TT
Klimathotet

Sveriges 17 värsta klimatslöserier – skattebetalarna tar notan

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Den svenska klimatpolitiken är ineffektiv och skatteslöseriet på klimatområdet saknar motstycke någon annanstans i världen. Det menar Johan Gustafsson, slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening.

– Sedan Miljöpartiet och Isabella Lövin tog över miljöministerrollen har slöseriet med skattepengar under klimatpolitisk flagg tagit orimliga proportioner. Satsningarna är i bästa fall kraftfulla slag i luften och i sämsta fall rent kontraproduktiva, säger Johan Gustafsson till fPlus.

Fördubblat anslagen - men utsläppen minskar inte

I de flesta av regeringens klimatåtgärder får han medhåll av nationalekonomen och forskaren inom miljöekonomi Jonas Grafström, som har följt utvecklingen av koldioxidutsläpp de senaste åren, i förhållande till pengarna som avsätts.

Jonas Grafström, miljöforskare på Ratio. Fotograf Peter Cederling

– Sveriges regering har i princip fördubblat anslagen till klimat- och miljöpolitiken i budgeten, men trots alla pengarna har det ännu inte lett till att utsläppen har gått ner. Det är förvånande, säger Jonas Grafström.  

Under onsdagen släpps boken ”Slöseriet med dina skattepengar: 258 exempel du inte vill betala för”. Där listar Johan Gustafsson flera hundra exempel på slöserier med skattebetalarnas pengar. Ett helt kapitel i boken ägnas åt just klimatpolitiken där 17 mer eller mindre vidlyftiga exempel på slöseri uppmärksammas.

En av de mest kostsamma klimatåtgärderna som presenteras i boken är premien till dem som köper elbil. I boken framgår att premien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att premien har gett någon som helst klimatfördel för Sverige.

Svenska skattebetalare står för notan

För 2019 väntas notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilar av de 1,2 miljarder som svenska staten betalade ut.

– Ett land med så mycket oljeintäkter borde kunna betala sin egen miljönota. Men nu är det svenska skattebetalare som får stå för en stor del av den, säger Johan Gustafsson.

Men det slöseri med skattepengar som elbilspremien har orsakat stannar inte där. Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till elbilar och konstaterar att det kostar 20-30 gånger mer att minska utsläppen med elbilsstöd än vad EU:s utsläppshandel kostar.

– På fjorton år har elbilarna fått 13 miljarder i stöd och för 2020 är det närmare 1,8 miljarder avsatt för elbilsbonusar. Riksrevisionen har konstaterat att stödet kostar sex tusen kronor per minskat ton koldioxid. Det är fem gånger dyrare än koldioxidskatten, eller närmare 30 gånger dyrare än EU:s utsläppshandel, säger Johan Gustafsson.

Lovvärda insatser får lite pengar

Forskaren Jonas Grafström är bekymrad över att de flesta satsningarna som görs inom miljöpolitiken är så kortsiktiga. För samtidigt menar han att regeringen även fördelar pengar till långsiktiga och lovvärda insatser, men dessa insatser får förhållandevis lite pengar.

Han nämner det så kallade Hybrit-projektet som en mycket effektiv insats på miljöområdet. Hybrit är ett projekt som ska leda fram till att stålproduktionen ska bli helt fri från koldioxidutsläpp genom att ersätta fossilbränsle med vätgas – där restprodukten blir vatten. 

– Stålproduktionen står för tio procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Om tekniken lyckas så kommer vi alltså att få ner utsläppen med makalösa 7-9 procent. Lek sedan med tanken att vi lyckas exportera tekniken till hela världen. Det är inte en helt orimlig tanke att Sverige i så fall skulle ha bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen med runt 10 procent i hela världen, säger Johan Grafström.

Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den.

Men problemet är att regeringen inte inser, eller snarare vill, inse potentialen i detta, menar han. Energimyndigheten beviljar visserligen över 500 miljoner kronor till projektet. I övrigt är det SSAB, LKAB och Vattenfall som bär kostnaderna.

Men 500 miljoner kronor från statligt håll är enligt Jonas Grafström löjligt lite när man studerar miljöbudgeten i sin helhet. De ovan nämnda elbilssubventionerna har till exempel redan uppgått till 13 miljarder. 

– Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den, säger Jonas Grafström.

fPlus har tidigare rapporterat om elcykelpremien och dess ineffektivitet, och den finns även med som punkt 100 i Slöseriombudsmannens bok. Ett stöd på 10 000 kronor beviljades till människor som köpte elcyklar. Men de ledde endast till att priserna på elcyklar sköt i höjden och en omfattande fuskhärva ådagalades, där människor plockade ut bidraget, men lämnade tillbaka cykeln på öppet köp.

