TT
Skatten på plastbärkassar

Sveriges 17 värsta klimatslöserier – skattebetalarna tar notan

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Den svenska klimatpolitiken är ineffektiv och skatteslöseriet på klimatområdet saknar motstycke någon annanstans i världen. Det menar Johan Gustafsson, slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening.

– Sedan Miljöpartiet och Isabella Lövin tog över miljöministerrollen har slöseriet med skattepengar under klimatpolitisk flagg tagit orimliga proportioner. Satsningarna är i bästa fall kraftfulla slag i luften och i sämsta fall rent kontraproduktiva, säger Johan Gustafsson till fPlus.

Fördubblat anslagen - men utsläppen minskar inte

I de flesta av regeringens klimatåtgärder får han medhåll av nationalekonomen och forskaren inom miljöekonomi Jonas Grafström, som har följt utvecklingen av koldioxidutsläpp de senaste åren, i förhållande till pengarna som avsätts.

Jonas Grafström, miljöforskare på Ratio. Fotograf Peter Cederling

– Sveriges regering har i princip fördubblat anslagen till klimat- och miljöpolitiken i budgeten, men trots alla pengarna har det ännu inte lett till att utsläppen har gått ner. Det är förvånande, säger Jonas Grafström.  

Under onsdagen släpps boken ”Slöseriet med dina skattepengar: 258 exempel du inte vill betala för”. Där listar Johan Gustafsson flera hundra exempel på slöserier med skattebetalarnas pengar. Ett helt kapitel i boken ägnas åt just klimatpolitiken där 17 mer eller mindre vidlyftiga exempel på slöseri uppmärksammas.

En av de mest kostsamma klimatåtgärderna som presenteras i boken är premien till dem som köper elbil. I boken framgår att premien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att premien har gett någon som helst klimatfördel för Sverige.

Svenska skattebetalare står för notan

För 2019 väntas notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilar av de 1,2 miljarder som svenska staten betalade ut.

– Ett land med så mycket oljeintäkter borde kunna betala sin egen miljönota. Men nu är det svenska skattebetalare som får stå för en stor del av den, säger Johan Gustafsson.

Men det slöseri med skattepengar som elbilspremien har orsakat stannar inte där. Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till elbilar och konstaterar att det kostar 20-30 gånger mer att minska utsläppen med elbilsstöd än vad EU:s utsläppshandel kostar.

– På fjorton år har elbilarna fått 13 miljarder i stöd och för 2020 är det närmare 1,8 miljarder avsatt för elbilsbonusar. Riksrevisionen har konstaterat att stödet kostar sex tusen kronor per minskat ton koldioxid. Det är fem gånger dyrare än koldioxidskatten, eller närmare 30 gånger dyrare än EU:s utsläppshandel, säger Johan Gustafsson.

Lovvärda insatser får lite pengar

Forskaren Jonas Grafström är bekymrad över att de flesta satsningarna som görs inom miljöpolitiken är så kortsiktiga. För samtidigt menar han att regeringen även fördelar pengar till långsiktiga och lovvärda insatser, men dessa insatser får förhållandevis lite pengar.

Han nämner det så kallade Hybrit-projektet som en mycket effektiv insats på miljöområdet. Hybrit är ett projekt som ska leda fram till att stålproduktionen ska bli helt fri från koldioxidutsläpp genom att ersätta fossilbränsle med vätgas – där restprodukten blir vatten. 

– Stålproduktionen står för tio procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Om tekniken lyckas så kommer vi alltså att få ner utsläppen med makalösa 7-9 procent. Lek sedan med tanken att vi lyckas exportera tekniken till hela världen. Det är inte en helt orimlig tanke att Sverige i så fall skulle ha bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen med runt 10 procent i hela världen, säger Johan Grafström.

Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den.

Men problemet är att regeringen inte inser, eller snarare vill, inse potentialen i detta, menar han. Energimyndigheten beviljar visserligen över 500 miljoner kronor till projektet. I övrigt är det SSAB, LKAB och Vattenfall som bär kostnaderna.

Men 500 miljoner kronor från statligt håll är enligt Jonas Grafström löjligt lite när man studerar miljöbudgeten i sin helhet. De ovan nämnda elbilssubventionerna har till exempel redan uppgått till 13 miljarder. 

– Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den, säger Jonas Grafström.

fPlus har tidigare rapporterat om elcykelpremien och dess ineffektivitet, och den finns även med som punkt 100 i Slöseriombudsmannens bok. Ett stöd på 10 000 kronor beviljades till människor som köpte elcyklar. Men de ledde endast till att priserna på elcyklar sköt i höjden och en omfattande fuskhärva ådagalades, där människor plockade ut bidraget, men lämnade tillbaka cykeln på öppet köp.

Inga utvärderingar har gjorts

Några utvärderingar av klimatnyttan för denna miljard har aldrig gjorts, trots att miljöminister Isabella Lövin (MP) har lovat att en sådan skulle genomföras.

I maj kommer även den livligt omdebatterade plastpåseskatten att införas. Enligt Jonas Grafström är detta ännu ett exempel på en ineffektiv åtgärd, som dessutom kommer att bli kontraproduktiv, då den hämmar, snarare än uppmuntrar, till teknikutveckling på miljöområdet.

Men på ett kortsiktigt plan är plastpåseskatten effektiv – men bara om man inte tänker längre än näsan räcker.

– Plastpåseskatten grundar sig på ett EU-direktiv som säger att vi ska förbruka maximalt 40 plastpåsar per person och år. Och det kan man självklart uppnå med en obscent dyr skatt på plastpåsar. Självklart kommer vi köpa färre plastpåsar.

Tränger undan innovationer

Men ur ett miljöperspektiv gör det mer skada än nytta, menar Jonas Grafström.

– Det tränger ut nya innovationer vad gäller förnybar plast och dödar effektivt alla försök att forska fram ny snabbnedbrytbar plast. Miljövänliga plastpåsar skulle hjälpa den globala miljön mycket mer. I Sverige är dessutom plastpåsar inte något stort utsläppsproblem, säger Jonas Grafström.

Liknande kortsiktighet finns i andra skatter som den nyligen höjda kemikalieskatten, eller vitvaruskatten, som den också kallas.

– Om en skatt införs på det kylskåp som du står i begrepp att köpa, så är risken stor att du i stället söker upp samma kylskåp i Tyskland och köper det därifrån. Därmed har du faktiskt ökat utsläppen då det innebär en mer ineffektiv distributionskedja med onödiga och långa transporter för att få hit kylskåpet, säger Jonas Grafström.

”Vill vinna nästa val - satsar på kortsiktiga segrar”

Så vad är det då som får en regering att lägga så många miljarder av våra skattepengar på åtgärder som har högst osäkra framtidsutsikter? För både Johan Gustafsson och Jonas Grafström kommer svaret som en självklarhet.

– Ett lovvärt klimat-projekt som Hybrit ser man effekten först åratal fram i tiden. Då är det svårt för dagens politiker att klippa ett band och visa upp sina insatser i media. De satsar hellre på saker som ger direkt effekt i plånboken och som man kan vinna nästa val på, som bidrag till elbilar, med mera, säger Jonas Grafström.

– Det handlar om symbolpolitik. Regeringen satsar på kortsiktiga segrar och dramatiska effekter i stället för att titta på vilka åtgärder som ger effekt på lång sikt. Den berömda kolbiten som tidigare språkröret för Miljöpartiet, Gustav Fridolin, visade upp i en tv-sänd debatt är ett flagrant exempel på ett sådant hyckleri, säger Johan Gustafsson.

Utsetts till största slöseriet i Sverige

Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”.

– Isabella Lövin blev förbannad och anklagade mig för att sprida fake news, säger Johan Gustafsson.

Det var i en tidigare fPlus-artikel som Isabella Lövin fick frågan om hur hon ser på utmärkelsen.

– De ljuger, och man får anta att det är högst medvetet eftersom de inte rättat något trots att de fått det påtalat, om utsläppen för 2018, sa hon då till fPlus.

Men Johan Gustafsson säger att han, trots inviter, inte har lyckats få Isabella Lövin att ta en seriös debatt om vare sig siffrorna, eller politiken i stort.

– Jag hade hoppats att klimatministern i samband med utmärkelsen ville ta en seriös diskussion om hur klimatpolitiken kan bli bättre, men hon väljer i stället att kasta anklagelser på mig, säger Johan Gustafsson.

fPlus har bett Isabella Lövin om en intervju, men hon avböjer medverkan.

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.

Fördjupad information om varje punkt, med hänvisning till undersökningar, statistik, med mera, finns i den nya boken ”Slöseriet med dina Skattepengar” av Johan Gustafsson. (Sid 108-119).

Toppnyheter

Tegnell, illustrationsbil TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Dödshot mot Tegnell: ”Känns inte alls bra”

Sedan coronapandemin bröt ut har statsepidemiolog Anders Tegnell utsatts för upprepade hot, skriver Aftonbladet. Hoten ska ha framförts via mejl och brev. De ska ha kommit under andra halvan av mars. Via messenger ska det även ha riktats mot anhöriga till honom.

”Det känns inte alls bra. Det är lite stalker-varning på det känner jag”, säger Tegnell i polisförhör.

Polisens demokrati- och hatbrottsgrupp har utan framgång försökt spåra gärningsmännen.

”Ganska snart avfärdades en person då vi bedömde att det skickade materialet inte täckte brottsrekvisiten”, skriver Kristina Forsgren, polisens gruppchef för demokrati- och hatbrottsgruppen, till tidningen.

1 tim
Walberg och Hallengren Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Uppgifter: Regeringen byter strategi för testerna

Socialminister Lena Hallengren kommer senare i eftermiddag att presentera en ny strategi för att öka coronatestningen, skriver Aftonbladet.

Tidigare har planen varit att regionerna ska sköta testning av sjuka, personer i riskgrupp och personer som arbetar inom vård och omsorg. Externa aktörer har haft i uppdrag att testa personer inom övrig samhällsviktig verksamhet, men nu får regionerna även ansvar för den gruppen, enligt tidningens uppgifter.

Just oklar ansvarsfördelning har varit en anledning till att färre tester än väntat har genomförts, säger testkoordinatorn Harriet Wallberg till DN.

– Det är en orsak till att det gått långsamt, säger hon.

22 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
EU-kommissionens ordförande Ursula von d - / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Hårt tryck mot ”sparsamma Sverige” från övriga EU

Frågorna är många inför dagens besked från EU-kommission, där man väntas presentera ett åtgärdspaket för att hantera de ekonomiska effekterna av coronakrisen.

Frankrike och Tyskland har föreslagit en återhämtningsfond på 500 miljarder euro som ska ges som bidrag till länderna. Detta har fått kritik från Sverige, Nederländerna, Danmark och Österrike – kallade ”de sparsamma fyra” – som vill att pengarna ska ges ut som lån.

EU-parlamentets talman David Sassoli uppmanade så sent som i går de fyra länderna att ge med sig.

– Jag vädjar till deras ansvarskänsla. Alla tjänar på EU:s inre marknad och de länder som gör invändningar är några av dem som har tjänat mest, sa han enligt TT.

3 tim
Illustrationsbild. ALI LORESTANI / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare avråder staten från infrastruktursatsningar

Satsningar på infrastruktur är klassisk krispolitik som ofta lyfts fram i debatten – inte minst när räntorna är låga. Men transportekonomiforskaren Disa Asplund varnar i en ny SNS-rapport för sådana åtgärder utan en genomtänkt analys där nyttan vägs mot kostnader. Det rapporterar DI.

Hon är tveksam till större infrastrukturprojekt som konjunkturåtgärd.

– Främst därför att de tar flera år, ibland årtionden, att planera, förankra och bygga, säger hon till tidningen.

3 tim
Fredric Alm/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Höjda skatter – ett skott i foten”

Stats- och finansministerns utspel om höjda skatter för att minska statsskulden riskerar att bromsa återhämtingen, skriver Viktor Munkhammar i en DI-analys.

Bara en fingervisning om höjda skatter kan leda till en minskning i hushållens konsumtion och en svagare ekonomisk återhämtning.

Enligt Munkhammar finns det ingen anledning för sådana besparingar.

För det första för att en fördubbling av den svenska statsskulden fortfarande skulle vara lägre än statsskulden hos exempelvis storekonomin Tyskland.

För det andra för att Sveriges nominella tillväxt fortfarande kommer att vara högre än räntan på de svenska statsskulden, vilket visar på en hållbar situation i statsfinanserna.

”Ibland ger Magdalena Andersson intryck av att vara kvar i 2014 års valrörelse. Hon och Anders Borg tävlade då med varanda om vem som var mest finanspolitiskt ansvarsfull”, skriver Munkhammar.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
TT
De svenska krispaketen

Tunga jurister: Utdelningsstoppet bryter mot grundlagen – ”Bedrövligt”

Att staten förbjuder krisande företag från att göra utdelningar bryter mot grundlagen, kränker äganderätten och strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, enligt juridikexperterna Marie Karlsson Tuula och Claes Sjölin. Även tidigare Volvo-vd:n Sören Gyll är på krigsstigen. ”Okunnigheten är bottenlös hos ministrarna och vi har en justitieminister som inte kan juridik. Då blir det rätt igenom fel”, säger Claes Sjölin till fPlus.

Idag 05:24
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utdelningsförbud kullkastar företagens krisplaner

Tillväxterkets skärpta utdelningsförbud tvingar företagen att riva upp sina krisplaner, skriver DI.

Ett av dem är it-konsultbolaget Biolit som innan utdelningsdebatten briserade permitterade sina anställda på 60 procent och samtidigt tog ut den minsta utdelningen på tre år.

– Tyvärr behöver vi hålla extra möten för att gå igenom uppsägningar. Vi måste se över lönsamheten eftersom permitteringsstödet dras in, säger Martin Östling, som är vice vd till tidningen.

Som sten på bördan gäller det indragna permittierngsstödet vid utdelningar retroaktivt från den 16 mars. Samtidigt förblir många frågor obesvarade. Tillväxtverket är exempelvis förtegna om företag fortfarande har rätt till stödet om man drar tillbaka utdelningarna.

Bemanningsföretaget Veterankraft, som har permitterat större delen av den fasta personalen, har också fått rita om krisplanerna. Peter Ahlberg, vd och grundare av bemanningsbolaget Veterankraft riktar skarp kritik mot regeringens kappvändning vad gäller företagsstöd.

– Våra politiker har begränsad insikt i och förståelse för hur det är att bedriva små och medelstora företag. Det är oerhört svårt att navigera i system, när det kommer nya besked efterhand, säger Ahlberg.

Igår 12:24
Ali Lorstani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Statens stöd till företagen är felkonstruerat

”Systemet med korttidspermittering spelar en avgörande roll för Sveriges möjligheter att ta sig ur krisen. Därför är det viktigt att diskutera det”, skriver Nima Sanandaji i ett gästinlägg på SvD:s ledarsida.

Han menar bland annat att systemet är krångligt samt att regeringen ”bestraffar” framgångsrika verksamheter då företag som gör utdelning inte får ta del av stödet.

Dessutom får enskilda näringsidkare endast begränsat stöd i Sverige, till skillnad från Tyskland, Nederländerna, Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge.

”Systemet är kort och gott felkonstruerat. Staten behöver växla om till en konstruktiv ton, och i samråd styra upp så att korttidspermitteringen blir en bra lösning för alla företag”, konstaterar han.

Igår 13:58
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Scandic Hotels och SAS rusar på stark Stockholmsbörs

Stockholmsbörsen fortsätter uppåt på tisdagen efter gårdagens lyft på omkring 2 procent. Vid 13.15 noteras OMXS30 på sin högsta nivå sedan början av mars.

• OMXSPI: +1,0 procent
• OMXS30: +0,8 procent
En liknande utveckling syns på de globala börserna där optimismen har återvänt i spåren av vaccinframsteg och återöppnandet av ekonomier runt om i världen, skriver CNBC.

Enligt medieuppgifter väntas Tyskland följa Italiens och Spaniens exempel och öppna upp landet för turister i sommar. Nyheten lyfter hela resesektorn där SAS och Scandic Hotels klättrar 11 respektive 15 procent.

Storbolagsindexet toppas av industrijättarna SKF, SSAB och Volvo med uppgångar på omkring 3 procent. I den motsatta änden av listan syns den defensiva trion Essity, Astra Zeneca och Getinge.

Evolution Gaming passerade i går 100 miljarder kronor i börsvärde. Vd:n Martin Carlesund säger till DI att det andra kvartalet har startat bra med en hög aktivitetsnivå. Aktien stiger 5 procent.

Köksbolaget Nobia lyfter 11 procent sedan Pareto inlett bevakning med rådet köp.

6 tim
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tokyobörsen ledde breda uppgångar i Asien

Asienbörserna steg brett på tisdagsmorgonen och japanska Nikkei noterades på sin högsta nivå sedan början av mars. Vid stängning stod indexen som följer:
• Nikkei: +2,6 %
• Shanghai: +1,0 %
• Shenzhen: +2,2 %
• Hang Seng: +1,9 %
• Kospi: +1,8 %
Enligt Reuters stärktes de kinesiska börserna efter att centralbanken flaggat för ytterligare stimulanser och räntesänkningar på lån. Japan har dessutom avslutat sitt nationella nödläge och slopat vissa virusrestriktioner.

– Spänningarna mellan USA och Kina finns kvar i bakgrunden men investerare tycks ta större intryck av att många länder nu öppnar upp sina ekonomier igen, säger Rodrigo Catril, strateg på NAB, till Reuters.

Idag 03:30
Läs mer om Dagens börs