkonsoller, den så kallade kemikalieskatten, skulle minska förekomsten av miljöfarliga flamskyddsmedel. Men Handelns utredningsinstitut (HUI) har nyligen påvisat i en utredning att skatten varken har haft någon skattefinansiell effekt eller påverkat försäljningen av de aktuella varorna.

Skatten har i själva verket enbart förlorare. Framförallt drabbas de svenska butikerna och dess anställda, visar utredningen. Sedan skatten infördes har konsumenterna valt att handla samma varor från andra länder vilket har inneburit 600 till 1 400 färre arbetstillfällen för svenska företag inom handeln.

I år kom dessutom ett nytt lagförslag om att utöka kemikalieskatten med mellan 30 och 40 procent. Det skulle i så fall, enligt HUI, innebära ännu färre jobb i branschen.

Klas Elm, vd på Elektronikbranschen menar i en fPlus-intervju att den yttersta problematiken med kemikalieskatten är att Sverige, som agerar på den globala marknaden, får ännu svårare att konkurrera.

– Vi vill framförallt se att lagen tas bort. Men om den ska vara kvar så borde den även inkludera privatimport. Att det just nu blir billigare för en konsument att köpa en produkt från till exempel Danmark än Sverige, bara för att vi har den här extra beskattningen, är helt galet, säger han till fPlus.

9. Flygskatten minskar incitament för miljöeffektivisering

Den första april förra året införde den rödgröna regeringen en skatt på flygresor inom och från Sverige på 60, 250 eller 400 kronor beroende på hur långt man reser. Enligt Januariavtalet mellan C/L/MP/S kommer den att behållas. Men skatten har kritiserats från många håll, även av miljöprofilerade debattörer som Fores vd Mattias Goldmann.

Kritiken består främst i att det är själva resan, och inte själva miljöbelastningen, som bestraffas. Skatten tas nämligen ut på antalet passagerare per flygning. Ett fullsatt nytillverkat och energieffektivt flygplan med 100 passagerare måste alltså betala lika mycket skatt som två gamla energislukande flygplan med 50 passagerare vardera. Ett halvtomt flygplan betalar också hälften så mycket skatt som ett fullsatt, trots att miljöpåverkan är lika stor. Därmed försvinner många av incitamenten, och även de ekonomiska medlen, hos flygbolagen att arbeta miljöförebyggande.

– Det är en provocerande skatt, främst för att den är kvantitativ och slår rakt över mot flygbolagen vare sig de har moderna, bränsleeffektiva flygplan eller flyger gamla maskiner med helt andra utsläpp. Men den saknar också konsekvensanalys. Vad kommer att hända med våra flygbolag, våra regionala flygplatser, tillgängligheten till Sverige och i förlängningen av det, vår konkurrenskraft? Det undrade Mattias Dahl, vd för Transportföretagen, i en intervju med Svenskt Näringsliv förra året.

Konjunkturinstitutet påpekade också i sin årliga rapport från 2017 att en flygskatt inte är särskilt verksam som styrmedel för att minska flygets klimatpåverkan. De pekar på det faktum att om en flygskatt medför färre flygningar för ett bolag inom EES förbrukar bolaget också färre utsläppsrätter. Därmed blir det fler utsläppsrätter över till andra utsläppskällor inom EES. Det samlade växtgasutsläppet från hela EU blir därmed oförändrat.

…och hur blir det med höghastighetsbanan?

Bygget av höghastighetsbanan motiveras av regeringen med miljönyttan av ”en tydlig överflyttning av resor från flyg till tåg”, som regeringen själv skriver på sin hemsida. Det är ett prestigeprojekt för MP med syftet att få ned utsläppen. Men experter ifrågasätter om det är en smart klimatåtgärd.

– Det kan ta många decennier att hämta igen de enorma utsläppen av klimatgaser själva bygget ger upphov till, om det ens går överhuvudtaget, sa ekonomiprofessorn Maria Börjesson nyligen till fPlus.

Bygget beräknas ta uppemot 20 år. Enligt Maria Börjesson är det förvånande att regeringen väljer att satsa uppemot 230 miljarder kronor på något som utgår från dagens miljöpolitik – som har ett säkert utgångsdatum.

– Det är konstigt att prata om klimatnyttan i tåg när hela transportsystemet är fossilfritt om 20–30 år. Tågen ska börja användas om 15-20 år och användas under de kommande 80 åren och då kommer kritiken mot fossildrivna transporter att vara passé. Då är det troligt att både flyg och bilar drivs av el, säger hon.

Men åsikterna om höghastighetstågen är många och väcker känslor i hela landet, vilket fPlus nyligen belyste i ett reportage (se nedan).

Toppnyheter

Framtidens arbetsmarknad

Hatade reformen gör comeback – ”Djupt olyckligt”

Friåret blev ett fiasko när det prövades för ett drygt decennium sedan. Det är alla överens om – från oberoende utvärderingsmyndigheten IFAU till LO och Svenskt Näringsliv. Med ett undantag – Miljöpartiet. Men som en del av Januariavtalet gör nu friåret comeback, skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Det är djupt olyckligt. Vi är på väg in i en lågkonjunktur. Då har vi inte råd med åtgärder som innebär att färre jobbar och som kostar skattebetalarna fem miljarder kronor årligen, säger Elisabeth Svantesson, riksdagsledamot för Moderaterna.

Friåret, som infördes av regeringen Persson (S) för drygt tio år sedan, gav anställda rätt att få upp till ett års ledighet mot att en arbetslös person fick vikariera under samma tid. Satsningen blev ett misslyckande och togs bort efter regeringsskiftet 2006.

Kritiken mot friåret var massiv då och den är massiv även nu, trots att det nya friåret ställer motkrav om kompetensutveckling. Inte minst får det motstånd från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Ett stort problem är att den kompetensutvecklande verksamheten inte behöver ha någon koppling till den verksamhet där man jobbar. I princip kan en ingenjör gå en drejkurs eller spela gitarr och då kommer det ändå att likna det kritiserade friåret, säger Linus Liljebergs vid IFAU till Arbetsmarknadsnytt.

2 min
Illustrationsbild.  HENRIK MONTGOMERY
undefined

Expert: ”Dystra siffror men ta dem med en nypa salt”

Nordeaekonomen Susanne Spector tror att arbetslösheten kommer fortsätta att stiga i höst. Det säger hon till TT efter att arbetslösheten i juli ökat med 0,9 procentenheter till 6,9 procent jämfört med för ett år sedan.

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson säger att det är ”riktigt dystra siffror” men påpekar att juli är en sommarmånad.

– Och SCB har redan problem med bortfall, så man ska ta de riktigt dåliga siffrorna med en nya salt. Men det är inte bara juli som är dåligt. Vi har haft fallande sysselsättning hela året, säger han till Direkt.

Danske Banks chefsekonom i Sverige Michael Grahn skriver på Twitter att SCB-siffrorna kommer att bli en ”STOR huvudvärk framöver för svensk ekonomi”.

1 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Högre arbetslöshet än väntat i juli: ”Väldigt svagt”

390 000 personer var arbetslösa i juli, enligt nya siffror från Statistiska centralbyrån, SCB. Det motsvarar en arbetslöshet på 6,9 procent och är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med juli 2018.

Siffrorna är också högre än väntat. Enligt Infronts prognosenkät väntades en arbetslöshet på 5,9 procent i juli medan ekonomernas genomsnittliga förväntningar låg på 6,5 procent, enligt Nordeaekonomen Susanne Spector, skriver TT.

– Väldigt svagt och högre än väntat, säger Spector till TT.

1 tim
Läs mer om Framtidens arbetsmarknad
Nyamko Sabuni och Annie Lööf.  TT
Den svenska konjunkturen

Analys: S kommer inte att rikta hot mot liberala krav

Finansminister Magdalena Andersson (S) kommer att säga att det inte är en lågkonjunktur utan en normal nedgång som syns i Sveriges ekonomi, tror Sveriges Radios politiska kommentator Fredrik Furtenbach. I eftermiddag presenterar Andersson en prognos för Sveriges ekonomi.

