Svenskt Näringsliv presenterar en immaterialrättsstrategi som banar väg för bättre svensk innovationskraft. Det skriver Christina Wainikka, organisationens policyexpert för immaterialrätt, i ett debattinlägg på Altinget.

Sverige är ett av världens mest innovativa land, men vi brister rejält i att omsätta innovationerna i praktiken i form av upphovsrättigheter, varumärken, patent och know-how, skriver hon.

Ett talande exempel är när förra årets Nobelpris delades ut för den så kallade gensaxen. Trots att en av pristagarna, Emanuelle Charpentier, var verksam i en forskargrupp vid Umeå universitet när upptäckten gjordes, avspeglas inte den svenska kopplingen någonstans i patentansökningarna.

Inte ens efter att 5 000 patentansökningar har man varken nämnt Umeå universitet eller någon forskare direkt kopplad till svenska universitet eller till svenska företag i de nyckelpatent som skyddar innovationen, skriver Wainikka.

"Exemplet är ett uttryck för ett strukturellt problem, som tyvärr får alldeles för lite uppmärksamhet från politiken", skriver hon.

Trots att regeringen nyligen presenterade sin forsknings- och innovationsproposition för de kommande fyra åren, saknar den åtgärder för hur rättighetshanteringen ska redas ut.

Därför vill Svenskt Näringsliv i sin strategi bland annat skapa ett nationellt kunskapscentrum i Sverige efter finsk modell och att göra en översyn i lagstiftningen.

”Föregångslandet håller på att bli omsprunget. Det är dags att ta de immaterialrättsliga frågorna på det allvar de förtjänar”, skriver Wainikka.