Inga utvärderingar har gjorts

Några utvärderingar av klimatnyttan för denna miljard har aldrig gjorts, trots att miljöminister Isabella Lövin (MP) har lovat att en sådan skulle genomföras.

I maj kommer även den livligt omdebatterade plastpåseskatten att införas. Enligt Jonas Grafström är detta ännu ett exempel på en ineffektiv åtgärd, som dessutom kommer att bli kontraproduktiv, då den hämmar, snarare än uppmuntrar, till teknikutveckling på miljöområdet.

Men på ett kortsiktigt plan är plastpåseskatten effektiv – men bara om man inte tänker längre än näsan räcker.

– Plastpåseskatten grundar sig på ett EU-direktiv som säger att vi ska förbruka maximalt 40 plastpåsar per person och år. Och det kan man självklart uppnå med en obscent dyr skatt på plastpåsar. Självklart kommer vi köpa färre plastpåsar.

Tränger undan innovationer

Men ur ett miljöperspektiv gör det mer skada än nytta, menar Jonas Grafström.

– Det tränger ut nya innovationer vad gäller förnybar plast och dödar effektivt alla försök att forska fram ny snabbnedbrytbar plast. Miljövänliga plastpåsar skulle hjälpa den globala miljön mycket mer. I Sverige är dessutom plastpåsar inte något stort utsläppsproblem, säger Jonas Grafström.

Liknande kortsiktighet finns i andra skatter som den nyligen höjda kemikalieskatten, eller vitvaruskatten, som den också kallas.

– Om en skatt införs på det kylskåp som du står i begrepp att köpa, så är risken stor att du i stället söker upp samma kylskåp i Tyskland och köper det därifrån. Därmed har du faktiskt ökat utsläppen då det innebär en mer ineffektiv distributionskedja med onödiga och långa transporter för att få hit kylskåpet, säger Jonas Grafström.

”Vill vinna nästa val - satsar på kortsiktiga segrar”

Så vad är det då som får en regering att lägga så många miljarder av våra skattepengar på åtgärder som har högst osäkra framtidsutsikter? För både Johan Gustafsson och Jonas Grafström kommer svaret som en självklarhet.

– Ett lovvärt klimat-projekt som Hybrit ser man effekten först åratal fram i tiden. Då är det svårt för dagens politiker att klippa ett band och visa upp sina insatser i media. De satsar hellre på saker som ger direkt effekt i plånboken och som man kan vinna nästa val på, som bidrag till elbilar, med mera, säger Jonas Grafström.

– Det handlar om symbolpolitik. Regeringen satsar på kortsiktiga segrar och dramatiska effekter i stället för att titta på vilka åtgärder som ger effekt på lång sikt. Den berömda kolbiten som tidigare språkröret för Miljöpartiet, Gustav Fridolin, visade upp i en tv-sänd debatt är ett flagrant exempel på ett sådant hyckleri, säger Johan Gustafsson.

Utsetts till största slöseriet i Sverige

Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”.

– Isabella Lövin blev förbannad och anklagade mig för att sprida fake news, säger Johan Gustafsson.

Det var i en tidigare fPlus-artikel som Isabella Lövin fick frågan om hur hon ser på utmärkelsen.

– De ljuger, och man får anta att det är högst medvetet eftersom de inte rättat något trots att de fått det påtalat, om utsläppen för 2018, sa hon då till fPlus.

Men Johan Gustafsson säger att han, trots inviter, inte har lyckats få Isabella Lövin att ta en seriös debatt om vare sig siffrorna, eller politiken i stort.

– Jag hade hoppats att klimatministern i samband med utmärkelsen ville ta en seriös diskussion om hur klimatpolitiken kan bli bättre, men hon väljer i stället att kasta anklagelser på mig, säger Johan Gustafsson.

fPlus har bett Isabella Lövin om en intervju, men hon avböjer medverkan.

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.

Fördjupad information om varje punkt, med hänvisning till undersökningar, statistik, med mera, finns i den nya boken ”Slöseriet med dina Skattepengar” av Johan Gustafsson. (Sid 108-119).

Toppnyheter

Temporär intensivvårdplats på fältsjukhust i Älvsjö. JONATHAN NACKSTRAND / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

227 nya konstaterade fall i Stockholm – 85 på intensiv

Ytterligare 227 personer har under det senaste dygnet konstaterats vara smittade med coronaviruset i Stockholm, uppger Region Stockholm i ett pressmeddelande. Totalt är 1 583 personer konstaterat smittade i regionen.

85 patienter får intensivvård och ytterligare 410 patienter får annan vård på sjukhus. Totalt har 8 000 personer testats i regionen.

Tidigare i dag meddelades att ytterligare tre personer i Region Stockholm har dött, rapporterar P4 Stockholm.

Igår 16:11
Skidåkare i Åre. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läkare vädjar inför påsken: Kom inte till fjällen

Åtta läkare i ledande positioner Region Jämtland-Härjedalen vädjar till människor att inte åka till fjällen i påsk, i en debattartikel i ÖP. De skriver att sjukvården i regionen helt enkelt inte är anpassad för den extra belastning som turister innebär.

Bo Friberg, överläkare på Östersunds sjukhus, säger till SvD att regionen ligger ungefär två veckor efter Stockholm när det gäller smittan och han räknar med att situationen i påsk kommer vara rejält ansträngd även utan skidturister.

– Vi kommer ha ett extremt ansträngt läge, säger Bo Friberg.

Igår 17:26
På fältsjukhuset i Älvsjö byggs extra intensivvårdsplatser. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Blixtomskolningar i vården: ”Vill hjälpa till om jag kan”

Just nu expressutbildas sjukvårdspersonal för att bemanna de många extra intensivvårdplatserna i Stockholm, rapporterar SVT Nyheter. Både läkare och sjuksköterskor har anmält sig frivilligt för att kunna bidra.

– Kan jag hjälpa till så vill jag göra det, säger sjuksköterskan Mina Olsson, en av deltagarna.

En annan som anmält intresse för att rycka in och hjälpa till om det behövs är artisten Anna Bergendahl, som kom trea i årets Melodifestival. Hon utbildar sig just nu till läkare.

– Jag såg en notis om det och det var självklart. Det var någon läkarstudent som sa att man gjorde det på reflex, sa hon när hon gästade Nyhetsmorgon i TV4.

Igår 19:53
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Sjukvårdare i New York/Donald Trump. TT
Coronavirusets spridning – globalt

Donald Trump överväger att tvinga New York i karantän

USA:s president Donald Trump överväger att tvinga delar av delstaterna New York och New Jersey att sättas i karantän, enligt Bloomberg.

– Det kan röra sig om en kortare karantän på två veckor i New York, New Jersey och Connecticut, säger presidenten.

Delstatens guvernör Andrew Cuomo säger dock att han och Trump inte diskuterat karantän, skriver AFP.

– Jag vet inte om det skulle gå att genomföra rent legalt. Och ur medicinsk synpunkt vet jag inte vad man skulle uppnå, säger Cuomo.

52 000 fall av coronaviruset har konstaterats i New York och över 700 personer har dött.

Igår 16:51
Jair Bolsonaro. Andre Borges / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Krisen kan sluta med riksrätt för Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro fortsätter hävda att coronavirusets farlighet är överdrivet – samtidigt som han vet att det är de gamla som löper störst risk att dö. Bolsonaro vill helt enkelt undvika en ekonomisk kris, som i sin tur skulle skada hans chanser att bli återvald. Det skriver Henrik Brandão Jönsson i DN.

SVT:s Latinamerikakorrespondent Tigran Feiler är inne på samma spår, att Bolsonaros motvilja att införa tuffa åtgärder först och främst handlar om ekonomi. ”Han har lovat sina väljare att lyfta Brasilien ekonomiskt och göra landet till en global stormakt”, skriver han.

I värsta fall skulle coronakrisen kunna leda till att Bolsonaro avsätts i en riksrättsprocess. I Brasilien är riksrätten politisk – och kan bli verklighet om presidenten förlorar sitt parlamentariska stöd. ”Två av Brasiliens fyra senaste presidenter har avsatts i förtid genom riksrätt”, konstaterar Feiler.

Igår 19:52
Helsingfors, arkivbild/Statsminister Sanna Marin TT
undefined

Helsingforsregion isoleras – polis vaktar gränsen

Landskapet Nyland, där Helsingfors ingår, har isolerats från övriga Finland i ett försök att hindra spridningen av coronaviruset. En åtgärd som saknar motstycke i fredstid, skriver finska public servicebolaget Yle.

Fritidsresor förbjuds och man får bara röra sig över gränsen om det är nödvändigt.

Hundratals poliser har kommenderats ut för att sätta upp kontrollplatser vid större vägar. Poliser, militär personal och uppemot 750 värnpliktiga kommer att hjälpa till vid avspärrningar för att se att inga obehöriga passerar gränsen, skriver nyhetsbyrån STT enligt TT.

Landskapsgränsen kommer att vara stängd fram till och med den 19 april.

Igår 04:26
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt