TT
Plastpåseskatten

Sveriges 17 värsta klimatslöserier – skattebetalarna tar notan

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Den svenska klimatpolitiken är ineffektiv och skatteslöseriet på klimatområdet saknar motstycke någon annanstans i världen. Det menar Johan Gustafsson, slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening.

– Sedan Miljöpartiet och Isabella Lövin tog över miljöministerrollen har slöseriet med skattepengar under klimatpolitisk flagg tagit orimliga proportioner. Satsningarna är i bästa fall kraftfulla slag i luften och i sämsta fall rent kontraproduktiva, säger Johan Gustafsson till fPlus.

Fördubblat anslagen - men utsläppen minskar inte

I de flesta av regeringens klimatåtgärder får han medhåll av nationalekonomen och forskaren inom miljöekonomi Jonas Grafström, som har följt utvecklingen av koldioxidutsläpp de senaste åren, i förhållande till pengarna som avsätts.

Jonas Grafström, miljöforskare på Ratio. Fotograf Peter Cederling

– Sveriges regering har i princip fördubblat anslagen till klimat- och miljöpolitiken i budgeten, men trots alla pengarna har det ännu inte lett till att utsläppen har gått ner. Det är förvånande, säger Jonas Grafström.  

Under onsdagen släpps boken ”Slöseriet med dina skattepengar: 258 exempel du inte vill betala för”. Där listar Johan Gustafsson flera hundra exempel på slöserier med skattebetalarnas pengar. Ett helt kapitel i boken ägnas åt just klimatpolitiken där 17 mer eller mindre vidlyftiga exempel på slöseri uppmärksammas.

En av de mest kostsamma klimatåtgärderna som presenteras i boken är premien till dem som köper elbil. I boken framgår att premien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att premien har gett någon som helst klimatfördel för Sverige.

Svenska skattebetalare står för notan

För 2019 väntas notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilar av de 1,2 miljarder som svenska staten betalade ut.

– Ett land med så mycket oljeintäkter borde kunna betala sin egen miljönota. Men nu är det svenska skattebetalare som får stå för en stor del av den, säger Johan Gustafsson.

Men det slöseri med skattepengar som elbilspremien har orsakat stannar inte där. Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till elbilar och konstaterar att det kostar 20-30 gånger mer att minska utsläppen med elbilsstöd än vad EU:s utsläppshandel kostar.

– På fjorton år har elbilarna fått 13 miljarder i stöd och för 2020 är det närmare 1,8 miljarder avsatt för elbilsbonusar. Riksrevisionen har konstaterat att stödet kostar sex tusen kronor per minskat ton koldioxid. Det är fem gånger dyrare än koldioxidskatten, eller närmare 30 gånger dyrare än EU:s utsläppshandel, säger Johan Gustafsson.

Lovvärda insatser får lite pengar

Forskaren Jonas Grafström är bekymrad över att de flesta satsningarna som görs inom miljöpolitiken är så kortsiktiga. För samtidigt menar han att regeringen även fördelar pengar till långsiktiga och lovvärda insatser, men dessa insatser får förhållandevis lite pengar.

Han nämner det så kallade Hybrit-projektet som en mycket effektiv insats på miljöområdet. Hybrit är ett projekt som ska leda fram till att stålproduktionen ska bli helt fri från koldioxidutsläpp genom att ersätta fossilbränsle med vätgas – där restprodukten blir vatten. 

– Stålproduktionen står för tio procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Om tekniken lyckas så kommer vi alltså att få ner utsläppen med makalösa 7-9 procent. Lek sedan med tanken att vi lyckas exportera tekniken till hela världen. Det är inte en helt orimlig tanke att Sverige i så fall skulle ha bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen med runt 10 procent i hela världen, säger Johan Grafström.

Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den.

Men problemet är att regeringen inte inser, eller snarare vill, inse potentialen i detta, menar han. Energimyndigheten beviljar visserligen över 500 miljoner kronor till projektet. I övrigt är det SSAB, LKAB och Vattenfall som bär kostnaderna.

Men 500 miljoner kronor från statligt håll är enligt Jonas Grafström löjligt lite när man studerar miljöbudgeten i sin helhet. De ovan nämnda elbilssubventionerna har till exempel redan uppgått till 13 miljarder. 

– Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den, säger Jonas Grafström.

fPlus har tidigare rapporterat om elcykelpremien och dess ineffektivitet, och den finns även med som punkt 100 i Slöseriombudsmannens bok. Ett stöd på 10 000 kronor beviljades till människor som köpte elcyklar. Men de ledde endast till att priserna på elcyklar sköt i höjden och en omfattande fuskhärva ådagalades, där människor plockade ut bidraget, men lämnade tillbaka cykeln på öppet köp.

Inga utvärderingar har gjorts

Några utvärderingar av klimatnyttan för denna miljard har aldrig gjorts, trots att miljöminister Isabella Lövin (MP) har lovat att en sådan skulle genomföras.

I maj kommer även den livligt omdebatterade plastpåseskatten att införas. Enligt Jonas Grafström är detta ännu ett exempel på en ineffektiv åtgärd, som dessutom kommer att bli kontraproduktiv, då den hämmar, snarare än uppmuntrar, till teknikutveckling på miljöområdet.

Men på ett kortsiktigt plan är plastpåseskatten effektiv – men bara om man inte tänker längre än näsan räcker.

– Plastpåseskatten grundar sig på ett EU-direktiv som säger att vi ska förbruka maximalt 40 plastpåsar per person och år. Och det kan man självklart uppnå med en obscent dyr skatt på plastpåsar. Självklart kommer vi köpa färre plastpåsar.

Tränger undan innovationer

Men ur ett miljöperspektiv gör det mer skada än nytta, menar Jonas Grafström.

– Det tränger ut nya innovationer vad gäller förnybar plast och dödar effektivt alla försök att forska fram ny snabbnedbrytbar plast. Miljövänliga plastpåsar skulle hjälpa den globala miljön mycket mer. I Sverige är dessutom plastpåsar inte något stort utsläppsproblem, säger Jonas Grafström.

Liknande kortsiktighet finns i andra skatter som den nyligen höjda kemikalieskatten, eller vitvaruskatten, som den också kallas.

– Om en skatt införs på det kylskåp som du står i begrepp att köpa, så är risken stor att du i stället söker upp samma kylskåp i Tyskland och köper det därifrån. Därmed har du faktiskt ökat utsläppen då det innebär en mer ineffektiv distributionskedja med onödiga och långa transporter för att få hit kylskåpet, säger Jonas Grafström.

”Vill vinna nästa val - satsar på kortsiktiga segrar”

Så vad är det då som får en regering att lägga så många miljarder av våra skattepengar på åtgärder som har högst osäkra framtidsutsikter? För både Johan Gustafsson och Jonas Grafström kommer svaret som en självklarhet.

– Ett lovvärt klimat-projekt som Hybrit ser man effekten först åratal fram i tiden. Då är det svårt för dagens politiker att klippa ett band och visa upp sina insatser i media. De satsar hellre på saker som ger direkt effekt i plånboken och som man kan vinna nästa val på, som bidrag till elbilar, med mera, säger Jonas Grafström.

– Det handlar om symbolpolitik. Regeringen satsar på kortsiktiga segrar och dramatiska effekter i stället för att titta på vilka åtgärder som ger effekt på lång sikt. Den berömda kolbiten som tidigare språkröret för Miljöpartiet, Gustav Fridolin, visade upp i en tv-sänd debatt är ett flagrant exempel på ett sådant hyckleri, säger Johan Gustafsson.

Utsetts till största slöseriet i Sverige

Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”.

– Isabella Lövin blev förbannad och anklagade mig för att sprida fake news, säger Johan Gustafsson.

Det var i en tidigare fPlus-artikel som Isabella Lövin fick frågan om hur hon ser på utmärkelsen.

– De ljuger, och man får anta att det är högst medvetet eftersom de inte rättat något trots att de fått det påtalat, om utsläppen för 2018, sa hon då till fPlus.

Men Johan Gustafsson säger att han, trots inviter, inte har lyckats få Isabella Lövin att ta en seriös debatt om vare sig siffrorna, eller politiken i stort.

– Jag hade hoppats att klimatministern i samband med utmärkelsen ville ta en seriös diskussion om hur klimatpolitiken kan bli bättre, men hon väljer i stället att kasta anklagelser på mig, säger Johan Gustafsson.

fPlus har bett Isabella Lövin om en intervju, men hon avböjer medverkan.

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.

Fördjupad information om varje punkt, med hänvisning till undersökningar, statistik, med mera, finns i den nya boken ”Slöseriet med dina Skattepengar” av Johan Gustafsson. (Sid 108-119).

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

Igår 15:53
Arkivbild: Wuhans virologiska institut HECTOR RETAMAL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ex-spionchef tror att viruset kom från kinesiskt lab

Teorin att det nya coronaviruset, sars-cov-2, härstammar från ett laboratorium i Wuhan får inte avfärdas som en konspirationsteori. Det säger Richard Dearlove, tidigare chef för den brittiska underrättelsetjänsten MI6 till Sky News.

Dearlove säger att han tror att viruset skapats på laboratoriet, och sedan spritts av misstag, och han menar att frågan måste diskuteras öppet inom forskningssamhället.

– Jag säger inget annat än att det var följderna av en olycka, säger han.

De allra flesta inom forskarvärlden, såväl som den brittiska och amerikanska underrättelsetjänsten, menar att viruset inte är tillverkat av människor, skriver Sky News.

Igår 15:03
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Trump/Demonstrationer inför talet vid Mount Rushmore TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”42 minuter mörkt och splittrande tal”

I sitt nationaldagstal sa Donald Trump att 99 procent av covidfallen i USA är ”helt ofarliga”. Uttalandet, som saknar belägg, är presidentens senaste försök att tona ner hotet från coronaviruset, skriver CNN:s Maeve Reston i en analys. För att distrahera går Trump allt längre i sin kritik av protesterna som skakar landet, konstaterar hon.

Även NY Times Annie Karni och Maggie Haberman skriver i en artikel att Trump fokuserar på ”kulturkrig” i stället för coronavirusets spridning – detta för att mobilisera vita anhängare i slutet av sin första mandatperiod.

Att Trumps tal var allt annat än enande lyfts också fram av Washington Posts David Nakamura. I en analys kallar han det 42 minuter långa talet för ”mörkt och splittrande”. Presidenten gör inte längre någon hemlighet av att han inte stöttar de miljoner människor som på ett fredligt sätt kräver reformer för social rättvisa, enligt Nakamura.

”Det är inte längre invandrare eller omvärlden som är hotet. Det är andra amerikaner”, skriver han.

Igår 13:35
Läs mer om Amerikanska valet 2020