– Jag tror också att hon kommer att säga att det finns ett visst utrymme för reformer, säger han men pekar på att regeringen också kommer att behöva presentera besparingar.

Göran Eriksson skriver i en analys i SvD att Centerns och Liberalernas ”liberala revolutionen” genom krav i januariöverenskommelsen riskerar att sammanfalla med en ekonomisk kris. ”Sedan avtalet skrevs under har flera ekonomiska indikatorer börjat peka i fel riktning”, menar han.

Samtidigt tror han inte regeringen kommer förorda besparingar som hotar C:s och L:s reformer: ”Reformeringen av arbetsrätten, hyresmarknaden, Arbetsförmedlingen och a-kassan – kostar inte några pengar”.

32 min
Joseph Okanga / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dyster framtidstro hos landets exportföretag

En ny prognos, framtagen av Business Sweden, visar på en dystrare syn på framtiden hos landets exportföretag.

– I prognosen framåt faller vårt exportchefsindex under 50-strecket. Och 50-strecket är ju skiljelinjen mellan optimism och pessimism. Så vi har ju helt klart en dystrare syn bland exportföretagen, säger Lena Sellgren, chefsekonom vid Business Sweden till Sveriges Radio.

Ny teknologi och affärsmodeller samt oro kring handelskonflikten konstaterar Lena Sellgren som tänkbara förklaringsfaktorer till förändringen.

Indexet mäter förväntningar kring exportmarknadens utveckling och baseras på svar från 210 svenska företag. Resultatet från det tredje kvartalet har sjunkit från 52.4 till 47.4 sedan förra kvartalet.

3 tim
Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bedömning av Sveriges ekonomi läggs fram

Under eftermiddagen presenterar finansminister Magdalena Andersson (S) regeringens bedömning av det ekonomiska läget från det årliga mötet på Harpsund.

Eftersom den senaste prognosen från statliga Konjunkturinstitutet, KI, pekade på en snabb inbromsning av högkonjunkturen under våren väntas även finansministern presentera en dystrare prognos än i april, skriver TT. Samtidigt lär ministern tala om en normal avmattning snarare än en ekonomisk tvärnit, skriver nyhetsbyrån.

Anledningen till de mer dämpade förväntningarna är händelseutvecklingen under sommaren, med ett upptrappat handelskrig och ökad risk för en avtalslös brexit.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Satellitbilder visar bränderna i Amazonas. TT
Miljökatastrofen i Amazonas

”Jordens lungor” brinner – forskare varnar för svåra konsekvenser för klimatet

Tusentals skogsbränder rasar i Amazonas regnskog – och en ny brand uppstår i Brasilien en gång i minuten, skriver New York Magazine.

Brasiliens president Jair Bolsonaro har utan bevis anklagat ideella organisationer för att bränna ner regnskog i syfte att skada hans regering. ”Surrealistiskt”, säger Øyvind Eggen, generalsekreterare för den norska organisationen Regnskogfondet till Dagbladet.

– Jag kan inte ens förstå hur ett sådant påstående kan uppstå.

Nu fruktar många forskare och organisationer att vi närmar oss en ”brytpunkt” som innebär att klimatförändringarna inte kan stoppas och att jordbruket i Brasilien bryter samman, skriver tidningen.

– Forskning visar mycket tydligt att det finns en punkt där regnskogen tappar sin förmåga att återskapa sig själv. När det händer kommer skogen att försvagas ytterligare, oavsett vad vi gör, säger Eggen.

Mellan torsdag och tisdag förra veckan noterades 9 507 nya bränder, varav merparten i regnskogen, som ofta beskrivs som ”jordens lungor” och som oumbärlig om den globala uppvärmningen ska stoppas.

3 tim
Corpo de Bombeiros de Mato Grosso / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolsonaro skyller bränder i Amazonas på aktivister

Skogsbränderna fortsätter att härja i Amazonas regnskog. Nu beskyller Brasiliens högerpopulistiske president Jair Bolsonaro miljöaktivister för att ligga bakom bränderna. Han hävdar detta utan att lägga fram några bevis som stödjer anklagelsen.

– Det är det kriget vi står inför. Eldsvådorna tändes på strategiska platser. Allt indikerar att de åkte dit för att filma och starta eldsvådorna. Det är så jag ser det, säger Bolsonaro.

Presidenten pekar inte ut någon specifik organisation men bland annat Världsnaturfonden WWF har lagt skulden för de många bränderna dels på jordbrukare som avsiktligt startar dem för att illegalt skövla områden, dels på Bolsonaro för att han upplåtit naturområden till jordbruk och gruvnäring.

I juli ökade avskogningen av Amazonas kraftigt. Samma månad sparkades generaldirektören för landets rymdmyndighet sedan presidenten ifrågasatt myndighetens statistik.

Idag 04:33
Bild från Novo Progresso i Amazonas i dag. NACHO DOCE / TT NYHETSBYRÅN
undefined

#prayforAmazonas sprids: ”Om jorden dör, dör vi med”

De många bränderna i Amazonas regnskog har lett till stor uppmärksamhet och oro på sociala medier, skriver AFP. Hashtaggen #prayforAmazonas har twittrats 249 000 gånger under onsdagen och är den mest spridda på Twitter i dag, enligt nyhetsbyrån.

”Om jorden dör, dör vi också”, skriver en Twitteranvändare.

Brasilien har drabbats av 72 843 bränder i år, flertalet i Amazonas. Det är en ökning med 80 procent jämfört med samma period förra året. Rök från bränder i Amazonas har nått ända till Sao Paulo, över 200 mil längre bort, skriver CNN.

Igår 18:02
Läs mer om Miljökatastrofen i Amazonas
Carl Bildt/Donald Trump/Grönland TT
Trumps Amerika

Carl Bildt angriper Trump: Världen skakar på huvudet

Att Donald Trump ställde in sin resa till Danmark när han inte fick igenom sin idé om att det ”kanske vore roligt att köpa delar av territoriet” är inte en historia från den mörka medeltiden utan en del av dagens verklighet. Det skriver den tidigare stats- och utrikesministern Carl Bildt i en krönika i Washington Post där han går till hårt angrepp mot presidenten.

”I en modern värld är jag övertygad om att det är ganska unikt att en statsledare villkorar sitt statsbesök med att motparten är beredd att lämna ifrån sig land”, skriver Bildt och fortsätter: ”Var så säker på att människor över hela världen skakar på huvudet.”

Det var i går som Trump ställde in sin resa till Danmark efter att hans idé om att köpa loss Grönland hade avfärdats.

6 tim
Mike Pompeo LUCAS JACKSON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pompeo lovordade danskt samarbete i telefonsamtal – efter bråket om Grönland

USA:s utrikesminister Mike Pompeo har talat i telefon med Danmarks utrikesminister Jeppe Kofod, skriver Reuters. Samtalet handlade om president Donald Trumps uteblivna besök, bekräftar USA:s utrikesdepartement.

”Ministern uttryckte uppskattning för samarbetet med Danmark, såsom en av USA:s allierade, och för Danmarks bidrag i frågor som rör internationell säkerhet. Ministern och utrikesminister Kofod diskuterade också stärkt samarbete med Danmark – däribland Grönland – i Arktis”, säger talespersonen Morgan Ortagus i ett uttalande.

I går meddelade Trump att han skjuter upp en planerad resa till Danmark på obestämd tid på grund av att hans initiativ att köpa loss Grönland fått kalla handen av Danmark.

Idag 04:28
Mette Frederiksen MADS CLAUS RASMUSSEN / Ritzau Scanpix
undefined

Mette Frederiksen: ”Jag är irriterad och förvånad”

Den danske statsministern Mette Frederiksen kommenterade på onsdagen Donald Trumps besked att på obestämd tid skjuta upp sitt planerade besök i Danmark efter att han fått nobben på planerna att köpa Grönland.

– Jag är naturligtvis både irriterad och förvånad över att USA:s president har avbrutit statsbesöket, säger hon vid en presskonferens.

Hon säger vidare att en försäljning av Grönland har diskuterats och att både hon och den grönländske ledaren Kim Kielsen har avvisat idén.

Igår 13:28
Läs mer om Trumps Amerika
Dagens börs

Stockholmsbörsen öppnar på minus – Kambi rusar

Stockholmsbörsen inleder torsdagens handelssession på minus. Vid 12.30-tiden indexen som följer:
• OMXS30: –0,1 %
• OMXSPI: –0,3 %
Även ute i Europa är det mindre rörelser på de större börserna. På Wall Street stängde indexen på plus i går.

Flera bolag har släppt färska bokslut under morgonen. Elektas resultat i det andra kvartalet var in en aning lägre än analytikernas förväntningar, men orderingången ökar med 32 procent. Aktien steg klart inledningsvis, för att sedan handlas på minus 0,3 procent.

Oscar Properties omsättning halveras och det krisande bolaget vänder till förlust. Aktien backar 1,7 procent, men under måttlig handel. Det krisande byggbolaget vill införa ett nytt aktieslag för att ge till preferensaktieägarna. Preferensaktien stiger 8 procent.

Garo ökar både omsättning och resultatet i omsättningen. Marknaden handlar ner aktien 3,3 procent.

Bland bolagsnyheterna märks bland annat att Sobi säljer en priorteringsrätt inom FDA:s program till Astra Zeneca för över 900 miljoner kronor. Sobi-aktien backar 3,5 procent.

Kambi rusar drygt 17 procent. Bettingbolaget har tecknat ett utökat avtal med med Draftkings i USA och ska nu ska leverera sin sportbok till ytterligare åtta delstater.

SSAB stiger 3,3 procent och toppar OMXS30-indexet. H&M är upp 1,3 procent. I motsatt ände finns Ericsson som backar 2,1 procent.

4 tim
Koji Sasahara / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Asienbörserna åt olika håll

Det var blandade rörelser på Asiens ledande börser under torsdagen. Vid stängning låg indexen som följer:
• Nikkei: +0,1 %
• Shanghai: +0,1 %
• Shenzhen: +0,4 %
• Hongkong: –0,8 %
• Kospi: –0,7 %
Marknadsrörelserna har varit måttliga efter att Federal Reserve under gårdagskvällen släppt sitt protokoll från julimötet, skriver CNBC.

– Det viktigaste meddelandet i Fed-protokollet är att räntesänkningen med 25 punkter i juli bara var en kalibrering, [...] inte en början på en ny lättnadscykel, säger Rodrigo Catril, senior räntestrateg vid NAB, till Reuters.

På Wall Street stängde indexen på plus under gårdagen.

Idag 03:43
Arkivbild.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Swedish Match en av vinnarna på grön börs efter Zyn-analys

Stockholmsbörsens index tillbringade onsdagsförmiddagen på grönt territorium. Stängningen visade på stabila uppgångar.
• OMXS30: +0,6 %
• OMXSPI: +0,7 %
Ett av dagens stora nummer var Handelsbankens konjunkturrapport, där banken ser en avmattning i konjunkturen som till stor del beror på global oro för bland annat brexit och handelskrigets utveckling. Riksbanken spås behålla minusräntan oförändrad i flera år framöver för att motverka en alltför kraftig inbromsning.

Tobaksjätten Swedish Match kan komma att sälja 120 miljoner dosor av sitt tobaksfria nikotinsnus Zyn i USA. Det skulle i så fall innebära intäkter på 350 miljoner dollar. Det menar Bank of America Merrill Lynch i en analys av bolaget. Banken återupptar bevakningen av Swedish Matchs aktie med riktkursen 460 kronor och ett köpråd. Aktien såg länge ut att bli vinnaren av storbolagen men fick till slut en mer dämpad uppgång på 1,6 procent.

Under morgonen meddelades också att Astra Zenecas läkemedel Imfinzi för behandling av lungcancer missade målet i en ny studie. Aktien backade men stängde på plus, upp 1,2 procent.

Ljud- och e-boksappen Storytel meddelade under morgonen att man landat ett nytt avtal med Bonnierförlagen. First North-listade Storytel steg omkring 2,8 procent.

I morgonens nyhetsflöde fanns ett antal rapporter. Bland annat visar kycklingbolaget Scandi Standard ett nettoresultat som understeg analytikernas förväntningar för andra kvartalet, medan sämre brittiskt väder sänkte bryggeriet Kopparbergs intäkter för samma period. Hissbolaget Alimak redovisar en lägre omsättning i kombination med högre intäkter för kvartalet.

Scandi Standard steg 7,6 procent, medan Alimak sjönk runt 3,6 procent.

Igår 07:10
Läs mer om Dagens börs

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Hanif Bali. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Kritiken mot Hanif Bali

Analys: M markerar när utrikespolitiken berörs

Varje gång som moderatledningen har tagit i med hårdhandskarna mot Hanif Balis agerande har det rört sig om frågor inom internationell politik, skriver Karin Eriksson i en analys i DN om Hanif Balis tid i Moderaterna.

Länge sågs Bali som en förgrundsgestalt i partiet, skriver Eriksson men menar att petningen inte kom oväntat:

”Mycket talar för att det låg i luften: EU-valrörelsen stärkte partiledningen i uppfattningen att Moderaterna ska fokusera på sakfrågor”.

Eriksson pekar också på att partisekreterare Gunnar Strömmar sagt att han ska göra upp om Moderaternas kultur.

Elisabeth Marmorstein, SVT:s politikreporter, säger att Moderaterna visserligen visade att man agerar, men samtidigt inte tog i med storsläggan mot Hanif Bali.

– Man hotar inte honom med uteslutning eller tvingar honom att sluta twittra. Det beror på att Hanif Bali fortfarande är populär bland vissa gräsrötter, säger hon.

3 tim
Jenny Madestam. TT
undefined

Statsvetare: Bali trampade på M:s utrikespolitik

När Hanif Bali kritiserade Carl Bildt underkände han inte bara Bildts insatser utan även Moderaterna och den förda utrikespolitiken, menar statsvetaren Jenny Madestam.

– Det blir många tår som det trampas på, säger hon till Expressen.

Madestam säger vidare att Bildt har en slags ikonposition i partiet och att toleransnivån kring Hanif Bali redan var låg.

Andreas Johansson Heinö, statsvetare och chef för Timbro, säger till Sveriges Radio att petningen av Hanif Bali handlar om vilken bild man vill ge av Moderaterna.

– Ulf Kristersson har gjort det till en del av sitt politiska projekt att förändra samtalstonen. Ska man vara trovärdig i det då måste man även markera mot företrädare som gör något annat, säger han till SR.

4 tim
Hanif Bali och Irene Svenonius, ledamot i Moderaterna i Stockholms läns förbundsstyrelse.  TT
undefined

Hemdistriktet Stockholm står bakom Balis petning

Hanif Balis hemdistrikt Stockholms län står bakom riksdagsgruppens beslut om att han ska lämna sin politiska uppdrag i riksdagen, rapporterar flera medier.

I ett gemensamt uttalande från Kjell Jansson, ordförande för M i Stockholms län, och Irene Svenonius, ledamot i förbundsstyrelsen, skriver man:

”Politik är dels en förtroendebransch, dels ett lagspel och i det moderata laget värnar vi om ett bra och respektfullt tonläge i debatten”.

Kjell Jansson säger till Expressen att han inte har någon synpunkt på om Hanif Bali hamnar på valbar plats på Stockholms läns riksdagslista inför nästa val.

Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström säger att man inte uppmanat Stockholms län att göra sig av med Hanif Bali.

Igår 18:28
Läs mer om Kritiken mot Hanif Bali