TT
Klimathotet

Sveriges 17 värsta klimatslöserier – skattebetalarna tar notan

Aldrig tidigare har en svensk regering lagt så mycket pengar på åtgärder som ska främja klimatet. Trots det har utsläppen inte minskat. Nu pekar experter ut de absolut sämsta klimatsatsningarna och vad regeringen skulle ha satsat på istället.

Den svenska klimatpolitiken är ineffektiv och skatteslöseriet på klimatområdet saknar motstycke någon annanstans i världen. Det menar Johan Gustafsson, slöseriombudsman vid Skattebetalarnas förening.

– Sedan Miljöpartiet och Isabella Lövin tog över miljöministerrollen har slöseriet med skattepengar under klimatpolitisk flagg tagit orimliga proportioner. Satsningarna är i bästa fall kraftfulla slag i luften och i sämsta fall rent kontraproduktiva, säger Johan Gustafsson till fPlus.

Fördubblat anslagen - men utsläppen minskar inte

I de flesta av regeringens klimatåtgärder får han medhåll av nationalekonomen och forskaren inom miljöekonomi Jonas Grafström, som har följt utvecklingen av koldioxidutsläpp de senaste åren, i förhållande till pengarna som avsätts.

Jonas Grafström, miljöforskare på Ratio. Fotograf Peter Cederling

– Sveriges regering har i princip fördubblat anslagen till klimat- och miljöpolitiken i budgeten, men trots alla pengarna har det ännu inte lett till att utsläppen har gått ner. Det är förvånande, säger Jonas Grafström.  

Under onsdagen släpps boken ”Slöseriet med dina skattepengar: 258 exempel du inte vill betala för”. Där listar Johan Gustafsson flera hundra exempel på slöserier med skattebetalarnas pengar. Ett helt kapitel i boken ägnas åt just klimatpolitiken där 17 mer eller mindre vidlyftiga exempel på slöseri uppmärksammas.

En av de mest kostsamma klimatåtgärderna som presenteras i boken är premien till dem som köper elbil. I boken framgår att premien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att premien har gett någon som helst klimatfördel för Sverige.

Svenska skattebetalare står för notan

För 2019 väntas notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilar av de 1,2 miljarder som svenska staten betalade ut.

– Ett land med så mycket oljeintäkter borde kunna betala sin egen miljönota. Men nu är det svenska skattebetalare som får stå för en stor del av den, säger Johan Gustafsson.

Men det slöseri med skattepengar som elbilspremien har orsakat stannar inte där. Riksrevisionen har granskat det samlade stödet till elbilar och konstaterar att det kostar 20-30 gånger mer att minska utsläppen med elbilsstöd än vad EU:s utsläppshandel kostar.

– På fjorton år har elbilarna fått 13 miljarder i stöd och för 2020 är det närmare 1,8 miljarder avsatt för elbilsbonusar. Riksrevisionen har konstaterat att stödet kostar sex tusen kronor per minskat ton koldioxid. Det är fem gånger dyrare än koldioxidskatten, eller närmare 30 gånger dyrare än EU:s utsläppshandel, säger Johan Gustafsson.

Lovvärda insatser får lite pengar

Forskaren Jonas Grafström är bekymrad över att de flesta satsningarna som görs inom miljöpolitiken är så kortsiktiga. För samtidigt menar han att regeringen även fördelar pengar till långsiktiga och lovvärda insatser, men dessa insatser får förhållandevis lite pengar.

Han nämner det så kallade Hybrit-projektet som en mycket effektiv insats på miljöområdet. Hybrit är ett projekt som ska leda fram till att stålproduktionen ska bli helt fri från koldioxidutsläpp genom att ersätta fossilbränsle med vätgas – där restprodukten blir vatten. 

– Stålproduktionen står för tio procent av koldioxidutsläppen i Sverige. Om tekniken lyckas så kommer vi alltså att få ner utsläppen med makalösa 7-9 procent. Lek sedan med tanken att vi lyckas exportera tekniken till hela världen. Det är inte en helt orimlig tanke att Sverige i så fall skulle ha bidragit till en minskning av koldioxidutsläppen med runt 10 procent i hela världen, säger Johan Grafström.

Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den.

Men problemet är att regeringen inte inser, eller snarare vill, inse potentialen i detta, menar han. Energimyndigheten beviljar visserligen över 500 miljoner kronor till projektet. I övrigt är det SSAB, LKAB och Vattenfall som bär kostnaderna.

Men 500 miljoner kronor från statligt håll är enligt Jonas Grafström löjligt lite när man studerar miljöbudgeten i sin helhet. De ovan nämnda elbilssubventionerna har till exempel redan uppgått till 13 miljarder. 

– Även en sådan futtig åtgärd som elcykelpremien hann kosta skattebetalarna en miljard innan man lade ner den, säger Jonas Grafström.

fPlus har tidigare rapporterat om elcykelpremien och dess ineffektivitet, och den finns även med som punkt 100 i Slöseriombudsmannens bok. Ett stöd på 10 000 kronor beviljades till människor som köpte elcyklar. Men de ledde endast till att priserna på elcyklar sköt i höjden och en omfattande fuskhärva ådagalades, där människor plockade ut bidraget, men lämnade tillbaka cykeln på öppet köp.

Inga utvärderingar har gjorts

Några utvärderingar av klimatnyttan för denna miljard har aldrig gjorts, trots att miljöminister Isabella Lövin (MP) har lovat att en sådan skulle genomföras.

I maj kommer även den livligt omdebatterade plastpåseskatten att införas. Enligt Jonas Grafström är detta ännu ett exempel på en ineffektiv åtgärd, som dessutom kommer att bli kontraproduktiv, då den hämmar, snarare än uppmuntrar, till teknikutveckling på miljöområdet.

Men på ett kortsiktigt plan är plastpåseskatten effektiv – men bara om man inte tänker längre än näsan räcker.

– Plastpåseskatten grundar sig på ett EU-direktiv som säger att vi ska förbruka maximalt 40 plastpåsar per person och år. Och det kan man självklart uppnå med en obscent dyr skatt på plastpåsar. Självklart kommer vi köpa färre plastpåsar.

Tränger undan innovationer

Men ur ett miljöperspektiv gör det mer skada än nytta, menar Jonas Grafström.

– Det tränger ut nya innovationer vad gäller förnybar plast och dödar effektivt alla försök att forska fram ny snabbnedbrytbar plast. Miljövänliga plastpåsar skulle hjälpa den globala miljön mycket mer. I Sverige är dessutom plastpåsar inte något stort utsläppsproblem, säger Jonas Grafström.

Liknande kortsiktighet finns i andra skatter som den nyligen höjda kemikalieskatten, eller vitvaruskatten, som den också kallas.

– Om en skatt införs på det kylskåp som du står i begrepp att köpa, så är risken stor att du i stället söker upp samma kylskåp i Tyskland och köper det därifrån. Därmed har du faktiskt ökat utsläppen då det innebär en mer ineffektiv distributionskedja med onödiga och långa transporter för att få hit kylskåpet, säger Jonas Grafström.

”Vill vinna nästa val - satsar på kortsiktiga segrar”

Så vad är det då som får en regering att lägga så många miljarder av våra skattepengar på åtgärder som har högst osäkra framtidsutsikter? För både Johan Gustafsson och Jonas Grafström kommer svaret som en självklarhet.

– Ett lovvärt klimat-projekt som Hybrit ser man effekten först åratal fram i tiden. Då är det svårt för dagens politiker att klippa ett band och visa upp sina insatser i media. De satsar hellre på saker som ger direkt effekt i plånboken och som man kan vinna nästa val på, som bidrag till elbilar, med mera, säger Jonas Grafström.

– Det handlar om symbolpolitik. Regeringen satsar på kortsiktiga segrar och dramatiska effekter i stället för att titta på vilka åtgärder som ger effekt på lång sikt. Den berömda kolbiten som tidigare språkröret för Miljöpartiet, Gustav Fridolin, visade upp i en tv-sänd debatt är ett flagrant exempel på ett sådant hyckleri, säger Johan Gustafsson.

Utsetts till största slöseriet i Sverige

Klimatpolitiken har också tidigare i år utpekats i en omröstning med 18 000 svenskar som det största slöseriet i Sverige under 2019, en tävling som initierades av Slöseriombudsmannen. Men Isabella Lövin vägrade att ta emot priset för ”Årets värsta slöseri”.

– Isabella Lövin blev förbannad och anklagade mig för att sprida fake news, säger Johan Gustafsson.

Det var i en tidigare fPlus-artikel som Isabella Lövin fick frågan om hur hon ser på utmärkelsen.

– De ljuger, och man får anta att det är högst medvetet eftersom de inte rättat något trots att de fått det påtalat, om utsläppen för 2018, sa hon då till fPlus.

Men Johan Gustafsson säger att han, trots inviter, inte har lyckats få Isabella Lövin att ta en seriös debatt om vare sig siffrorna, eller politiken i stort.

– Jag hade hoppats att klimatministern i samband med utmärkelsen ville ta en seriös diskussion om hur klimatpolitiken kan bli bättre, men hon väljer i stället att kasta anklagelser på mig, säger Johan Gustafsson.

fPlus har bett Isabella Lövin om en intervju, men hon avböjer medverkan.

Lista: 17 sämsta klimatsatsningarna

1. Avlatsbrev för rika myndigheter
Svenska myndigheter har lagt mellan 15-20 miljoner på att klimatkompensera för sina flygresor de senaste åren, trots att det inte finns något vetenskapligt stöd för att det fungerar.

2. Sveriges dyraste elledning kan inte leda ström
Elledningen mellan Jönköping och Hörby är med sina 7 miljarder den största investeringen i elnätet någonsin. Men trots att den har stått klar i fyra år kan den ännu inte leda ström.

3. Vindparken blev ingen kassako
Vindpark Vänern skulle betala sig inom sju år. Men berörda kommuner har gång på gång fått skjuta till pengar på grund av tekniska problem. Efter nio år såldes parken till franska Innovent för 25 miljoner. Då hade skattebetalarnas nota uppgått till en halv miljard.

4. Elcertifikat för 100 miljarder till ingen nytta
Elcertifikatsystemet har hittills kostat samhällsekonomin nio miljarder. Men studier från Energy Economics visar det inte har haft någon positiv klimatpåverkan. Den kan komma att kosta ytterligare 100 miljarder de kommande 25 åren.

5. Köp elbil för en halv miljon och få bidrag till en laddstolpe
Köp en Tesla för en halv miljon så får du 10 000 kronor till en laddstolpe, enligt regeringens satsning Klimatklivet. Satsningen har kritiserats av bland andra Riksrevisionen som menar att den är ineffektiv.

6. Utebliven energieffektivisering
Skånska kommuner slösar en halv miljard om året på utebliven energieffektivisering, enligt Länsstyrelsen. Kommunerna kan få bidrag för föreslagna energieffektiviseringar som skulle vara lönsamma redan utan bidrag, men ingen söker dem och inget händer.

7. Bidrag till elcyklar, elmoppar och utombordare
Under tre år la regeringen en halv miljard på stöd till elcyklar, elmoppar och eldrivna utombordare. Men det enda som hände var att priserna på dessa varor sköts i höjden och ingen analys av klimatnyttan gjordes. 

8. Lämna tillbaka cykeln, behåll bidraget
Elcykelbidraget ledde till en fuskhärva där människor lämnade in förfalskade kvitton på elcyklar till Naturvårdsverket. Hur många bedragare som fick 10 000 kronor för elcyklar de aldrig köpte vet man inte eftersom det endast gjordes stickprovskontroller.

9. Sveriges första kommunala elcykelpool i den här storleken
2019 invigdes en elcykelpool med 200 cyklar och 20 laddstationer i Linköping. Varje cykel kostade 119 000 kronor. Men hur mycket det minskade utsläppen har man aldrig räknat på.

10. Kommunala elcyklar ska rensa upp i elsparkcykelträsket
Stockholms stad har kritiserat elsparkcykelföretagen för att det skapar oreda i innerstaden. Trots det lägger de 400 miljoner på att köpa in elcyklar som ska hyras ut till subventionerade priser, och därmed konkurrera med de privata elsparkcykelföretagen.

11. Blåste miljoner på vindsnurror
Örebro blåste åtta miljoner på vindsnurror som aldrig togs i bruk, eftersom de inte hade gjort grundarbetet och undersökt om de kunde få de rätta tillstånden. Marken fick återställas i ursprungligt skick.

12. Bidraget som ingen vill ha
Stödet till solel har uppgått till över 2 miljarder de senaste åren och ytterligare närmare en miljard är utlovat under 2020. Men Riksrevisionen har sågat stödet, liksom Energimyndigheten och solelsbranschen, som menar att det är ineffektivt.

13. Rödgrön brunkolsresa
Gustav Fridolin (MP) viftade med en kolbit inför valet 2014 och lovade att Vattenkrafts tyska kolkraft skulle stängas ned. I stället sålde man det till tjeckiska köpare – för ett häpnadsväckande underpris. Uppemot 30 miljarder kan ha gått till spillo. Och kolet eldas alltjämt.

14. Gävle bränner biogas för miljoner
Gävle har investerat hundratals miljoner i en biogasanläggning. Men det är så få som köper biogasen, att anläggningen måste elda upp merparten av den på plats. Trots detta går kommunen in och skjuter till ytterligare 40 miljoner för att de ska fortsätta elda för kråkorna. 

15. Lite krångligt med alla tillstånd hit och dit
Även Eskilstuna har eldat biogas för kråkorna för miljontals kronor, trots att den skulle gå till kollektivtrafiken. De fick inte tillstånd från Räddningstjänsten att frakta biogasen, som stoppade leveranserna. I stället köpte de biogas från Linköping som transporterades med dieseldrivna lastbilar.

16. Klimatbantning och klimatångestterapi
Flera kommuner som Luleå, Eskilstuna och Stockholm har köpt in kurser i klimatångestterapi och klimatbantning. Men även med generösa räknemetoder är kurserna 20-40 gånger dyrare per minskat ton koldioxidutsläpp än EU:s utsläppshandel.

17. Klimatbidrag till norska elbilar
Elbilspremien har lett till att var tredje elbil som köps i Sverige snabbt säljs vidare till en ägare i Norge, och att premien därmed kommer den svenska säljaren till del – utan att den har gett någon som helst klimatfördel för Sverige. För 2019 väntas den svenska notan hamna på cirka 400 miljoner kronor för de norska miljöbilarna.

Fördjupad information om varje punkt, med hänvisning till undersökningar, statistik, med mera, finns i den nya boken ”Slöseriet med dina Skattepengar” av Johan Gustafsson. (Sid 108-119).

Toppnyheter

Illustrationsbilder TT
Den svenska konjunkturen

Sjukskrivningar öppnar upp tusentals jobb ute i landet

Landets kommuner skriker efter arbetskraft till följd av att många svenskar är sjukskrivna för att minska spridningen av det nya coronaviruset. Tusentals tillfälliga jobb är lediga, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Personal behövs bland annat inom barn- och äldreomsorg, städ och transporter. När Östersunds kommun la ut en jobbannons förra veckan där man efterlyste personal ”inom samhällskritiska funktioner” kom det in 150 ansökningar på två dagar. Ett stort gensvar, men ändå inte tillräckligt.

– Vi gör det här för att vara förberedda inför att vi får ännu fler sjukskrivningar än de vi redan har, säger kommundirektören Anders Wennerberg till SR.

1 tim
Ibrahim Baylan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Risk för utländska uppköp när svenska företag krisar

Med starka balansräkningar, en svagare svensk krona mot dollarn och euron än på mycket länge och låga nivåer på aktiepriserna är svenska bolag nu mycket attraktiva för utländska aktörer, skriver Dagens Industri.

”Svenska bolag är vidöppna för bud”, säger en investmentbankir som Dagens Industri har talat med.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger att den svenska regeringen är positiva till investeringar och att Sverige är ett öppet land, men är medveten om sårbarheten. Han menar att det finns en beredskap från regeringen att ingripa.

Samtidigt väcker liknande scenarion politisk vrede i exempelvis Tyskland. Landets näringsminister Peter Altmaier uttalade sig i frågan förra veckan med anledning av konflikten kring det tyska företag Curevac, vilket Donald Trump enligt uppgifter ska ha erbjudit en stor summa pengar för att flytta till USA:

”Till alla i hedgefonder och på andra ställen som ser fram emot att köpa det ena eller andra tyska bolaget billigt – tro inget annat än att vi är fast beslutna att att stå vid våra bolags sida”.

Igår 18:55
Magnus Billing, Alectas vd. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolunds utspel om slopad utdelning möter hård ktrik

Finansminister Per Bolund kritiseras av flera stora bolag på Stockholmsbörsen efter sitt utspel om att alla bolag bör slopa sin utdelning, skriver Dagens Industri.

”Det är bolagsstyrelserna som ska göra bedömningar om utdelningar. Det är rimligen inte något staten eller Per Bolund ska ha åsikter om”, säger Alectas vd Magnus Billing, som får medhåll av bland annat Cevians grundare Christer Gardell.

Enligt Magnus Billing är det samtidigt inte lämpigt att de bolag som behöver statligt stöd på grund av coronakriset har kvar sina utdelningar.

Kapitalet behövs då uppenbarligen bättre i bolaget. Det är dessutom helt adekvat att staten ställer motkrav på sitt stöd till bolag”, anser Magnus Billing.

Christer Gardell menar å sin sida att det är fel att politiker bestämmer hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut och de besluten tas av bolagens styrelser. Han argumenterar också för att utdelningar är en viktig del i en dynamisk kapitalmarknad.

Igår 20:06
Läs mer om Den svenska konjunkturen
WHO
Coronavirusets spridning – globalt

Över 18 000 nya virusfall i USA – världens högsta siffra

USA rapporterar 18 093 nya konstaterade fall av covid-19 det senaste dygnet. Den siffran är världens klart högsta. Spanien hade nästan 10 000 färre fall, men är trots det tvåa på samma lista med 8 189 nya bekräftade virusfall.

Med 63 159 nya bekräftade fall det senaste dygnet hamnar den totala siffran globalt på 634 835, visar WHO:s senaste dygnsrapport. De flesta som har smittats har tillfrisknat eller är bara lindrigt sjuka.

WHO:s officiella dödssiffra är nu 29 957. Det är en ökning med 3 464 på ett dygn.

Eftersom siffrorna över antalet smittade bara gäller konstaterade fall kan det faktiska antalet smittade vara högre. Med tanke på att länder mäter på olika sätt kan siffrorna också vara svåra att jämföra mellan länder.

Uppgifterna ovan kommer från WHO:s senaste dagliga uppdatering för den 29 mars. Nedan går Omni igenom den senaste statistiken om smittans utbredning.

Texten uppdaterades i Omni 30 mars klockan 06.15.

28 mar
Fältsjukhuset byggs i Central Park. JEENAH MOON / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Över 1 000 döda i New York – Central Park får sjukhus

Den officiella dödssiffran till följd av det nya coronaviruset har passerat 1 000 bara i New York. Det första barnet har också dött av covid-19 i staden, rapporterar New York Times.

Samtidigt byggs ett fältsjukhus upp i jätteparken Central Park, mitt i staden. NBC New York skriver att sjukhuset kommer att få 68 sängar och förväntas öppna redan på tisdag.

På söndagen förlängde Donald Trump landets restriktioner gällande social distansering fram till 30 april, skriver CNN. På en pressträff medgav han då för första gången att över 100 000 amerikaner kan dö av viruset. Om siffran stannar där har USA ”gjort ett väldigt bra jobb”, sa presidenten.

2 tim
Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Filosof: Ekonomiska kriser leder också till dödsoffer

I de politiska avvägningarna mellan att värna ekonomin och stoppa smittspridningen är det viktigt att komma ihåg att även en ekonomisk kris leder till dödsoffer. Det säger filosofi- och ekonomiprofessorn Joakim Sandberg till TT.

I Grekland, under finanskrisen 2008, dog 242 fler personer varje månad än i vanliga fall. Finanskrisen 2008–2009 ledde till mellan 5 000 och 10 000 fler självmord i Europa och Nordamerika enligt andra studier.

– Jag skulle säga att de som fattar beslut behöver ta ett steg tillbaka och göra en rationell kalkyl. Det är lätt att ryckas med när folk dör. Men det gäller att inte bara fastna i det.

Igår 20:59
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Jihan Mohamed.  SVT.
Coronavirusets spridning – Sverige

Larmet: Myndigheternas råd kan misstolkas i Järva

Myndigheternas information riskerar att misstolkas bland svensk-somalier i Järvaområdet, varnar Jihan Mohamed, styrelseledamot i svensk-somaliska läkarföreningen, i SVT.

Uppmaningen att ”värna om de äldre” kan tolkas på ett helt annat sätt än att hålla avståndet och därför behövs tydligare direktiv, enligt Mohamed.

– Hos oss betyder det kanske att ”ta hand om sina äldre, vara där för dem”. Hur kan man då skydda dem? Det blir väldigt svårt, säger hon.

Tidigare har det rapporterats att smittan spritts bredare i Järvaområdet än i resten av Stockholmsregionen. Flera av de döda var hemmahörande i området.

15 min
Anna Helmersson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sjuksköterska: ”Alla tror att läget kommer att bli värre”

Arbetet med de allra sjukaste coronapatienterna är ”extremt hårt”, säger intensivvårdssjuksköterskan Anna Helmersson vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna till TT. Förutom rent fysiskt med heltäckande visir som klämmer och gör det svårt att andas har arbetspassen förlängts till 12,5 timmar för att räcka till alla smittade.

– Det går så här långt. Men vi vet ju inte om det här är stormens öga eller om det blir värre. Vi tror väl alla att det blir mer.

Antalet konstaterade smittade i Sverige var under söndagen 3 700.

1 tim
Njurtransplantation JACK MIKRUT
undefined

Transplantationer stoppas på grund av virusutbrottet

Njurtransplantationer med levande donatorer har stoppats i hela landet på grund av utbrottet av det nya coronaviruset, rapporterar Ekot.

Åtgärden görs bland annat för att underlätta situationen på landets intensivvårdsavdelningar.

Per Lindnér, chef för transplantationscentrum vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, säger till radion att det inte är farligt för patienter som behöver nya njurar att vänta i ytterligare några månader.

– Då är det kanske bättre att göra ingreppet tre månader senare än att riskera att få en infektion direkt i det postoperativa förloppet.

41 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
ADEK BERRY / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Börsnedgångar i Asien: ”Kommer vara volatilt”

Det var dystra tongångar när börsveckan inleddes i Asien. Vid 05.25, svensk tid, låg indexen som följer:
• Nikkei: –3,2 %
• Shanghai: –1,5 %
• Shenzhen: –2,9 %
• Hang Seng: –1,5 %
• Kospi: –2,1 %
Nedgångarna kommer samtidigt som investerarna fortsätter att försöka bedöma vilka ekonomiska konsekvenser som coronaviruset kommer få, skriver CNBC.

För marknaden är den stora frågan om de stora stimulanserna runt om i världen ska räcka för att hantera den chock som pandemin utsätter ekonomin för, skriver National Australia Bank-strategen Rodrigo Catril i ett nyhetsbrev. Men det går inte att svara på den frågan just nu, menar han.

”Det är okänt och det tyder på att marknaderna kommer att fortsätta vara volatila”, skriver han.

I Tokyo faller Nikkei-indexet klart då jätten Softbank har en riktig tung börsdag, skriver CNBC. Enligt Bloomberg faller aktien efter att ett satellitoperatör som de är delägare i lämnat in en konkursansökan.

2 tim
Temilade Adelaja / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Oljepriserna rasar på nytt – lägsta nivån sedan 2002

Oljepriserna faller kraftigt på måndagen – vid 05.40-tiden är brentoljan ner 9,2 procent medan WTI-oljan rasar 6,4 procent.

Reuters skriver att brentoljan under måndagen handlats kring de lägsta nivåerna sedan november 2002. Det är coronaviruset och priskriget som ligger bakom måndagens nedgångar, lägger nyhetsbyrån till.

Det finns inte mycket Opec kan göra för att påverka, säger National Australia Banks analyschef Lachlan Shaw.

– Efterfrågechocken från covid-19 är helt enkelt för stor, säger Shaw.

1 tim
Läs mer om Dagens börs
Johan Rockström. TT
Klimatomställningen

”Vi borde mobilisera på samma sätt för klimatet”

Även om det viktiga för stunden är att bekämpa de akut negativa effekterna av den pågående coronakrisen måste vi också redan nu börja tänka på vilken ekonomi vi vill ha när krisen är över. Det skriver Johan Rockström, professor i miljövetenskap i en krönika i SvD.

Att försöka återgå till hur situationen var tidigare vore förödande för klimatet, skriver Rockström. Istället bör världen ta lärdom över hur coronakrisen hanteras.

”Vi borde vara fullt kapabla att mobilisera oss på samma sätt och lösa den planetära krisen – och vi kan göra det nu”, skriver Rockström.

Alex Schulman väljer i sin krönika i Expressen att hylla vårdpersonalen som arbetar vidare trots larm om brist på skyddsutrustning.

”Det är både mardrömslikt och hjältelikt och hopplöst, för jävligt på en och samma gång”, skriver han.

Igår 15:05
Bild från Arlanda under coronakrisen.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pandemin kan ge tuffare klimatavtal för flyget

De minskade flygutsläpp som coronapandemin har orsakat kan få en positiv effekt på klimatet på längre sikt, rapporterar DN.

Enligt uppgifter som tidningen tagit del av har flyget globalt minskat med cirka 60 procent under virusutbrottet. Det påverkar i sin tur klimatkompensationsprogrammet Corsia som träder i kraft nästa år – som baseras på baslinjen av genomsnittet för utsläppen under 2019 och 2020.

– Utsläpp över det ska kompenseras. Om flygandet hade fortsatt som vanligt i år hade baslinjen legat högre, säger Olle Palmqvist, handläggare på Naturvårdsverket.

Igår 04:25
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer